Spelet om oljan

26.10.2014 17:27

EU:s politiska högadel är idag samlad i Bryssel för att diskutera minskade koldioxidutsläpp från fossil energi, trots att dessa de senaste 18 åren inte haft någon observerbar effekt på klimatet. Löfven säger att man måste komma överens, för att nå klimatmålet med max 2 graders uppvärmning under detta århundrade. Han har tydligen ingen aning om att utvecklingen just nu pekar på ingen uppvärmning?

Med en politisk adel inom EU totalt ur fas med verkligheten, är det frestande att titta på vad som händer i den stora världen.

 

Våren 2008 förutskickade Goldman Sachs analytiker att priset på råolja inom två år skulle gå över 200 USD/fat. Bakgrunden till sådana prognoser är att samma figurer som försöker lura oss att tro på en förestående klimatkatastrof, försöker även lura på oss föreställningen om sinande oljekällor – det som kallas Peak Oil. Domedagsprognoserna har i vanlig ordning inte besannats. Priset har inte kommit i närheten av 200 USD och oljan rinner till i den takt som världen efterfrågar den. Priset har under en lång tid hovrat omkring 110 USD/fat. Sedan i somras har det dock fallit kraftigt och ligger nu omkring 85 USD/fat.

 

Uppsalaprofessorn Kjell Aleklett är en av de mer kända Peak Oil profeterna. Han har skrivit en artikel i SvD där han närmast ser det fallande oljepriset som ett bevis för sina teser om Peak Oil, en minst sagt märklig slutsats. Oljeproduktionen fortsätter att stiga trots att han tidigare menat att detta skulle vara nästan omöjligt och priserna sjunker stick i stäv mot vad han tidigare hävdat.

 

Bakgrunden till det som nu händer på oljemarknaden är komplex. Det är viktigt att först konstatera att marknaden utvecklas utan synbar inverkan från vad våra politiker har för sig i Bryssel. Marknaden tror inte att det som kommer ut från dagens möte kommer att ha någon inverkan på efterfrågan på olja. De snabbt växande utvecklingsländerna har tydligt demonstrerat sin avsikt att fortsätta öka sin användning av fossil energi.

 

Den kanske viktigaste orsaken bakom prisfallet är att USA:s oljeindustri de senaste två åren lyckats att kraftigt öka sin utvinning av gas och olja med nyutvecklad teknik. Det har skett trots att USA:s regering sitter fastmålad i samma klimatnoja som EU:s ledare. USA har alltså oberoende av sin svaga president lyckats bli i stort sett självförsörjande på både gas och olja, vilket är mycket oroande för deras tidigare största leverantör Saudiarabien.

 

Det faktum att USA inte längre är beroende av saudiernas olja innebär att man givetvis blir mindre benägen att sätta av stora millitära resurser för att försvara den saudiska kungliga regimen och deras oljekällor. Det religionskrig som nu rasar i snart hela Mellanöstern kan mycket väl även drabba saudierna. För dem är det därför angeläget att försöka bromsa den snabbt växande gas och oljeutvinningen i USA. Man vill återföra USA och Europa till beroendet av landets olja för att pss säkra millitärt stöd om regimen blir hotad, på samma sätt som USA en gång räddade Kuwait.

 

För bara något år sedan gick den s.k. break even för oljeutvinning med den nya frackingtekniken strax under 100 USD/fat. Genom att låta den saudiska oljan (den kostar runt 25 USD/fat att utvinna) flöda på en marknad som dämpas av sjunkande tillväxt på många håll, hoppas saudierna att den nya oljeutvinningen i USA skall bli olönsam. Målet är att USA fortsatt skall tvingas att göra vad som helst för att säkra olja från den arabiska halvön. Med en lägre prisnivå räknar säkert saudierna med att även kyla ner en rad andra konkurrerande oljestater som Ryssland, Iran och Brasilien.

 

Mycket tyder på att saudierna låtit priset ligga över 100 USD för länge, frackingtekniken utvecklas fort och break even för lönsamhet rapporteras redan vara ner på 57 USD/fat. Den utvecklingen tror många i branschen kommer att fortsätta neråt. Vad saudierna möjligen kan åstadkomma är att man kyler ner de planer som finns att introducera fracking även i Europa.

 

Ser man det som sker i ett mer makroekonomiskt perspektiv så är ett lägre oljepris mer än välkommet. Krisen i EU och uppbromsningen i Asien behöver denna typ av ekonomisk stimulans för att man skall kunna vända utvecklingen. Effekten inom EU blir dock att de gröna energiprojekt som makthavarna diskuterar i Bryssel kommer att kräva långt större ekonomiskt stöd än man tidigare kalkylerat med. Den förment förnyelsebara energin blir allt mer olönsam ju lägre priset på den fossila energin hamnar.

En annan effekt är att det lägre oljepriset slår mycket hårt mot Rysslands ekonomi som ju är starkt beroende av exporten av olja och gas. Ryssarna har därtill långt högre kostnader för sin utvinning än saudierna. Kanske kan den utvecklingen medverka till att lugna ner Putins politiska ambitioner.

 

Andra länder som drabbas mycket hårt är Venezuela och Iran som har högre utvinningskostnader och stora befolkningar som skall leva på oljeinkomsterna. Det lär bli heta diskussioner vid det instundande OPEC-mötet. Kanske lyckas de övriga länderna att få saudierna att börja stänga sina kranar igen för att åter få upp priset över 100 USD/fat.

 

Vad vi kan sluta oss till är att någon brist på olja är världen långt ifrån, oljan kommer att fortsätta flöda i allt större volymer. Det är inget vi skall beklaga eftersom billig fossil energi är en absolut grundförutsättning för att avskaffa all massfattigdom i världen.

 

Fattigdomen är det som driver befolkningstillväxten och som är det största miljöhotet. Med klimatet har vi ännu inga problem!