Fan det bästa jag läst här inne på länge!

Väldigt bra...fast passivt motstånd mot Storebror är bara en sida av processen....vi får inte bli våldshämmade...Storebror är inte det. Det finns ingen motsättning mellan passiv och aktiv bekämpning av makten...låt oss som tänker utanför ramarna enas om detta. Det gamla brittiska ordspråket "sticks and stones can brake my bones,but words can never hurt me" stämmer. Men det innebär inte att man skall sluta debattera och skriva...bara inse att sticks and stones, behövs de med :-)

Fortsatt exempel på Perception Management (fel skrivit innan):__ I Sydsvenskans ledare 31/12 ”En löftesrik lista” tas det upp önskemål inför 2011.__ [länk] __Signaturen SturlaS tar i kommentarer fram fakta från Eurostat som visar att Sverige gång på gång har haft högst arbetslöshet jämfört med våra 8 närmaste västeuropeiska grannar.__ SturlaS undrar om det kan vara så att anledningen till att ledarskribenten inte tar upp dessa väsentliga fakta kan vara att ledarskribenten vill undvika att dessa uppmärksammas. __Och om samma företeelse eventuellt har inträffat inför valet i höstas.

#2"Pengar är Guden. Allt annat är oväsentligt. Ett kaos."#5 "Eurostat som visar att Sverige gång på gång har haft högst arbetslöshet jämfört med våra 8 närmaste västeuropeiska grannar." #6"i denna utveckling går vi mot en oundviklig undergång." Fan, man hör ju kyrkklockorna slå i bakgrunden..Det går snabbt att förändra människors inställning...se bara på modet !...och arbetslöshet....?? Vad är det ? att göra löneslaveri till ett "naturligt" tillstånd ?...istället för en historiskt bunden produktionsform. För att inte sen tala om att universum slocknar och börjar om,allt dör,vi oxå !Vi har gott om tid innan dess...det gäller att göra de miljarder åren till "Qualitytime"...Så svarta kommentarer till en så bra artikel,svärtan i orden tyder ju på undermedicinering,Lite Tjolahopp kula och spännande att leva kan vara på sin plats... :-)

Du visar en väg. Du ger hopp! Det ungdomen saknar. Du visar att det finns goda idéer -- om vi hjälps åt.

#9 Bort med vägvisare...vägar bär åt helvete...Vildmark !...mera vildmark.

vilda djur kan sin vildmark...tamboskap behöver vägar...ja, man skall nog skita i sin granne och vad denne gör och grannen detsamma..man kan ju älska sin nästa och umgås, utan att flocka sig med dem. "Jag följer vargen i dess spår, ensam längtande och vred,dit vargen går,dit går jag med." är det nån här på Sourze som kan namnge författaren till det pekoralet ? I sanning en oväntad författare. Nej, det är inte jag...sluta för..f.

Jo det är en mycket kvinnlig poet...Per Ahlmark...kvinnligare än så får man ju leta efter...skandal...Per A...vargen ...slår mitt huvud i tangentbordet.

”Bort med vägvisare...vägar bär åt helvete...”( #11) __ Under våra första år i livet trampar vi själva upp en väg för våra tankar inom oss, och därför vilka känslor väcks. __ Vi lär oss bl a med hjälp av de vuxna och den kultur vi växer upp i, att tolka de stimuli som vi utsätts för.__ Det kräver i början en stor ansträngning, men genom denna inlärning skapas det i vårt minne, tolkningsmönster som vi känner igen när vi senare skönjer liknande mönster.__ Vid ökad erfarenhet fastnar dessa mönster mer och mer beständigt i minnet, så tolkningen blir enkelt självklar och lätt. Samtidigt blir den svår att ändra på.__ När vi ser en tandborste vet vi t o m omedelbart hur den används.__ När vi hör någon ropa hurra, tolkar vi som att innehavaren är glad.__ För en makthavare är det väsentligt att i tidigt skede se till att de ”rätta” tankemönstren blir allmänna.__ I syfte att motivera fortsatt stöd till kriget i Afghanistan, försöker man få de svenska styrkorna i görligaste mån att framstå som ett slags hjälparbetare.__ De vill uppfattas som hyggliga personer som ser till att flickor får gå i skolan, inte som soldater som dödar.__ Därför undviker man att tala om hur många afghaner har blivit dödade av svenska soldater. Man talar aldrig om att odlingen av opiumvallmo har 15 till 20-faldigats efter invasionen__ Medierna nämner aldrig ordet terror när USA eller deras allierade terroriserar/dödar barn eller vuxna i Afghanistan.__. När terrorn blir för uppenbar tolkas det som ett unikt individuellt undantag.__ I övrigt associerar många terror i Afghanistan endast med talibaner.

Som vanligt skriver Willhelmsson en bra insändare. Men jag vill ifrågasätta och fördjupa uttrycket skapa pengar ur tomma luften, då jag anser att det lätt leder tanken fel. --- Banken skapar inte pengar ur luft. Den värderar din framtida betalningsförmåga och använder den som säkerhet för de pengar du får ut när du lånar. Principen är inte annorlunda än guldmyntfoten, som dock betyder intecknad FÖRFLUTEN människotid. Skillnaden är att guldet är utbytt mot FRAMTIDA människotid var värde har uppskattats. Tidigare var guld säkerhet. Nu är det människors framtida livstid som står i pant. Själva människan pantsätts. Guld eller annan materia symboliserar redan nedlagd människotid. Guldet är svåråtkomligt och det tar många timmar att få fram ett kilo rent guld. Men det är timmar som redan passerat som står som säkerhet för pengarna. Nu är det människotimmar som ännu inte kommit, som står som garant. I praktiken innebär skuldsättningen, som är exakt detsamma, som den samlade penningmängden, att hela folk är förslavade och befinner sig lika inlåsta som guldtackorna var förr i bankernas kassavalv. Alltså - det är farligt att tänka att banker skapar pengar ur tomma luften. Om du inte tycker att din egen livstid är tom luft. Det är också farligt att se symbolen pengar som något annat än tom luft, därför att i sig är pengar aldrig något annat än luft. Pengar är och kan aldrig vara något annan är mycket starka symboler för - och ett mått på - mänsklig livstid. Tidigare förfluten livstid, numera framtida livstid. Via pengar äger den rike andra människors framtida liv. Orden - Köp idag, betala i morgon - betyder: Sätt ditt liv i pant. Bli slav!

