Fick LISBET PALME lära sig skjuta av NAZISTISK RÅDMAN ?
Det var under slutet av rättegången i Stockholms Tingsrätt 1989 med Christer Pettersson för MORDET PÅ OLOF PALME som jag vid en genomgång av utredningen upptäckte att Lisbet Palme kunde ha avlossat det dödande skottet. Den vanligaste invändningen mot detta som jag mötte redan från början var att det var orimligt. En kvinna kan helt enkelt inte skjuta. Detta var ju långt före Knutby. Den 28 oktober 2004, på dagen arton år och sju månader efter MORDET PÅ OLOF PALME och en månad efter MORDET PÅ CHRISTER PETTERSSON skramlar det till i min mail-box. En läsare skriver att Lisbet Palme var vapenutbildad! Det är på tre tättskrivna A 4 och handlar om hur Statens egna yrkesmördare, de så kallade livvakterna, under två års tid före MORDET PÅ OLOF PALME undervisade Lisbet Palme i konsten att döda med skjutvapen. Undervisningen leddes enligt mailaren av en före detta polis, numera rådman vid Stockholms Tingsrätt. Han heter Anti Avsan och är bördig från Lettland. Man skulle kunna beteckna honom som högerextremist eller nazist. Den som undervisade honom i juridik och lärde upp honom till domare var före detta kommunisten, professorn i straffrätt Christian Diessen. Det var han som hutade åt försvarsadvokaten för ”obducenten” Teet Härm i Styckmordsmålet med orden: ”Man försvarar inte en likskändare”. Det var också han som försvarade tidningen PROLETÄREN när de åtalats för Polisspåret. Hans Holmér, som (liksom jag) vittnade i det målet, kallade honom den gången föraktfullt för ”notarien”.
Anti Avsan blev uppmärksammad i MORDET PÅ OLOF PALME som den finsktalande kroppsbyggaren, som stod med vapen synligt innanför rocken och talade i en walkietalkie på Sveavägen helt nära mordplatsen bara några minuter innan det small. Det var DN:s ledarskribent Olle Alsén som lyckades spåra honom till ett gym i Upplands Väsby genom två finska sjuksköterskor. I dag berättar Olle Alsén för mig följande:
”Jag fick ett tips om att en sköterska på sjukhuset i Upplands Väsby hade känt igen mannen. Hon och hennes väninna hade kommit gående på Sveavägen och ville veta vad klockan var. De vände sig till mannen vid husväggen och kände då igen honom, varför de frågade på finska. Han såg förskräckt ut och blev i samma stund anropad i sin walkietalkie på finska. De hörde honom säga:
- Jag är igenkänd. Vad ska jag göra?
Och rösten i andra ändan svarade:
- Skit i det och gå och gör vad du ska.
Flickorna observerade att han hade ett vapen i ett hölster i armhålan. De blev förskräckta och gick därifrån. Några minuter senare hörde de smällarna från mordplatsen. De trodde då att han hade mördat Palme och de lovade varandra att aldrig tala med någon annan om vad de varit med om. Jag hade fått höra att mannen var kroppsbyggare och lyckades få honom identifierad på gymet i Upplands Väsby med hjälp av ett fotografi. När jag sedan berättade historien för kommissarie Ölvebro i Palmegruppen var han helt kallsinnig.”
I mitt stilla sinne har jag grunnat mycket på hur Olle Alsén kunde få tag i en bild på en person som han inte visste namnet på. Olle Alsén blev mycket nyfiken på mitt mail och ville ta del av det. Men jag tänkte att sakta i backarna. DN har faktiskt under hela den här tiden från MORDET PÅ OLOF PALME varit på fel sida och inte lagt två strån i kors för att få mordet uppklarat. Själv har jag blivit portförbjuden, efter att under lång tid ha medarbetat på Kultursidan och på annan plats i tidningen. Jag är inte långsint, men det avgörande är att DN vid tiden för MORDET PÅ OLOF PALME var helt insyltade från källare till vind, från vaktmästaren vid receptionen, pistolskytt i Kaknäs Skytteklubb, till chefredaktör, som den gången var Christina Jutterström. Den homosexuelle skojaren EBBE CARLSSON gick som barn i huset och hos ägarsläkten Bonnier, en tid till och med som förlagschef. Kulturchefen var Arne Ruth, helt klart på fel sida. Den betydelsefulle debattredaktören GÖRAN BECKÉRUS, kallad Blockerus, fungerade som nitisk grindvakt ända till den dag då han tog in en välskriven artikel av BERT CARLSSON om jordbrukspriserna. På så sätt upptäckte IAN WACHTMEISTER honom och det fascistiska NY DEMOKRATI med Greven och betjänten uppstod. I dag är grindvaktsfunktionen fulländad och feministen Maria Schottenius är Kulturchef. Olle Alsén är pensionerad. För övrigt var Olle Alsén ,liksom jag, kallad att vittna i tryckfrihetsmålet mot Proletären i Göteborg. Där berättade han om historien om ”den bedagade damen”, mor till hans kollega Anders Hellberg på DN. Hon skulle ha sett en misstänkt figur som kunde vara mördaren uppe på Brunkebergsåsen. Olle Alsén talade där mot bättre vetande om Polisspåret. Han hade haft god kontakt med familjen Palme och bland annat hjälpt Palme att skriva talet mot USA:s terrorbombning av Hanoi i Vietnam julen 1982. Mycket tyder på att han var invigd i planeringen av dramat MORDET PÅ OLOF PALME.
