Schori stoppade Palmes folkrättsförhandlare

08.07.2017 18:15
Ruben Agnarsson | 22 jun , 2017
Han var Olof Palmes chefsförhandlare mot Sovjetunionen om gränsdragningar utanför Gotland och skulle ha följt med Olof Palme till Moskva den 7-11 april 1986. Men professor och folkrättsexperten Bo J Theutenbergs uppdrag undergrävdes av Pierre Schori, som förhandlade på egen hand med KGB och reste ensam till Moskva strax före Palme-mordet.
 
Schori_stoppade_Palmes_folkrattsforhandlare (1)

Bo J Theutenberg ger denna vecka ut en bok (Dagbok från UD, volym 3) som avslöjar nya och helt sensationella uppgifter om det politiska spelet kring Olof Palme i mitten av 1980-talet.

Som en av Sveriges främste experter på folkrätt var professor Bo J Theutenberg med och formulerade Sveriges protestnoter mot 1980-talets sovjetiska ubåtskränkningar.

Som docent i folkrätt vid Stockholms universitet utnämndes han redan år 1976 av Torbjörn Fälldin till UD:s folkrättssakkunnige, och efterträdde därmed Hans Blix.

Han var i mitten av 1980-talet statsminister Olof Palmes personlige representant i förhandlingarna med Sovjetunionen om gränsdragningar i Östersjön utanför Gotland.

Statsminister Palme utsåg professor Theutenberg till ”hemlig sonderare” till Sovjetunionen för att försöka hitta en politiskt godtagbar lösning på den eskalerande krisen i de svensksovjetiska förbindelserna.
Med sin dokumenterade expertis och sin kända anti-kommunistiska inställning var det ingen som misstänkte honom för att göra några eftergifter, var argumentet som statsministern själv gav till professor Bo J Theutenberg när han fick uppdraget efter en föredragning direkt för Olof Palme.

Laddad fråga

Frågan var laddad. Hans första sondering i Moskva den 16-19 juni 1985 med den sovjetiske chefsförhandlaren ambassadör Jurij Rybakov om gränsdragningen i den så kallade Vita zonen öster om Gotland ledde till krigsrubriker i den svenska pressen. Kritiker hävdade att Palme var beredd att sälja ut delar av Sverige till Sovjetunionen.

Bo J Theutenberg andra sondering i Moskva ägde rum den 19-21 november 1985 och i slutet av 1985 rapporterade Bo J Theutenberg till regeringen Palme att han hade hittat en bra förhandlingsbas.

– Då blir det en stor oro i leden, det uppstår en strid inom regeringen och UD om vem som formellt ska leda de officiella förhandlingarna. Jag inser i slutet av 1985 att jag är förd bakom ljuset. Jag skulle förhandla med Moskva, samtidigt som det fanns en annan länk till Moskva. Det hjälpte inte att jag tryckte på med kraft och i stort sett sade nej till allting, förklarar Bo J Theutenberg när Inblick träffar honom för en öppenhjärtig intervju på ett café på Odengatan i Stockholm.

Hemlig förhandlare

Som hemlig sonderare rapporterade Bo J Theutenberg bland annat sina ärenden för kabinettssekreterare Pierre Schori, samtidigt som det skulle visa sig att Schori hade egna direktkontakter med KGB.
Bo J Theutenbergs uppdrag blev därför mycket kontroversiellt i kretsen kring statsministern.

– Beslutet fick Palmes medarbetare på UD och i statsberedningen att reagera och agera. Man hade ingen kontroll över mig, berättar Bo J Theutenberg.
De Palme-medarbetare han främst fick problem med, var Theutenbergs arbetskollegor Sverker Åström, Anders Thunborg – och Pierre Schori.

– Det märkliga inträffar att jag får statsminister Palmes fulla förtroende att åka till Moskva för att sondera och förhandla med ryssarna i en av de svåraste frågorna under efterkrigstiden samtidigt som hans medarbetare motarbetar mig och till slut undergräver för mig och de facto tvingar bort mig från posten som UD:s folkrättssakkunnige, summerar han den ohållbara situation som uppstod.

Skickad av Palme

– Det var Palme som skickade mig till Moskva, helt enkelt. Varför skickade han just mig, med min inställning som antikommunist? Jag var ju den värsta person Sovjet kunde få som förhandlare, konstaterar Bo J Theutenberg.
Som en av Sveriges främste experter på folkrätt blev han inte populär i kretsen kring Palme.

– Genom att utse mig förbigick Palme hela den krets kring honom som ville ge efter för Sovjet. Det uppstod en stor oro i leden när det stod klart att det är jag som ska föra de här samtalen. Hans medarbetare motarbetade mig och efter Palmes död fällde de mig och tvingade mig bort från posten som UD:s folkrättssakkunnige, fortsätter han.
Efter att ha varit utrikesdepartementets folkrättsexpert i över ett decennium, lämnade Bo J Theutenberg därför in sin avskedsansökan i slutet av 1985.

– När det står klart att Palmes omgivning trängt ut mig och att jag inte får förhandla inlämnar jag den 5 december 1985 min avskedsansökan till Pierre Schori, vilket inte accepteras.

Utrikesminister Sten Andersson hade bestämt att jag skulle följa med Pierre Schori till Moskva vid dennes besök hos vice utrikesminister Maltsev den 14 januari 1986, då Vita zonen-frågan skulle tas upp.

