Israel beslagtar svenskt bistånd i Palestina

Israel har vid flera tillfällen rivit och konfiskerat utländska biståndsprojekt i Palestina. I april 2014 hölls en presentation för det israeliska parlamentet Knessets utrikes- och försvarsutskott där man redovisade vilka åtgärder som utförts. Bland exemplen för 2013 uppgavs det att 217 kilometer bevattningsledningar har konfiskerats och sju vattencisterner har rivits.

Dokument som OmVärlden tagit del av avslöjar att insatser även har riktats mot svenskt bistånd. Ett av dokumenten är en powerpointpresentation som enligt OmVärldens källor ska ha visats i Knesset. Under rubriken Aktioner mot internationellt finansierade illegala strukturer 2014 listas sex olika projekt, varav ett är finansierat av Sverige.

”Till följd av ett svenskfinansierat försök att uppgradera en vattenbrunn i Habla konfiskerades en kranbil, vattenledningar, en motor och en vattenpump”, står det i presentationen.

I dokumentet står det även att ett protestbrev har skickats till den svenska biträdande ambassadören i Jerusalem i mars 2014. Vid samma tillfälle ska även israelerna ha informerat den biträdande chefen för FN:s utvecklingsorgan UNDP om sin åtgärd.

Protestbrevet från Israel har dock inte registrerats hos vare sig generalkonsulatet i Jerusalem eller på UD i Stockholm. Alexandra Rydmark, som är Sveriges biträdande ambassadör i Jerusalem, uppger att hon aldrig har sett något protestbrev.

OmVärlden har inte kunnat få någon bekräftelse från Knesset på att Powerpointpresentationen har visats där, men mycket tyder på det. I ett protokoll från mötet i Knessets utrikes- och försvarsutskott återkommer samma uppgifter och åtgärderna mot infrastruktursatsningarna finns beskrivna i ett flertal israeliska tidningsartiklar.

Att den svenskfinansierade vattenpumpen har konfiskerats råder det inte heller någon tvekan om. Nina Sebba, som arbetar i området för kvinnoorganisationen Machsom Watch, berättar att pumpen ersattes med en gammal soldriven pump efter den 21 mars 2014.

– Israelerna menade att det saknades tillstånd för den eldrivna pumpen, säger hon.

Enligt Nina Sebba är tillgången på vatten mycket begränsad i området. Hablabrunnen ligger på Västbanken, intill en kontrollstation. I närheten finns ett antal plantskolor och en del jordbruk som är beroende av vatten. Dessa anläggningar får nu klara sig med den mindre effektiva dieseldrivna pumpen.

Vattenanläggningen i Habla är ett av flera svenskfinansierade biståndsprojekt som har förstörts de senaste åren i Palestina. I ett av anfallen under det 50 dagar långa kriget i somras bombade Israel Gazas huvudkraftverk. Kraftverket hade byggts med hjälp av en svensk utvecklingskredit på 182 miljoner kronor. Det stora lånet avskevs så sent som år 2012.

Kraftverket försörjer Gazas hushåll med el och är nödvändigt för att driften av vattensystemet, avloppet och sjukhusen ska kunna fungera. Än i dag, flera månader efter att kriget upphört, kvarstår skadorna på kraftverket liksom på en stor del av den övriga infrastrukturen i Gaza. I Gaza City kantas gatorna fortfarande av utbombade byggnader och rasmassor.

Konsekvenserna för de boende har varit förödande: I dag saknar 65 000 gazabor tak över huvudet samtidigt som vintern närmar sig. En femtedel av invånarna har tillgång till vatten enbart en gång i veckan.

Uppskattningsvis är skadorna efter sommarens krig tre till fyra gånger värre än efter det tre veckor långa kriget 2008. Förödelsen i Gaza ”trotsar varje beskrivning”, sade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon när han besökte Gaza i mitten av oktober.

Frågan är nu vem som ska bekosta uppbyggnaden av infrastrukturen i Gaza.

När det gäller kraftverket behövs stora pengar för att få det i drift igen. Dessutom behöver det energieffektiviseras och gå över från diesel- till gasdrift.

Men några nya svenska biståndspengar till kraftverket blir det troligen inte.

– Det tvivlar jag på. Det finns andra givare som kan mobilisera helt andra volymer. Intresse finns från arabiska länder och Turkiet har visat intresse, säger Johan Schaar, biståndsråd på generalkonsulatet i Jerusalem som ansvarar för de svenska insatserna i Palestina.

När kriget i Gaza upphörde i slutet av augusti 2014 gjordes en sammanställning av de sammanlagda skadorna. Enligt de palestinska myndigheterna kommer det att kosta 58 miljarder kronor att reparera och återställa allt som har förstörts under kriget. Kostnaden för att rusta upp energisektorn uppskattades till 182 miljoner dollar, motsvarande cirka 1,4 miljarder kronor.

Under en givarkonferens i Kairo i oktober utlovades motsvarande 40 miljarder kronor i bistånd till Palestina. Men en stor del av dessa pengar var utlovade redan tidigare och stora delar av givarnas löften om bistånd har ännu inte betalats ut. Generellt är biståndsgivare inte särskilt lockade av att finansiera infrastrukturprojekt, menar Johan Schaar.

Det är också mycket svårt att ta in byggmaterial i Gaza på grund av de säkerhetskrav som Israel ställer. Detta kom nyligen fram på nyhetssajten Euractiv.com där anonyma EU-tjänstemän konstaterade att även om det inte finns något förbud så är det mycket svårt att ta in material för återuppbyggnad. Ofta har det tagit månader, och ibland år, att få in leveranser till Gaza.

EU-tjänstemännen vittnade om att givarna tvingas köpa in byggmaterial från företag i Israel för att kunna få tillstånd till införsel till Gaza. Detta är naturligtvis svårt att acceptera eftersom behovet av återuppbyggnad är en konsekvens av att infrastrukturen har förstörs eller konfiskeras av Israel.

FN-chefen Ban Ki-moon rörde vid denna frågeställning vid sitt besök i de palestinska områdena i oktober. Han menade att det inte är hållbart att ständigt göra stora investeringar i återuppbyggnad, för att det sedan ska raseras i bombattacker.

Flera höga FN-chefer har också förklarat att det är svårt att hjälpa samtidigt som man motarbetas av Israel – en åsikt som även delas av flera europeiska diplomater.

Röda Korset, som länge har arbetat i Gaza, har också markerat sitt missnöje. I februari togs ett drastiskt beslut till följd av att de upplevt att Israel motarbetade organisationen. Flyktingar boende i Jordandalen, vars bostäder rivits av Israel, får inte längre flyktingtält från Röda Korset. Detta eftersom armén systematiskt förhindrat Röda Korsets leveranser av tält, antingen genom att de förstörts eller konfiskerats av armén.

Emanuel Sidea

Texten är ett utdrag ur senaste numret av OmVärlden. Om du vill läsa hela granskningen kan du köpa ett digitalt lösnummer här.

Källa: https://www.omvarlden.se/Reportage/Feature/israel-beslagtar-svenskt-bistand-i-palestina/