En av de bättre ekonomerna, professor Michael Hudson, i en intervju om kleptokraterna i toppen: [länk]

DEN generation som skapadfe EU hade upplevt både första och andra världskriget. SÅ visst var EU ett gigantisk försök till evig fred och samförstånd. Det var bara 20 år mellan världskrigen.Nu har det gått 67 år av fred EUstaterna emellan. Så visst har målsättningen delvis uppfyllts. Däremot har inte EU skapat rättvisa mellan länder och individer etc. Penningströmmarna går från det arbetande folket till de redan rika.Småtjuvar ställs inför rätta men inte de stora Roffarna.// I kväll berättar SVT att en vänsterkandidat säger sig kunna rädda Grekland. .....

Är du CMO också från den däringa Z - organisationen?

När det gäller tremånadersregel för eu-medborgares rätt att uppehålla sej i andra eu-länder hör vi mest talas om problemet med tiggande romer, men dom är troligen ett ganska litet problem mot den variant av maffiastryd gränsöverskridande kriminalitet som förefaller ha sitt säte i tidigare diktaturer där Rumänien, Bulgarien och forna Jugoslavien fortfarande producerar den sortens brottslighet i stor skala, och som nu genom eu-medlemskapet fått en lättillgänglig mer internationell marknad att operera i - men även dessa är i sammanhangen små.

Andra aktörer i denna destruktiva verksamhet inom eu är bankerna - även banker med säte i sverige - och frågan är knappast utan svar vilka som förorsakar den största ekonomiska skadan inom eu. Dessa banker bryter med sina lån och ohållbara räntor ner ekonomin i land efter land, nu inom europa efter samma modell som använts i afrika och asien.

Vilka är alltså de största bovarna?

Även om jag anser att även de små kriminella nätverken måste bekämpas så måste nog än mer energi läggas på kampen mot de stora bovarna - de största kommer om kampen blir framgångsrik även de att få se sej om efter nya lösningar på sina omåttligt hänsynslösa habegär.

Ett annat sammanhängande problem är de tämligen stora och högt renommerade företag vi vant oss att lita på är involverade i denna den fria marknadens hasard, och inte nog med att sanslöst stora summor flyttas mellan olika skattesystem mot de ur beskattningssynpunkt är de mest fördelaktiga, doch inte för den lilla människan.

Mot börsnoterade företag förkommer även en organiserad verksamhet vars mål är att åstadkomma grov smutskastning av presumtiva uppköpsobjekt eller/och konkurrenters rykte och ekonomi - se bara på effekten för telia-sonera efter sina som jag misstänker riggade mutaffärer.
Försvagning av aktien där även ett litet ras innebär stora summor om du önskar köpa stora poster. Resultatet blir nya maktförhållanden i styrelser och ledning, och vad tror vi vi har att vänta om de nya ägarna kommit till genom fula metoder?

Vilka har råd att dribbla med sådana belopp det handlar om? Inte är det nån liten romsk tiggarmaffia i rumänien - nej! Är det några så är det de stora klipparna - de som om vi studerar det verkliga maktägarskapet - förutom bankerna, diverse kreditinstitut, och så kallade riskkapitalbolag och i telia-soneras fall diverse så kallade oligarker vars skrupulösa mentalitet en gång gjort dom till härskare, och som fortfarande lockas av möjligheten att öka sin makt med hjälp av sina nu världsomspännande ekonomiska maktorgan.

Detta är på intet sätt någon ny insikt - det är bara det att vi inte talar om den så ofta - det är dessutom ganska farligt att framstå som en käpp i hjulen för deras vinstmål - enda chansen i det fallet är om en otalig internationell polisstyrka skapas och axlar uppgiften att motarbeta denna ekonomiska brottslighet - tja trot den som vill - en polisstyrka går nog att ordna, men de där med otadlighet blir nog värre då det handlar om så stora pengar och framför allt makt - pengar är ju trots allt bara maktens smörjmedel.