Olle Alsén avslutade nu sitt samtal med mig med ett LYCKA TILL precis som Sven Anér brukade göra innan jag upptäckte att han var tidernas desinformatör. Jag härsknade till och sa att ”Det gäller din lycka också. Hjälp till i stället!” Han tyckte att det var det han gjorde nu. Jag sa att det var så dags, att det var snart nitton år sen det hände och att hans insatser som grävande journalist och privatspanare hade varit mycket begränsade.
Det var särskilt en detalj i det långa mailet om Avsan som gjorde mig fundersam. Olle Alsén sa att Per Jörlin, polisen som tog livet av sin sambo filippinskan Haydee Sandberg och bara fick 3 ½ år för det, därför att man inte kunde hitta liket, att han aldrig var med i Anti Avsans grupp. Om det var fel, då kanske inte Avsan varit skyttelärare åt Lisbet Palme heller. Var mailet en fälla? Det fanns en reservation i avsnittet om skjututbildningen. ”Bevisa det kunde vi ju inte”, stod det. Inga uppgifter om var eller när undervisningen skulle ha ägt rum. Då visste jag mera. Om hur Mårten Palmes dåvarande flickvän genom sin far köpte en stuga i Vansbro kommun i södra Dalarna för att av allt att döma öva dödsskjutningen i. Mitt i vintern for Lisbet med sönerna Mårten och Joakim till den ödsligt belägna stugan och sannolikt övade in rörelsemönstret. Mårten fick spela pappans roll. När jag underrättade Palmegruppen om detta frågade de mig om det fanns några spår i stugan! Eller vittnen som hört skott. Som om det var jag som gjorde utredningen. Jag vet i varje fall så mycket som att det inte fanns någon Anti Avsan på plats.
GUDRUN ”DÖDÅTFAMILJEN” SCHYMANS tilltag att gå ut i tidningen AMELIA och tala om att hon blivit misshandlad av sin man och hotad till livet vart en stor sak i kvällstidningarna. Ännu större blev den sedan mannen filmaren Lasse Westman i Bahia i Brasilien blivit underrättad genom mitt mail och tagit kontakt med EXPRESSEN. Nya löpsedlar på Expressen och AB med rubriker och bilder på paret, om att han misshandlade och inte misshandlade henne och i texten stod det att han sagt att han fortfarande älskade henne. Det är märkligt med Internet. Man skriver ned och trycker på en knapp och i nästa ögonblick finns det på andra sidan jordklotet. Och så går det mailar tillbaka och det är tydligt att det går att göra pengar av kändisars havererade äktenskap. För plötsligt är hela Sverige fullt med löpsedlar om detta. Men det som de låter Lasse säga om Gudrun i bladen stämmer dåligt med vad han skrev till mig i nästa mail. Det löd:
LASSE DEN JÄVLA APAN GÖR ALLT VAD HON KAN FÖR ATT BLI FEMINISTPARTILEDARE.
DET ASET.
KRAM
LASSE PÅ LOEPET
Och visst är det så. Ur MORDET PÅ OLOF PALME växer åter tanken på ett feministparti med GUDRUN SCHYMANS slagord ”DÖD ÅT FAMILJEN” på banderollerna. Den 31 oktober i Radions P1 i programmet GOMORRA VÄRDEN intervjuas en av feministernas förgrundsfigurer EBBA WITT BRATTSTRÖM om partiplanerna, som hade kommit ganska långt vid valet 1994. RÖDSTRUMPORNA, som de då kallade sig, hade regelrätta förhandlingar med statsministern Ingvar Carlsson över ett glas vin. Den legendariska feministen Maria Pia Boetius var med och de hade mage att nämna GUDRUN ”DÖDÅTFAMILJEN” SCHYMAN också. De kom överens om att avstå från partibildningen om regeringen gick med på att arbeta för hälften kvinnor i regeringen och mera kvinnor i riksdagen. De hade gått fram under mottot ”HELA LÖNEN – HALVA MAKTEN” och de krävde mera kvinnor i styrelserna för de statliga bolagen. Och Ingvar Carlsson gick med på kraven! Kvinnokönet hade blivit en politisk merit, sedan MORDET PÅ OLOF PALME begicks av en kvinna som inte lagfördes. Detta avtal är tio år gammalt, och nu är kvinnorna besvikna. De tänker ta nya tag. Bland annat tycker de det blev så fel när det bara blev unga flickor som kom in i riksdagen för att gubbarna skulle få sällskap. Medan de kämpande veteranerna hade hamnat på den överblivna kartan. Med Marit Paulsen som lysande undantag. Hon lever ut som ”kärring” och har fått ännu en doktorshatt nu, som folkis, efter den första, som hon fick som sosse, för att hon manipulerade in oss i EU.