I en väsentlig mening är alla pengar luft...nämligen att de bygger på samhälleligt förtroende...en valuta som folk inte tror kan användas är obrukbar. om man sen skall kalla förtroende för luft är en annan sak. vad jag förstått så kontrollerar FED inte nån ekonomi...de ser till att den är okontrollerbar...så att kapitalaktörerna kan spela fritt. Marknadens okontrollerbarhet är förutsättningen för dagens "speckonomi" där den som har informationsövertaget vinner. det finns ingen järnhand som styr den ekonomiska utvecklingen, däremot finns den otyglade girighetens inre logik i denna djungel.

#21 - Aguirre, - med all respekt för dina breda kunskaper och goda omdöme i övrigt - utan tvekan finns den Järnhand som du inte ser. En blodig hand som bl.a. tagit livet av Folke Bernadotte, Olof Palme, Anna Lindh m.fl svenska medborgare, som den ansett stå i vägen. En hand som inte detaljstyr men som är desto mer hemma i psykologi, sociologi och systemteori. En hand som snart når sitt mål, men väl där kommer att uppleva sitt fullständiga nederlag.

Dag och Aguirre, månne det vara samma hand eller bara ett litet ben av den tusenfoting som slingrar sej runt jorden och utnämner folk på löpande band till terrorister, stoppar läckor inom kommun och landsting som vill berätta om oegentliga affärer där pengar på märkliga vis vandrar över i privata fickor - eller samma hand som försöker belägga folk med munkavle som vill berätta om märkliga bieffekter i arbetslinjens politik eller där jakten på utanförskapare gått så långt att man snudd på jagar liken ur kistorna för att fösa ut dom till någon snabbutbildad coach som ska få deras ben att åter jobba skiten ur sej. Månne det vara samma hand som manipulerar in folk i rättsväsendet som har ett och annat negativt att leverera om diplomatin - eller rent av förärar vissa journalister med ett helt magasin ur en kalchnikoff. Jo denna hand kan ha många politiska ansikten - allt från en av usas tentakler som numera "an mass" i ren panik slingrar sej runt jorden, till de desillusionerade frihetskämparna i Afghanistan eller i Afrikas djungler - kanske är det också samma hand som handplockar en och annan överlevare ur storstädernas getton och gör dom till kungar? Denna hand och maktapparat som det är ytterst svårt att inte vara med att ge sitt passiva stöd då de svarta ekonomierna allierat sej med de vita.

Hej Lasse, jag ger denna artikel högsta betyg därför att den har ett brett perspektiv samt sätter fokus på viktiga frågor, och sist men inte minst, kommer fram till uppbyggliga och sunda förslag för en bättre framtid. / Markus Andersson

Nej Aguirre, de exploaterande makterna har många händer och många ben till sitt förfogande - händer och ben som inte värderar sina handlingar i annat än ekonomiskt utfall. Det gemensamma för dom alla är dock resultatet av deras aktiviteter - att jorden blir en allt mindre lycklig plats att leva på - orsaken? Ja kanske att vi har alltför lätt att förlåta oss själva att vi inte gör mer, inte deltar i effektivare protester, inte bojkottar produkter i större utsträckning som finansierar vansinniga makters terror direkt riktad mot människor som till exempel israel och usa. Det irakiska folket borde begära krigsskadestånd från det anfallande usa - liksom israel borde avkrävas skadestånd för att olagligt ha fängslat en hel befolkning i helt horribelt många år utan att vi som fattar att det är fel har kunna göra så mycket för att få ett slut på denna terrorverksamhet. Kanske inte att "förlåta" är det mest akuta just nu.

Ja Leif #30, men kampen har alltid varit här och nu - och för att åtminstone försöka övertyga oss själva om att vi förtjänar något bättre så kan vi inte bara lägga oss platt och överlåta motståndet på de ofödda eller de som redan nu indoktrineras att tro att det redan är för sent - för det är det inte. Därmed inte sagt att det är en lätt match mänskligheten har framför sej för att återta lite värdighet, det gäller att få makternas lakejer att förstå att dom också är människor och att dom i längden förlorar lika mycket som alla andra människor om dom inte väljer människornas sida och vänder det mekaniska kapitalets förmeringshunger ryggen.

Jo Leif, kanske man kan fråga sej hur accelerationen ser ut i denna nya tidsålder? När får den fullt genomslag. Det är ju inte som att smälla av ett fyrverkeri precis och så är det nytt år. Jag har för övrigt avhållit mej från debatten om den svarta lådan:-)

PS:  kampen mot förnuftet... [länk] .    Att ifrågasätta behovet av minskade friheter och ökad övervakning upplevs som suspekt.  Det vi har emot oss är en relativt snabbt avtagande förmåga till rationellt tänkande bland personer som annars har behärskat denna konst.

Nu är det upp till dig!

Nja Leif - jag tror du har fel där - det gick ut tillräckligt mycket information för att - om intresse funnits, så hade det både blivit debatt och ett ramaskri - men intresse fanns inte.
Det svenska folket i all sin mångkulturalitet är till syvende och sist inte intresserat av annat än så kallade plånboksfrågor - det vill säja hur mycket i kronor och ören respektive mångkulturell svensk får i sin börs efter respektive politisk förändring.

