Historikern som startat en global rörelse för medborgarlön: ”Just nu slösar vi bort våra liv”

Den finaste formen av kapitalism skapar välstånd i hela samhället, men på senare tid har kapitalismen förvandlats till en best som har skapat mängder med fattiga även i rikare länder.

Det bästa sättet att komma runt problemet är att införa medborgarlön.

Det hävdar Ruter Bregman, historiker tillika författare till succéboken ”Utopia för realister” som kommer till Sverige i mars.

”Det är inte sant att folk blir lata av att få medborgarlön, utan mina studier visar att folk tar tag i sina liv."

Hans bok har inte bara skapat en hel rörelse kring medborgarlön i hemlandet Holland, utan också bland annat gjort att brittiska The Guardian har utsett honom till ”Dutch Wunderkind of New Ideas.”

”Utopia för realister” inleds med ett Oscar Wilde-citat: ”...Framsteg består i att förverkliga utopier” och under samtalet drar sig Rutger Bregman sig till minnes hur han redan under universitetstiden kände starkt att vi måste återvända till utopiska idéer.

Han kunde dock få mothugg som att utopier kan vara direkt farliga med tanke på att nazismen och kommunismen har skördat miljontals liv.

Då han för cirka 5-6 år sedan var i full färd med att djupstudera ett av sina favoritområden – vad sker om man kortar ned arbetsveckorna till 15 timmar – sprang han av en ren slump på något som verkligen tycks kunna bli en utopi – medborgarlön.

Likt namnet antyder handlar det om att som medborgare få ett finansiellt stöd, utan krav på motprestation.

Boken vimlar exempel på framgångsrika projekt och ett av de mest klassiska exemplen är Mincome där en kanadensisk delstatsguvernör öronmärkte 83 miljoner dollar för staden Dauphin med 13 000 invånare.

"Jag använder många exempel för att boken ska kunna fungera som en väckarklocka kring medborgarlön."

Många placerar medborgarlön till vänster på politiska skalan, men enligt Rutger Bregman är svaret inte så enkelt.

Han exemplifierar med hur USA:s dåvarande republikanske president Richard Nixon var nära att införa Family Assistance Plan, FAP, redan på 70-talet och hur en konservativ senator i Kanada i våra dagar pushar hårt för att införa medborgarlön.

”Medborgarlön rimmar faktiskt väl med högerns tanke om att våga förlita sig på individen genom att ge den frihet. Jag brukar kalla medborgarlön riskkapital åt folket.”

Hans studier visar att 95 procent anser att man skulle kunna hantera sin egen medborgarlön, men är mer oroliga över hur andra skulle sköta sina pengar.

Rutger Bregman anser att tanken med medborgarlön ligger rätt i tiden då allt fler hatar att pendla till meningslösa jobb för att sätta sig i öppna kontorslandskap och skriva rapporter som ingen vill läsa.

Jag invänder att Schweiz under en folkomröstning 2016 valde att säga nej till medborgarlön, men Rutger Bregman ser trots det folkomröstningen som en stor framgång.

”För fem år sedan fanns bara några hundra schweizare som visste vad medborgarlön är för något och vid folkomröstningen röstade mängder av människor för att införa medborgarlön.”

Historikern anser att det mesta av dagens välfärdssystem är meningslösa dels för att det ligger på individen att bevisa att man är tillräckligt sjuk eller deprimerad för att få pengar, dels för att fattiga har fullt sjå med att hålla näsan över vattenytan och därmed inte mäktar med vettiga långsiktiga beslut kring sin ekonomi, hälsa, studier och annat.

”Vi borde lägga mindre pengar på att fokusera på symptomen och snarare lägga pengarna på orsaken till dem. Dagens system skapar deprimerade människor. Medborgarlön fungerar som raka motsatsen där man säger att jag tror på att du har idéer och här har du medel att förverkliga dem.”

Nyligen stod det klart att Indiens chefsekonomiske rådgivare till regeringen räknar med landet rullar ut medborgarlön med start i 1-2 stater senast 2020.

Rutger Bregman anser att frågan om medborgarlön har blivit hetare än någonsin då Storbritanniens utträde ur EU, Brexit, och valet av Donald Trump som USA:s president har fått miljontals människor att längta efter nya idéer.

”Folk är trötta på tråkiga debatter om höger eller vänster eller kapitalism kontra kommunism.”

Globalisering, snabb teknikutveckling och kontraktsjobb har ytterligare drivit på intresset.

”Många av dagens människor saknar pengar och säkerhet. Genom medborgarlön får du alltid något att falla tillbaka på.”

Han tycker också att det finns en övertro på att automatisering banar väg för medborgarlön då kapitalismen historiskt haft en förvånansvärd förmåga att uppfinna nya tråkiga jobb.

”På 60-talet var alla filosofer och experter inne på att robotarna skulle ta våra jobb och vi skulle bli uttråkade på kuppen och för 100 år sedan skulle ingen ha kunnat tro att två tredjedelar av dagens arbetsstyrka skulle sitta på kontor. Vi måste fundera över vad jobb är och när vi bidrar med värde. Just nu slösar vi bara bort våra liv.”

Rutger Bregman menar att världen idag är så rik att det vore fullt möjligt att införa både medborgarlön och 15 timmars arbetsvecka. Det dummaste vi kan göra är att fortsätta som om ingenting har hänt.

”Klimatförändringarna kommer visserligen ändå att tvinga oss att ändra på hur vi lever våra liv, men det handlar inte om att förstöra eller slå ihjäl kapitalismen, utan snarare få fram en ny sort.”

Han tycker att ett lysande exempel på hur det går till när kapitalismen inte fungerar är då man låter smarta människor sitta i Silicon Valley och uppfinna algoritmer som får oss att klicka på fler annonser. Han liknar bolag som Facebook vid rena knarkhandlare.

”Ju högre upp i hierarkin du kommer desto mer vill topparna begränsa att deras nära och kära använder det man själva har skapat. Knarkhandlare vet också att det man säljer är farligt och tjänar en hel drös med pengar. Facebook är ett lysande exempel på kapitalism som inte bidrar till samhället, utan förstör det."

Han tror att framtida historiker kommer att slita sitt hår över hur vi skapade teknik som fick människor att gå runt som zombies.

Författaren är också övertygad om att vi snarast måste reglera den sortens kapitalism, och ser positiva tecken i det att EU har agerat mot bolag som Facebook och Google.

På frågan vad han ser som nästa form av kapitalism säger Rutger Bregman att historien visar att ingenting är oundvikligt och att människan kan förändra samhället om man vill.

Men att förändringar ändå kan ta tid beror på en faktor som kallas plurastic ignorance.

”Det innebär att alla tror att någon annan är chef. Det är det som gör att vi tror att det är vettigt att sitta hela dagarna och skriva rapporter som ingen läser.”