Den svenskregistrerade Clintonstiftelsen med namnet ”William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse” inrättades 2010 med syfte att bland annat bekämpa fattigdom i världen och öka folkhälsan via donationer. Nu hävdar Washington Times att donationerna även ska ha rört sig om politiska påtryckningar.
Årsredovisningar som DN tagit del visar att den svenskagrenen under 2013 betalade ut över 106 miljoner kronor till Clintonstiftelsen i USA för projekt som uppges handla om klimatförändring och barnfetma. Mer preciserat vad pengarna har gått till framgår inte. Men 2011 inledde man ett samarbete med Stockholms stad gällande elbilar.
En av de största givarna är svenska Postkodlotteriet som har skänkt cirka 20 miljoner kronor per år sedan 2012 till olika välgörenhetsprojekt.
– Att påstå att Postkodlotteriet påverkar amerikansk utrikespolitik är grundlöst. Som förmånstagare får stiftelsen ett årligt belopp för att genomföra olika projekt. De rapportera årligen till oss vad de gör för pengarna och stiftelsen har gjort bra saker som varken har med amerikansk politik eller Iran att skaffa, säger Roger Magnergård, presschef på Postkodlotteriet.
Kommer ni agera mot stiftelsen på något sätt?
– Nej, vi har ingen anledning. Clinton Foundation levererar och vi är nöjda med det de har åstadkommit för att förbättra världen för fattiga och sjuka.
Washington Times bygger sina uppgifter på Wikileaksdokument och en lång rad anonyma källor som har intervjuats. Där framkommer att det fanns en direkt koppling mellan de svenska donationerna och svenska politikers och svenska storföretags, bland annat Ericsson och Volvo, försök att förmå USA att inte utöka sanktionerna mot Iran eftersom det skulle skada svensk exportindustri.
Enligt Washington Times ska det amerikanska utrikesdepartementet under flera år ha avstått från att svartlista svenska företag för deras affärer med Iran, trots upprepade varningar från USA:s ambassad i Sverige. Samtidigt som miljonerna fortsatte strömma in till den svenska grenen av Clinton Foundation. Den svenskregistrerade stiftelsen ska ha tagit emot motsvarande över 200 miljoner svenska kronor.
Ericsson ska inte ha gett några bidrag till Insamlingsstiftelsen, i stället ska telekomjätten ha betalat USA:s förre president Bill Clinton drygt sex miljoner kronor för ett tal i Hongkong i november 2011 som de arrangerade. Några veckor tidigare hade Hillary Clinton släppt sanktionslistan för 2011 och 2012 där Ericsson och andra svenska företag var undantagna.
Företaget tillbakavisar att talet skulle ha något samband med listan.
– Sanktionerna mot Iran som du refererar till har inte haft någon inverkan på den här händelsen, säger Ericssons talesperson Karin Hallstan till tidningen.
Ericsson har sålt infrastruktur för telekommunikation och relaterade produkter till tre iranska företag: MCCI, MTN IranCell och Rightel. Volvo är en stor leverantör av lastbilar i Iran, skriver tidningen.
Det bör även beaktas att Washington Times är en konservativ tidning och kommer med uppgifterna i en tid när konservativa medier i USA tävlar i att svartmåla Hillary Clinton, som vill bli USA:s nästa president, skriver Ekot.
Insamlingsstiftelsen har ett 90-konto och står under kontroll av länsstyrelsen i Stockholm. Enligt länsstyrelsens jurist Annika Oldenburg finns det inget skäl i nuläget för dem att göra en djupare granskning. Att slussa donerade pengar direkt från Sverige till USA är heller inget anmärkningsvärt.
– Det framgår av ändamålet att man har ett samarbete med en amerikansk systerstiftelse och har beviljat att betala ut bidrag till den för olika projekt. Men det är revisorn som bör följa upp att pengarna använt på sätt som avses, säger Annika Oldenburg.