Det politikerna sysslar med i övrigt är ett smutsigt hantverk som svensken i gemen anser sej vara fritagen från om dom lagt in sin röst det senaste valet - vilket den röstberättigade anser är en så enastående ansträngande handling att det tar cirka fyra år att hämta sej från.

Att debatten i allt väsentligt blir allt tystare och förs i allt större utsträckning i skymundan av sportreferat och schlager- och andra idol-evenemang samt en massa dravlig stå upp komik där allvaret förklätts till harmlöst dra på smilbanden obligatorium i soffhörnet är bara ett symptom på den allmänna fördumningen.

Bara att konstatera att det aldrig kommer att bli bättre förr än botten är nådd - frågan är bara när och om det kommer att ske?

Men VARFÖR har vi blivit så fördummade?  Är vi blott får, som leds varthän fåraherden önskar leda oss?

Ja det förefaller inte bättre än så - i det fallet har det nog genom historien varit varken bättre eller sämre - sådan är nog flockmänniskan.

Undantagen är väl de som går mot strömmen och de med egna tankar (och som är dumma nog att torgföra dessa i någon sorts förhoppning om att väcka sin samtid). Man borde fråga sej om det är så smart egentligen? De flesta som gått mot strömmen har antingen blivit utstötta ur samhälls/by-gemenskapen eller blivit brända på bål.

Varför egentligen bry sej - varför inte gå sin egen väg - varför vurma för en i egentlig mening livsoduglig massa som likt sork bara är föda för dess predator och arbetshjonen bara en resurs för räntabilitetsmaskineriet.

Kan det möjligen vara bättre att låta var och en erfara den själlösa mekanik som kommit att styra värden - att var och en tvingas att förstå att utan att själv vara närvarande och en del av det demokratiska skedet så blir det som dom andra vill - "dom andra" i det faller är de som har mesta att förlora på en rättvis fördelning - ett rättvist engagemang och ett rättvist globalt ansvar för att livet ska ges en chans till ett gott, kärleksfullt liv - vilket i stort sett skulle kunna gå ut på att göra det bästa möjliga av de resurser som står till mänsklighetens förfogande utan att tära på dessa resursers existens - alltså leva förnyelsebart.

Låt helt enkelt den mänskliga teknikens förmåga att lösa den ballanserade ekvationen mellan "tära och nära" med absolut banlysning av att låna från våra barnbarn och deras barn - gäller inte minst kärnkraft som är ett av mänsklighetens störta misstag - lös omgående avfallshanteringsfrågan - tillse omgående att allt avfall fullständigt oskadliggörs - det ska inte ligga på framtida generationer att ta vara på vårt skräp - vilket naturligtvis ska gälla all nuvarande och tidigare avfall av vad slag det vara må...

Lös det bara och kom inte och säj att det är omöjligt...

Att gräva ner skiten är bara dumheter - jordskorpan rör sej och den politiska situationen är och förblir som den har varit - alltså som "hela havet stormar" - en huggsexa där liv och lem bara är insatser i spelet där de vinster som kan göras bara ger en kortsiktig tillfredsställelse - och ju kortare dess bättre då det monetära vinstmaskineriet drivs av utsikten till tillfredsställelse - verklig tillfredsställelse skulle innebära vinstmaskineriets stagnation...

Ja Lasse, att kunna se sej själv i spegeln symboliskt uttryckt är värdefullt för några få medan de flesta enbart vinnlägger sej om att ytan ska vara presentabel.

Det som är svårast att komma till rätta med är nog det att flockmänniskans förmåga till rättning i ledet alldeles för lätt exploateras.
Flockmänniskan förleds dessutom till en känsla av att vara legitim i sina handlingar hur tokiga dom än är då att vara en i mängden normaliserar i stort sett vilka beteenden som helst om "alla gör så" - till och med att välja bort det som i längden skulle ha varit bra.

Vill man vara optimistisk så kan man peka på att det inte var bättre förr, och att utvecklingen gått framåt - men har den det egentligen?
Är inte människan i de nu helt teknikberoende ekonomierna sårbarare än någonsin? Förr fanns det en förhållandevis oförgiftad jord att stå på och överlevnadskunskaper var realiteter spridda i folkdjupen det gjorde människan i viss mån självständigare - på vissa håll fanns det även något i dag så ovanligt som samvete och moraliskt betingad stolthet vilket gjorde att en del människor inte tillät sej att göra vad som helst - det kanske inte fanns så många speglar på den tiden, men kanske hade man därför lite mer koll på hur själen mådde under ytan.

Nu känner jag mej ganska gnällig, men jag har i dag svårt att se något ljus i mänsklighetens tillvaro, och allra minst framtid. Visst kan jag se att den enskilda människan med få undantag i egentlig mening inte är ond eftersom dennes ondska inte är en medveten strävan - men den massverkan som individen blir en del av i sina visserligen oöverlagda, men normaliserade "ickegoda handlingar" gör att handlingarnas summa blir lika med verklig och påtaglig ondska.

Din kloka visdom som bland mycket annat menar att det handlar om att vara sann gentemot sig själv skulle kunna vara helt till fyllest som grund för ett gott mänskligt samliv enskilt eller i flock om allas våra "själv" var kapabla till en för alla ansvarsfull gemenskap - dock, den egenskapen har jag svårt att skönja som ett utmärkande drag hos människan - knappt en i de allra närmaste relationerna.

Sammanfattningsvis känns det som ett hopplöst företag att att söka överlevnad tillsammans med våra nära och kära även om tanken är lockande - andra nära och kära tänker naturligt nog på samma sätt vilket ofelbart kommer att trigga de konkurrens och revirbeteenden som till dags dato är de käppar i hjulen som gör att mänskligheten haltar mot gravens rand - det är inte en fråga "om" utan "när" - och går det inte fort och barmhärtigt så blir det ett helvete vilket är det troligaste då ju människan har en väl utvecklad rutin för att skapa det ena helvetet efter det andra vilket visat sej genom hela den mänskliga historien.