Ny avskedsansökan

En ny avskedsansökan lämnades in till UD:s expeditionschef Håkan Berggren den 18 februari 1986, tio dagar innan Palme-mordet. En avgörande orsak till detta var att Pierre Schori på egen hand hade rest till Moskva den 14 januari 1986. På denna resa ville Schori absolut inte ha med sig Bo J Theutenberg.

Även denna avskedsansökan vägrades ”i nationens intresse”, som det uttrycktes för honom.

– Jag skulle ha följt med Schori till Moskva, men han avböjde min medverkan. Jag förde ett stort oväsen om detta, jag blev ju oerhört arg. Först säger man: ”Du ska åka med Schori”, och sedan ställer man in det.

– Pierre Schori ville helt enkelt inte ha med mig till Moskva, så han åkte utan mig. Schori sade att jag istället kunde följa med på Olof Palmes kommande resa till Sovjetunionen den 7-11 april 1986, berättar professor Theutenberg.

Palme insisterade på att du skulle vara med, men Schori ville sköta dessa kontakter själv via KGB?
– Ja.

Detta måste ha försatt Palme i en oerhört utsatt situation?
– Ja, rimligen.

Var det livsfarligt?
– Han skulle ju åka till Moskva i april och rätta till allt det här, var det meningen. Och då skulle jag vara med.

Det stöd som Olof Palme ändå gav till dig måste väl ha varit livsfarligt för honom?
– Ja, det är klart det var. Palme försökte nog vara en så god patriot som han kunde, men han klarade inte av att hålla emot sin omgivning, som var KGB-påverkade, säger Bo J Theutenberg och nämner Pierre Schori, Sverker Åström, Anders Ferm, Jan Eliasson och Hans Dahlgren som pådrivande.

– Redan 1973 bildades denna kotteribildning som senare försökte ta över UD, via det som kom att bli Sida och som spred miljardbelopp över världen till diverse vänsterdiktaturer.

Var detta ett mordmotiv gentemot Palme?
– Jag vet inte, men jag var ju oerhört tuff, nog den tuffaste som befunnit sig i Sovjetimperiets utrikesdepartement. 

Så när Palme försvinner så försvinner även det stöd som du har haft som förhandlare gentemot Moskva?
– Ja, det kan man säga egentligen.

Palmes planerade resa till Moskva 7-11 april 1986 blev inte av, tio dagar efter att Bo J Theutenberg lämnat in sin andra avskedsansökan så skjuts Sveriges statsminister till döds den 28 februari 1986.

– Saken går i stå under resten av 1986 då alla är förlamade. Officiella förhandlingar inleds om zonen, som går fullständigt i stå – och misslyckas. Det blir ingenting, berättar han.

– Min avskedsansökan den 18 februari 1986 hade vägrats så jag kvarstår fortfarande i tjänst, men ägnar mig enbart åt Polarfrågorna och Antarktisfördraget.

Kontaktad av Ingvar Carlsson

Den 11 februari 1987 lämnar han återigen in sin tredje avskedsansökan direkt till utrikesminister Sten Andersson, som heller inte vill acceptera den, men den här gången tvingar sig Bo J Theutenberg ut ur befattningen. 

Han är dock kvar på halvtid och jobbar med Antarktisfördraget till september 1988, då han definitivt lämnar UD för alltid.
Eftersom förhandlingarna med Ryssland om Östersjözonen totalt misslyckades, kontaktade statsminister Ingvar Carlsson honom under 1988 och bad hon åter ingripa i dessa. 

– Han vädjade igen ”i nationens intresse” att jag hemligen skulle ingripa i förhandlingarna, vilket jag gjorde. Slutresultatet blev 75 procent till Sverige och 25 procent till Sovjet, där siffrorna från början var omvända. Men jag var aldrig med i de officiella förhandlingarna utan detta sköttes via statsrådsberedningen och Ingvar Carlsson, som undertecknade avtalet med Rysjkov vid dennes besök i Sverige 1988.

Ubåtarna

Bo J Theutenberg stötte på denna eftergivenhet till Ryssland hos Palmes medarbetare redan i samband med ubåtskränkningarna i Karlskrona 1981 och Hårsfjärden 1982.
När han som UD:s folkrättssakkunnige efter Ubåtskommissionens rapport i april 1983 hjälper statsminister Olof Palme med att formulera en protestnot mot Sovjet, kommer Sverker Åström, med stöd från Jan Eliasson och Anders Thunborg, helt plötsligt med en alternativ protestnot.
Sverker Åström ville tona ned ”det sovjetiska statsansvaret” under mötet i Rosenbad den 24 april 1983.

– Jag håller nog med UD:s folkrättssakkunnige, utbrister Olof Palme, men får mothugg och tvingas backa av sina medarbetare.
Bo J Theutenberg kommer aldrig att glömma detta ögonblick så länge han lever. I sin första bok med dagboksanteckningar från sin tid på UD, beskriver han Palmes medhåll under mötet på Rosenbad i april 1983:

”Jag reagerade tacksamt direkt på detta (...) Jag sitter mitt emot honom i ovala rummet i Rosenbad, ser honom i ögonen. Han ser uppgiven, nästan plågad ut. Jag har gjort vad jag kan och mäktar med, så tolkar jag hans blick. Jag inser plötsligt att han är ’situationens fånge´ och att han inte orkar/kan/vill/förmår sätta sig på sitt eget ’entourage´.”

Inblick har sökt Pierre Schori på flera av hans telefoner och har även skickat flera sms men har inte  fått något svar.

RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

 

Ämne: Schori stoppade Palmes folkrättsförhandlare

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar