Vi har ägnat nästan åtta år åt att genom blogginlägg slå på Alliansen i frågor som utförsäkringar, Fas 3, jobbcoacher, utförsäljningar och Nuon. Genom att skriva om ökande arbetslöshet, fallande skolresultat och ökande klyftor har vi slagit till, ibland med humor, ibland med allvar, ibland med ilska.
De senaste dagarna har vi dock fått se något nytt, något vi aldrig sett tidigare. Moderaterna har visat tecken på en ny strategi som riskerar att kasta om hela det politiska landskapet i Sverige, och som gynnar ett parti som vi ofta lämnat därhän på den här bloggen: Sverigedemokraterna.
Nuläget i Sverige är följande: alliansen går till val med opinionssiffror på 37 procent enligt Svensk Opinions sammanvägning. Det finns knappt en chans för dem att få egen majoritet, och en mycket liten chans att bli större än de rödgröna. Oavsett hur valutgången ser ut kommer alliansen som politiskt projekt att vara förlorare. Splittringarna är större än någonsin och småpartierna är starkt marginaliserade. Alliansen kommer med högsta sannolikhet att upplösas efter valet, oavsett exakt mandatfördelning.
I det läget ser vi en ny strategi från Moderaterna, en strategi som vi inte sett tidigare. Vi har tidigare skrivit om den i relation till tiggeriutspelet. Jag kommer att börja med att gå igenom hela händelseförloppet för att ge lite bakgrund:
- SvD:s ledarsida, “oberoende” moderat, men med täta band till Moderaterna, tar upp kostnaderna för flyktingmottagande. Siffran 48 miljarder nämns för första gången.
- En högt uppsatt moderat från Göteborg skriver debattartikel på DN Debatt om tiggeriförbud och därmed kastas en av SD:s viktigaste frågor kastas in i hetluften.
- Fredrik Reinfeldt tar i sitt sommartal upp “flyktingvågen” som ursäkt för att regeringen inte kommer att komma med några nya förslag innan valet. Konsekvensen blir att debatten inom kort riktas in på flyktingmottagande. Dagen därpå får Jimmie Åkesson halva Agenda i SVT att prata om kostnaderna för flyktingmottagande.
- Konsekvensen är att hundratals artiklar om flyktingmottagande och de ökande kostnaderna dyker upp i både lokal- och riksmedia, från Sveriges Radio till Veckans Affärer plockar upp nyheten.
- Samma dag senare backar Fredrik Reinfeldt från löftet om att släppa fram en rödgrön regering om de rödgröna blir störst. Som tur är har Folkpartiet och Centern valt anständighetens väg och går mot Reinfeldt när de säger att de är beredda att släppa fram en rödgrön regering om den är större än alliansen.
Vilka kostnader rör det sig om då? Ja, i praktiken kostar det inte Sverige någonting extra. Pengarna som går till flyktingmottagande i Sverige får nämligen tas från biståndsbudgeten, det innebär att ökat flyktingmottagande på kort sikt inte kostar någonting alls. Däremot går det ut över biståndsbudgeten. Detta vet Fredrik Reinfeldt, detta vet Anders Borg. Att det inte kostar någonting – alls. Ändå lyfter både Reinfeldt och Borg denna de facto icke-kostnad som en ökad kostnad. Varför?
Det vi vet från Danmark och Norge är att om etablerade partier med sina utspel gör att flyktingmottagandet hamnar i debattens centrum så spelar det de främlingsfientliga rakt i händerna. Inom politisk kommunikation kallas det för “priming”, man påverkar debatten så att frågor där vissa partier är särskilt starka eller svaga lyfts upp, vilket också lyfter partiet. Det här är ett etablerat faktum bland politiska strateger – där Reinfeldt och Borg, som låg bakom “Nya Moderaterna” kan räknas till några av landets främsta.
Vi har haft långa diskussioner om den här positionsförflyttningen, vad betyder den? Vad tyder det på? Hur kommer det att påverka valet? Och vi är oroliga.
Detaljen att Fredrik Reinfeldt backar från löftet att släppa fram de rödgröna är en viktig del i berättelsen. Det kan innebära att Fredrik Reinfeldt har gett upp om att Alliansen ska få egen majoritet, men ser att Sverigedemokraterna ändå kan ta röster över blockgränsen, för att skapa det som LO kallat för en “blåbrun sörja” efter valet. Vi är djupt oroliga för är att makten har stigit Reinfeldt åt huvudet. Aftonbladet lyfter detta i sin ledare “Reinfeldts val: makt eller anständighet”. Tidigare har vi alltid trott att Reinfeldt alltid kommer att välja anständigheten framför makten, men de senaste dagarna har fått oss att tvivla.
Om det på allvar är ett strategibyte från högern, då finns risken att vi dagen efter valet vaknar upp till ett Sverige som mer ser ut som Norge och Danmark. Och då kommer Sverige aldrig att bli sig likt igen.
Vill du kämpa mot denna strategi? Gå med i Sveriges största progressiva aktivistnätverk.