Nåja,,, vad gäller att skapa helveten så har väl människan ännu inte överträffat naturen själv.
Lyckas vi kränga av oss våra skygglappar och romantiska filter och kika lite försiktigt på verkligheten sådan den är så ska vi finna det mest skamlösa inferno vi knappt kan förstå vidden av, och som inte detta vore nog så kan vi då passa på att inse att det är detta vi är en del av.
Man kan ju då fråga sej om det inte är mer än bara fåfängt att tro att vi skulle kunna ändra på något så fundamentalt ont och plågsamt som dessutom pågått så länge?
Inte för att jag skulle misstycka - men är det möjligt?

Lasse - jag tycker mycket om den goda tonen och trosvissheten i din artikel - själv har jag tappat mycket av det synsättet i konfrontationen med den där verkligheten som jag inte kunnat se att kärleken har en chans att förändra, men då ju inte undrens tid är förbi så kanske det ändå är dags att kavla upp ärmarna och damma av både kampviljan och optimismen, eller i varje fall ge kampviljan en touche av optimistisk realism - då ju ändå mina livsinstinkter fortfarande sprattlar i sin snara.

Under läsningen av din artikel kom jag att tänka på om inte ödmjukhet och blygsamhet kan vara de vinnande koncept som bara kärleken kan generera utan förfalskning i motsats till de "mamonska" makterna som gjort dessa och även kärlek till varor bland andra varor att köpas och konsumeras med eller utan behov...

Det är när jag läser sånt här [länk] som jag tror att människorna på insidan nu hjälper oss genom att avslöja verkligheten genom att låta kulisserna på detta sätt falla.  Tidigare har vi kunnat intala oss att vi lever i ett samhälle där vi har rättigheter och så, men nu faller kulisserna allt snabbare.  Artikeln på länken handlar om hur ett nytt lagförslag i USA vill tillåta internering på obestämd tid av amerikanska medborgare och andra, samt att USA regeringen nu menar sig ha rätt att lönnmörda egna och andra medborgare i och utanför USA samt att sända egna och andra medborgare till andra länder för tortyr.  Ja, det sista är tydligen sedan i går godkänt i kongressen, se Mother Jones [länk] .  USA är alltså nu officiellt en diktatur.  Men man har betett sig som en diktatur i över ett halvsekel, så det jag nu hävdar är att det som sker är en form av "Disclosure", Avslöjande.  Vi får alltså i klartext veta hur det egentligen står till, att satanisterna är vid makten i USA sedan större delen av förra seklet.  Och denna klarsyn är viktig, för vi är väl alla överens om att USA grundades på goda medmänskliga principer?  Jag själv vill inget hellre än att det goda USA segrar.  Det är vad jag kämpar för!

  - Så, vad är det ni som är motvalls vill?  Vad fattas, för att ni också ska vilja stå upp för det USA en gång representerade?  Är ni rädda för "satans" makt?  Vad väntar ni på?  Berätta!  Jag vill verkligen höra!

God Jul, i diktaturerna!  (För jag tror inte det står mycket bättre till i Sverige, om vi bortser från att kulisserna ännu inte har rasat lika tydligt här.)

Ser att jag ovan [länk] 2011-12-22 kommenterade ett lagförslag som skulle göra amerikanerna mindre fria än nazitysklands befolkning.  Som jag sedan skrev om [länk] 2012-01-05 12:19 så är det nu så.  I Nazityskland har jag svårt att tänka mig att det var så illa att alla medborgare lagligt kunde interneras hur länge som helst?  Visst begränsade man sig där till judar och några till grupper?

I en annan tråd nämnde jag DSM [länk] .  Det fick mig att gå till bokhyllan där jag hittade ett nummer som jag tycks ha glömt bort att läsa, och i det hittade jag bl.a. en utmärkt artikel av företagaren och uppfinnaren Karl Gustafson "Motståndet mot nytänkande", DSM 4/2010 s. 13.  Han skriver bl.a. om hur vi känslomässigt påverkas så det dras upp särskilt beständiga spår i hjärnan vilka orsakar mental konflikt mot nya rön, upptäckter och idéer då dessa bryter mot de inlärda tankespåren.  Jag känner till detta, det är den inre kampen att bryta mot mina egna inlärda tankespår som jag kallar att vara en Tankebrytare, det jag kallar mig här på Sourze.  Det är en daglig kamp.  Det är så enkelt att falla in i hjärntvätten...  Men det är inte att leva.  Individen skyddar sig alltså mot nya tankar, som Karl Gustafson konstaterar.  Vilket makteliten utnyttjar för att passivisera kollektivet.  "Massans hjärnor programmeras och kollektivet kommer att fungera som ett styrande korrektiv, som genom inbördes massuggestion tabuisierar nya idéer och nyskapande tänkande."  Heil Obama!

@ [länk] Bizon kl. 12:07, "The Black Cloud" ringer inga klockor, och även om jag känner igen författarnamnet Fred Hoyle så tror jag inte att jag har läst något av honom.

Brian Aldiss - Drivhuset, är inte det "Hothouse"?  I så fall läste jag den i början av sjuttiotalat i någon brittisk paperback-utgåva.  Men kommer inte ihåg så mycket.  Letade efter den i bokhyllan, men hittade bara en annan bok av Aldiss jag köpte samtidigt ("Enemies of The System").  "Hothouse" finns nog i en kartong på snickarbovinden tillsammans med "Helliconia Spring", som jag också ska ha enligt mina gamla anteckningar, men inte heller kommer ihåg.

Ang. nytänkandet så ser jag respekten för andras upplevda verklighet som A och O om vi som mänsklighet ej ska självdestruera.  Som jag ser det kan det finnas lika många verkligheter som individer, som i olika grad flyter in i varandra.  Har tänkt mycket på i vad mån våra önskningar skapar vår verklighet, och har därvid kommit fram till att vi måste erkänna den verklighet vi blir presenterade med som konsekvens av våra tidigare önskningar.  Att vi alltså inte kan önsketänka bort det vi blir presenterade med, men att vi med vår vilja och med våra känslor på sikt kan skapa den verklighet vi vill ha.

Om vi som mänsklighet ger upp om oss själva, då är det vad vi skapar - att vi försvinner, löses upp.

Den djupaste medmänskliga kärleken, att fullständigt respektera varandra, är lösningen.

"Stop, Think and Act" aka "Vill du lyda eller förstå?" aka "NätvÄrkselev" aka "Whistleblower" o.s.v., fördelen med att uttrycka sig som du jmf. med som jag är väl att folk som inte har lärt sig tänka själva tror att de förstår vad de läser när de läser mig, men när de läser dig förstår de att de inget förstår.  Så du slipper kommentarer som missar poängen.  Som du skrev, "Att tvätta hjärnan helt ren från kollektiv kunskap, tänk och handling, kan vara livslång process för individ som inte vill, kan eller vågar ta tag i detta."   - Fast om de inte vill så räcker inte tio livstider.

Bizon, jag vill inte krångla till genom att ta med vilseledning, så den delen lämnar jag nu därhän.

Jag menar verkligen att det kan det finnas lika många verkligheter som individer som i olika grad flyter in i varandra.  Jag måste förtydliga min verklighetsuppfattning så att du kan förstå hur detta är förenligt med att det endast finns en absolut verklighet.  Nämligen om den absoluta verkligheten är alla dimensioner, densiteter, tider, universa och individers av alla de slags totala verklighet så kan inget av alla dessa perspektiv av det totala vara det totala.  Jag anser att vår materia och sannolikt även många andra universa är uppbyggt av "komponenter" av frekvens-interferenser i olika modulationer och geometrier, och att din individuella verklighet utgörs av vad du själv är för något.  Och eftersom inget är helt identiskt med något annat i alla aspekter - det är teoretiskt omöjligt - så finns det egentligen lika många verkligheter som identiteter i alla universa i alla tider och evigheter.  Men jag förstår ju att vi i olika grad överlappar varandras verkligheter, även om vi var och en har vår individuella tolkning.  Och därmed kan vi också påverka varandra.  Så därför kan vi påverka det vi upplever som "vår verklighet", trots att vi strikt talat inte har någon en enda gemensam verklighet.  (Även om de som manipulerar för makt gärna vill få oss att tro det, fast jag skulle ju lämna vilseledning därhän.)

Ang. vad som är vår drivkraft, egot eller annat, så tror jag inte att det tekniskt sett är av betydelse så länge vi erkänner den verklighet vi blir presenterade med.  Så länge vi alltså inte ljuger för oss själva.  Är vi absolut ärliga med oss själva så tror jag visst att vi kan skapa i enlighet med vårt ego, om det är vad vi vill.  Men önsketankar som innebär självlögn bryter denna formel, så i praktiken är vi överens.

Du skrev:  "Och om vi som mänsklighet ger upp då måste nog det ses som en orsak- och verkansprocess beroende av den mänskliga artens undermålighet."  Nu känner jag att jag ska lyfta tillbaka vilseledning in i ekvationen igen.  I ett oändligt multiversum skulle monstren ur våra drömmar kunna vara verkliga i sina verkligheter, som under vissa förhållanden kan i olika grad överlappa med våra mänskliga verkligheter, olika för olika individer.  Jinner, demoner, o.s.v....  Och inget säger att inte sådana varelser skulle kunna drivas av motiv vi inte förstår samtidigt som deras insyn i vissa aspekter av våra verkligheter skulle göra samarbete med dem intressant för människor som drivs av manipulativa motiv.  Och guess what, det finns manualer i hur man skaffar sig dessa sorter av partners, och det finns folk som sysslar med sådant.  Så "den mänskliga artens undermålighet" som du formulerar skulle i så fall kunna bestå i oförmåga eller blockering mot att föreställa sig det man själv inte har personlig erfarenhet av.

(Tidigare kommentarer av mig:  [länk] .)

"Tack Leif, för att du vill men inte kan eller vågar förstå".  Du förstod inte vad jag skrev.  Gör om.  Jag uttrycker mig inte enligt din formel.  För att läsa mig måste du läsa enligt mitt sätt att uttrycka mig.

"Stop think and akt" citerar Lasse W: ”Vad är det som gör att olika människor uppfattar livet och världen inte bara med olika nyanser utan på totalt motsatta sätt, trots att "verkligheten" är densamma?
Svaret på den frågan är nyckeln till möjligheterna att styra och kontrollera människans tänkande, men samtidigt nyckeln till tankens befrielse.”
Med det svaret i våra händer kan vi nog även svara på i vad mån vi som enskildheter är ansvariga för totalitetens momentana kvalitet och varför det vegeterande livet inbegriper tankeprocesser så anmärkningsvärt frigjorda från den biologisk konsekvensen och ätandets förbannelse.

@ [länk] "Stop, Think and Act" 2012-01-09 00:17:

Till mitt tidigare svar 10 minuter direkt efter ditt inlägg ovan vill jag tillägga att jag genomgår en inre bearbetningsprocess vs. EU som rättslig auktoritet.  Jag bearbetar bl.a. om jag bör erkänna EU genom att vända mig till EU för att få rätt, detta emedan EU inte är en demokratisk konstruktion och yttermera emedan EU enligt min syn skapats för att förtrycka oss.  Jag vill tvärtom återföra auktoriteten till individen, inte att individen ska ge bort den till EU.  Jag känner att jag ytterligare måste bearbeta detta känslomässigt innan jag kan vara redo att diskutera det.  Men jag talar alltså om varför jag ännu inte agerar enligt hur du menar att jag borde agera.  Hade jag varit en maskin så hade man kanske kunnat tala om feghet eller oförmåga, men jag är en själfull människa som har många dimensioner att överväga, och det tar tid.

Leif #60
citat//Vårt ansvar för totaliteten är, menar jag, att själv vara det bästa vi kan vara. Detta optimerar såväl totalitetens som vår egen potential för ytterligare förbättring. Mest förstås den senare, eftersom den ligger närmast. Om vi inte bryr oss om vår egen utveckling så är det helt och hållet vårt ansvar att vi därmed inte ens har möjlighet att ana vilka konsekvenser detta får.//sc.
Här är vi eniga.

citat//Men i processen att jobba med oss själva ingår att förlåta oss för det vi för stunden inte kan förstå. Förlåtelse är nödvändig,//sc.
Tror att detta med förlåtelse som begrepp inte är så nödvändigt - det ligger väl knappast någon överlagd skulld i att inte vara i stånd att förstå det vi inte kan förstå?
Skulle tro att det är helt tillfyllest att vi inser att det är så att vi förstunden inte ens har en aning om vad det är vi inte förstår, eller så småningom kanske kommer att förstå, och därmed också förstå att vara öppna så långt möjligt för en och annan kommande aha-pplevelse.
Att konsekvenserna av att inte utvecklas är absoluta kan jag ju också hålla med om - dylika gränser är även absolut ofrånkomliga då en existens nått sin yttersa bana...

Vad lär vi då av detta mer än ett belägg för att citat//Vårt ansvar för totaliteten är, menar jag, att själv vara det bästa vi kan vara.//sc. Och skulle jag vilja tillägga - Så långt möjligt under den begränsade frihetens tak - bara för att få lite proportion på det hela.

Ja Leif Citat//Vi är nog eg. överens, men ang. att förlåta oss själva så när vi börjar förstå så skulle vi kunna bli rädda och inte våga fullfölja om vi inte förlät oss själva. Innan vi fattar så fattar vi ju inte så det är inte så intressant, även om det är som du skriver då att det inte är överlagt, etc.//sc visst kan det även hända att vi av okunnighet inför lögnernas verkliga konsekvenser kan kan ha bidragit med en del osanning - särskilt om vi stått under hot om svält och nöd.

Men om vi i vår utvecklingsprocess får se allas våra liv i sina respektive sammanhang så kan jag tänka mej att det kan bli nödvändigare att förlåta all denna helhet som även inbegriper orsak och verkan och i vars virvel vi som mjukhudade embryonala insikter fått dansa runt som oskrivna blad till den stund vi åtminstone lärt att föra vår egen dans..

@ [länk] Bizon kl. 20:18:

Kort sagt, du uttrycker den uråldriga rädslan för vad vi är kapabla till, om vi återtar vår verkliga förmåga.

Om friheten resulterar i ont eller gott beror på våra motiv, vad vi vill.  Och när man läser en del kommentarer här på Sourze.se så vill man ju helst inte att författaren ges tillgång till sin verkliga förmåga...

@ [länk] GunnarL kl. 21:16:

  - Typiskt makt-tänk.
Ingen är ansvarig för mer än sig själv.
Problemet är att så få tar ens det ansvaret på allvar.

@ [länk] GunnarL kl. 21:34:

  - Du är helt avslöjad.  Du vill att andra just inte ska ta ansvar för sin kunskap utan att din uppfattning ska gälla oavsett fakta och verklighet.  Övriga, som kanske bryr sig - för du gör det bevisligen inte - kan se mina olika tidigare svar till dig i min kommentarsöversikt som jag postar ibland, och därifrån klicka sig till vad jag svarar på:

(Tidigare kommentarer av mig:  [länk] .)

@ [länk] GunnarL kl. 22:04:

  - Och du har all rätt att skita i allt, men nu när detta är etablerat så är jag nöjd, för allt jag vill är att alla ska se klart vad som är.

@ [länk] Bizon kl. 07:01:

Innan jag förklarar vad jag menar med verklig förmåga vill jag förklara vad jag menar med den uråldriga rädslan.  Du känner till de gamla myterna om Lemuria och efter Lemuria Atlantis, och att vi själva orsakade båda civilisationernas fysiska undergång genom oförsiktighet med våra experiment?

Det ligger djupt i det mänskliga psyket - eftersom massor av människor kan plocka fram sådana minnen under regressioner - att vi efter detta begränsade våra förmågor i våra kroppar som vi kommer in i strax före kropparnas födelse.  Det talas om att vi tidigare skulle haft 12 aktiverade DNA-strängar, men numera endast 2.  Även om det dyker upp fall i litteraturen nuförtiden om barn som föds med någon extra DNA-sträng.  Ju fler aktiverade strängar, ju mer mångdimensionella är våra kroppar, sägs det.  Ju djupare interagerar vi med verkligheten.  Inför dem med bara två aktiverade blir vi kanske inte ens synliga, om vi inte särskilt vill det.  De extra lär alltså jobba gentemot andra dimensioner av den fysiska verkligheten, och kan därmed ej mätas i "den vanliga" d:o.  Om det inte är något fel på dem, som i de fall som numera förekommer i litteraturen.

Men varför begränsa till 2?  Det skulle vara ett fel på oss även tidigare, med alla 12 strängar aktiverade, nämligen att vi hade för lite "bry sig om".  Därför det nuvarande experimentet med begränsning, som dock tycks gå mot ett snabbt avslut på ena eller andra sättet.  Har vi under denna tid lärt oss att bry sig om?  Har vi lärt oss att ställa upp för varandra?  Enligt en del regressioner jag har läst så smittades den ursprungliga rena människan med något som inte var planerat (jo, på en ännu högre nivå var det också planerat, brukar det då inflikas), som orsakade denna snedfördelning mellan förmåga och "bry sig om".  Men att det ursprungliga experimentet - som vi i så fall är en parentes ur - kommit så långt att man ej ville förstöra det, utan istället försöker rädda det med olika interventioner.  Dessa interventioner skulle bl.a. ligga bakom det vi människor uppfattar som ET fenomenet.  Som alltså e.g. skulle vara våra olika kosmiska familjer (ur ett mångdimensionellt universum) som så försiktigt som möjligt griper in.

