Obehagliga avvägningar – igen
Igår presenterade regeringen sin vårändringsbudget, och finansminister Magdalena Andersson har sedan dess gärna pratat om reformer på 2,6 miljarder, som ska gå till sjukvård, äldreomsorg, poliser med mera.
Mindre intressant är det uppenbarligen att prata om det som egentligen är budgetens största utgiftsändring – 4,9 miljarder för att betala av statens skuld till kommunerna för mottagande av ensamkommande asylsökande 2015-17. Faktum är att siffran är svår att överhuvudtaget hitta i budgetpresentationen på regeringen.se.
I slutet av 2015 skrev jag ett inlägg om den då aktuella debatten om att ”ställa utsatta grupper mot varandra”, i betydelsen jämföra kostnader för asylmottagning med till exempel välfärd. Jag kallade inlägget Obehagliga avvägningar, eftersom de är just det. Forskning visar att folk i allmänhet helst inte vill tänka på att vi i det offentliga alltid prioriterar mellan olika grupper och kostnader, till exempel mellan sjukvård, infrastruktur, barnomsorg, asylmottagning, bidrag, skattesänkningar, eller vad som helst.
Avvägningarna måste dessvärre ändå göras. Politik handlar till stor del om att bestämma hur stor den gemensamma kakan ska vara, och hur stor del olika grupper ska få.
Debatten har utvecklats sedan 2015. Men när Andersson får frågan om det finns någon motsättning mellan kostnader för flyktingmottagandet och kvaliteten i välfärden svarar hon:
Den forskarutbildade nationalekonomen Andersson är naturligtvis mycket väl förtrogen med begreppet alternativkostnad – varje spenderad krona är en krona man inte spenderar på något annat, oavsett om man har överskott eller underskott. Kvaliteten i välfärden hade naturligtvis gynnats om den fått ett tillskott på 4,9 miljarder.
Nu är det inte så enkelt att använda pengar på ett bra sätt i en vårändringsbudget, som bara gäller innevarande år. Men det är ändå något märkligt med att lyfta fram vissa reformer, och samtidigt vifta bort en dubbelt så stor utgift.
Anderssons avsikt är säkerligen 1) att rikta fokus mot framåtblickande satsningar snarare än gamla skulder och 2) att undvika att elda på missnöjet med asylmottagandet. Att på detta sätt försöka blanda bort korten lär dock inte få avsedd effekt.
Ämne: Obehagliga avvägningar – igen
Inga kommentarer hittades.