"Time is of the essence", är ett budskap jag får in på många kanaler.  Om det är som jag skissar ovan, då är även det som framkommer på ett forum som detta av kosmisk betydelse...  Hur blir det, med oss?  Bör vi tillåtas självdestruera?  Eller har vi potential för att få fortsätta?  Jag tror inte det är bara du och jag som ställer dessa frågor...

(Tidigare kommentarer av mig:  [länk] .)

Funderar på huruvida det i ett obegränsat oändligt mångdimensionellt universum är nödvändigt med interventioner eller experimenterande från andra existenser för att rädda vad som räddas kan av arter eller biotoper som visar sej vara undermåliga för egengenererad överlevnad och utveckling?

77 Bizon, och vad betyder det, "undermålig", vem avgör det, exempel? Människan överdrivet destruktiva klåfingrighet?
Mitt exempel är: Nu har man ju med delvis konstlade metoder återinfört storken till Sverige (ja Skåne). Och se, även om nativiteten hos folket (Homo Sapiens) medels storktransport därmed inte ökat, (gudskelov, det räcker globalt).
Så har det iaf på naturlig väg nu börjat kläckas storbebisar här!
Sedan får vi väl se hur det blir med "gränsen för naturlig utbredning" mest klimatet, och med fördärvade biotoper (utdikade våtmarker vars existens visat sig ha betydelse på flera andra sätt!)

@ [länk] Bizon kl. 12:39:

Om du har familjemedlemmar här så bryr du dig?...

Fast i nästa steg:  Varför är de här?

Och då kan det ha att göra med att detta experiment inte ska förstöra andra experiment.  Om vi alla är delar av allt, då har vi alla all potential.  Skulle vi lämnas för oss själva skulle det inte finnas några gränser för vad vi kunde ta oss för...  Men om man begränsar oss (vilket bara kan ske med vårt själsliga godkännande!) så tar man samtidigt på sig ett ansvar för oss.  Och tar man på sig något, så måste man fullfölja.  Ungefär så tänker jag.

Jocke #79 //77 Bizon, vad betyder det, "undermålig", vem avgör det//sc. Som jag sa "arter eller biotoper som visar sej vara undermåliga för egengenererad överlevnad och utveckling".
Jag föreställer mej en mångfald av livsformsvariationer som så länge dom kan livnära sej och föröka sej så är dom kapabla att fortsätta med vad dom nu gör. Miljontals av dessa variationer har gått under genom årmiljarderna därför att dom under förändringens vidar inte kunde hänga med i svängarna - är det månne fel att konstatera att dessa var undermåliga - det ligger ingen annan värdenedsättning i begreppet annat än som ett faktum - så länge en livsform kan klara sin överlevnad på egen hand är den inte undermålig.
Sedan undrar du vem som avgör - ja vet inte om något annat än än om en art behåller livhanken, men det är i vart fall det som är avgörande.

83 Bizon Nu skrev jag ju rätt tydligt tycker jag, och varför svarade du inte på det?: "Människan(s) (missade ett s) överdrivet destruktiva klåfingrighet?"
Vilket väl är det intressanta, om vi slår undan benen på biotoper eller arter genom vår våldsamma framfart. Är de undermåliga då? Inte om vad som hänt innan oss eller på ev planeter för vilka vi inte har någpt ansvar. Utan här och nu!
Vad anser du om det? Bizon?

Jocke #85
Förvisso såg jag din passus formulerad med ett frankotecken i änden, men antog att det var ett uttryck för din egen lilla brottningsmatch vid sidan om det stora drabbningarna mot vår gemensamma könsrasistiske antagonist - men, nåja,,, visst är det så att olika arter som du skriver ~slår undan benen på biotoper eller andra arter genom våldsam framfart. Människan är på intet sätt ensam om det, men om vi nu håller oss till oss så visst skulle det vara bra om vi som art verkligen kunde ta hand om livet på jorden på de där godhjärtade och vårdande sättet som den oskuldsfullt idealistiska tanken ibland ger prov på att formulera som en önskan. Men hur är det med oss - dej och mej och andra som är involverade i det urbana samhällets och teknikstyrda tillvaro där hänsyn till andra arter inte på något sätt är utmärkande?
I denna tid är det uppenbart att det är vi som "bufflar" oss fram - och ja, det är helt klart att det innebär förluster imom biotopen som drabbar alla, men att vi som far fram mitt i den upplever vårt förverkligande som något mer eller mindre gott.
Om du vill ha ett moraliskt fördömande av detta från min sida så kan jag nog leverera ett sådant men inte utan att ta in allas våra destruktiva mikroroller som del av den syra som inifrån fräter hål i livsväven - alltså du och jag.
Och nu då det visar sej finnas flera sätt att se detta förutom att aktivt blunda för det så kanske vi kan diskutera vad som är rätt eller fel - om det nu finns något rätt och fel i sammanhanget.

Tar vi vår vän gästsvampen vars kiss vi gladeligt dricker så kan vi väl knappast klandra den för att den tar tillvara sin miljös essens innan den alkoholförgiftad sjunker till botten och dör. Och då som i människans (vårt) fall, nu då vi med en allt större brådska rusar runt i mäsken och konsumerar våra biotopiska grannar till höger och vänster med konsumtionens piska över ryggen och kapitalets investerares lönsamhetskrav tutande i öronen från alla de tusentals kakofonier som mal in nya okända behov i vår understimulerade hjärna i vår egenhändigt skapade reklamkontaminerade värld.
Ja då visar det väl sej så småningom om vi är som jästsvamparna och visar oss vara undermåligt utrustade för att klara föroreningarna i vår näringslösning och helt sonika går under då vi inte klarar konsumtionsstimulansen längre - men som sagt - vad är rätt eller fel ? De efterkommande arter som otvivelaktigt kommer att ta till sej det dukade smörgåsbord vi lämnar efter oss kommer antagligen att tycka vi gjort ett bra jobb som så lägligt berikat atmosfären med så mycket matnyttigt stoff. Frågan är bara i det fallet när våra ersättares gräns för sin undermålighet är nådd - alltså när deras egengenererade överlevnadspotential har nått sin ände och satt stop för deras utveckling i den form den då har? Och då även som i mänsklighetens fall om vi är besjälade av det absoluta måhända flyttar till en passande dimension där den eventuella utvecklingen kan fortsätta till något fint och verkligt kärleksfullt som omväxling.

Leif #81
Jo visst bryr jag mej, men kanske inte så stelbent att jag bara för att jag har familj vill konservera livet till något det inte är - att stoppa upp den dynamiska livsprocessen till en uttjänt arts favör av nostalgiska skäl tror jag inte är bra - ett foster måste få födas då det blivit fullgånget även om den havande modern är aldrig så vacker som då.

På något sätt och av någon anledning vänder jag mej mot att tvingas vara någons experiment - det känns helt enkelt inte bra - jag tycker inte heller om att vi utför experiment på andra av våra biotopbröder och systrar - det är inte förenligt med respekt för de drabbade individerna.

Om som du säjer - man begränsar oss med vårt själsliga godkännande så menar du att detta "man" därmed tagit på sig ett ansvar för oss. Ja, så måste det tolkas. Frågan är bara om iden bakom detta fullföljande är förenlig med den kosmiska moralen om någon sådan finns - det jag irriterar mej på i det fallet är att få om någon verkligen känner sej ha blivit tillfrågad om dom godkänner någon medverkan i experimenterandet - jag gör det inte.
Fast jag skulle kanske ge mitt gillande om jag kände att den eventuella planen för ingreppen har ett rimligt gott syfte.
Men framför att saknar jag kommunikation med dessa "dom" och "man", vad är det som hindrar att "vi" kan föra en dialog och kanske bara av den få förståelse för nödvändigheten av ett annat förhållningssätt till vårt fysiska och själsliga liv (och förståss alla oändligt många andra liv).

Bizon # 88 Med "penningen" avser jag själva abstraktionen, helt oavsett det så kallade ekonomiska systemet. Och grunden för denna "olycka" är måhända den motsättning som alltid tycks råda mellan det civila samhället och staten. Marx, Engels med flera hade ju den visionen att staten, det vill säga statsmakten, skulle upplösas i ett samhälle befriat från motsättningen mellan arbete och kapital, där klassmotsättningar inte längre finns. Men historien ger ju knappast något belägg för denna möjlighet. //Det kanske därför är så att idén om den "goda staten" alltid kommer att förbli en utopi. Den fråga man då ställer sig är ju hur vi då i stället skulle kunna organisera våra liv - konkret - så att maktmissbruk blir självdestruerande.I min artikel försöker jag visa på en sådan inriktning -i all anspråkslöshet. Det hör säkert till nästa stadium i mänsklighetens möjliga utveckling, då det kräver en global etik i ett kollektivt medvetande. Det finns tecken på att vi nu står inför denna brytpunkt, men även för, och kanske mer för, att det inte går. Men om vi tar Kants kategoriska imperativ [länk] på allvar så är mycket vunnet. För att använda en annan metfor: Världen kanske i själva verket är "Avig" och det gäller bara för folk att vakna och se och vända den ut och in, så att "Rätsidan" kommer utåt:) - allt finns redan där ... Och det gör vi ju främst genom vårt sätt att vara mot varandra och hur vi lever våra liv. // Leif E arbetar ju mycket med intuition, själv brukar jag när förståndet inte räcker till säga: lyssna på ditt hjärta. Kants kategoriska imperativ, intuition och hjärta, kanske räcker långt.

mvh

lasse w

Jocke #90
Nej Jocke du behöver nog inte oroa dej - de godkända och kommersiellt gångbara jästsvamparna lever och dör numera helt symbiotiskt med människan :-)
Förresten snackade jag med en läkare i dag som ansåg att man med fördel kunde dricka ett glas RÖDVIN/dygn. han refererade även till en Dansk undersökning som visade att lite alkohol i kroppen till och med gör oss till bättre bilförare.
Läkaren i fråga berättade att även en svensk undersökning kommit fram till samma sak - men förmynderiet menar att den gemene medborgaren inte hundraprocentigt kan hålla räkningen på det glaset (matematikundervisningen har ju varit under all kritik sedan länge) och därför föredrar förmyndarna nolltolerans och på så vis klarar dom sej från att få smisk på fingrarna om det visar sej att även dom räknar fel - som om inte det framgår med besvärande tydlighet i de flesta andra frågor, propositioner och fläskiga vallöften.

Leif #92
Nej vi fattade nog inte, om vi ens blev tillfrågade.
Och frågan är vad syftet är med att vi ska gå omkring i spekulativ okunskap. Diverse religionen har ju inte varit sena med att utnytja det faktumet att ingen vet det alla har glömt.
Men vad gott kommer ur detta då ju dessa mer eller mindre galna eventualitetskonstruktioner är de som fått styra mänskligt handlande från hedenhös ända till nu.
Villfarelsens pedagogik skulle man kunna tro praktiseras på människan i detta märkliga experiment - om nu så vore.

citat/Se det som att vi frivilligt hoppat på en nöjesparkstur som var läskigare än vi hade föreställt oss. Men som Bill Hicks sa, det är "just a ride".//sc. Ja huva, men vad gör vi inte för att få lite spänning i tillvaron :-)