Måndagen den 2 november mitt på dagen fylldes gatan där jag bor i Vasastan i Stockholm av polisbilar, ambulanser och akutbil. Det var bordellen i bottenvåningen och källaren som var intressant. Det spärrades av och en mörk, mycket ung flicka i svarta jeans och höga klackar blev inte insläppt bakvägen till sin arbetsplats. Hon försökte få kontakt med innandömet med sin nalle. Ambulansen körde. Nya polisbilar kom. En stor svart piket körde fram. På den stod, på dörren, POLITI på danska samt STOCKHOLM. De tog fram en bår med filtar ur den och bar in. Nu skulle liket bort. Jag ringde AB och tipsade om misstänkt mord på en bordell. De var inte intresserade.
Åter till Anti Avsan. Min nye mailkompis, som i ett mail säger att han var kollega till honom, har just kommit hem efter en resa till Brüssel . Han finner det egendomligt att det nu åter står på löpsedlarna efter dubbelmordet i Linköping att polisen jagar EN KROPPSBYGGARE. Det gjorde man för 17 år sedan också, och då var det Anti Avsan. Har Anti Avsan alibi för Linköping? Själv kunde jag observera att två fullpacka piketer med polisens insatsstyrka, bildad efter mönster från SS, hade kört upp på trottoaren på Odengatan i Stockholm, beredda på utryckning ett par timmar före dubbelmordet i Linköping. Men jag kanske drar förhastade slutsatser.
När Anti Avsan var med baseballgänget vid Norrmalmspolisen fanns det tre poliser som utmärkte sig framför alla andra vad gällde anmälningar, skriver han. Det var Thomas Piltz och Leif Tell, huvudpersoner i Polisspåret, samt Anti Avsan. Om man försöker tillämpa offentlighetsprincipen och begär att få ut protokoll får man till svar: ”Förhörsutskrifterna har inte expedierats eller behandlats på annat sätt som innebär att de är att anse som upprättade i den meningen som avses i 2 kap 7 § tryckfrihetsförordningen och kan därför inte lämnas ut”. För Anti Avsan med personnummer 58 01 08 – 1034 föreligger sju (7) anmälningar. Mailaren har givit mig diarienumren. Det är naturligtvis anmärkningsvärt att en så belastad polis kan avancera till rådman. Men vad ska jag göra åt det?
Nu ska vi ha is i magen och läsa igenom det där med skjutlektionerna en gång till. Scientologernas lärare lärde i sin tur av Anna Lindh beskyddade ”bibel” att man för att plantera en lögn först ska komma med sanna uppgifter, som är lätta att kontrollera. Därefter ska man komma med sanna uppgifter, som är lite svårare att kolla. Sedan är offret moget för LÖGNEN. Till exempel att rådmannen Anti Avsan gav Lisbet Palme lektioner i konsten att skjuta. Vem kan skriva ett sådant mail till mig, sedan Ebbe Carlsson, alias Bo Baldersson, är död? Det kan naturligtvis Anti Avsan själv. Eller Olle Alsén. Eller Sven Anér. Eller Leif GW Persson. Eller den odräglige Jan Guillou. Eller varför inte Mårten Palme? Det finns många som har diktens gåva, inte minst bland kvinnorna. Var så goda och läs:
”Sen hade vi ögonen på Avsan och hans bolag Team SOS HB med också Per Jörlin, Kjell Bertil Östling, en Lindberg, en Nielsen och en Grönkvist. De sa att de skjututbildade en fru till en hög politiker och vi trodde hela tiden att det var Lisbeth Palme. Det var så himla hemligt på den tiden 1984-1986. Ja, vi blev till och med övertygade. Men när vi sen hörde den teorin som nån framfört att det skulle vara hon som sköt tillsammans med att Avsan bevisligen var på Sveavägen 28.2.86 och av tradition brukar gå dit tillsammans med nån kompis varje år det datumet blev vi ännu mer troende i frågan. Deras bolag sattes i likvidation 94 04 12. Ett annat bolag som dom försökte med hette Sat Staff Assessment Tools AB. Även det sprack 97 08 27. Det var helskumma rörelser, saker som jag inte ens kan skriva. Du skulle bara veta. Vi hade förresten ögonen på dom där herrarna för att dom hade nazifester i ett hus i en norrort. Stod ute på balkongen och sjöng ´Die Fahne hoch´ sent på kvällarna och gjorde hitlerhälsningar och kladdade på damer som gick i trappuppgången. Detta upprepades varje vår och höst.”
Som sagt, varför får jag detta mail först nu, efter sjutton år? Min mailboxare tipsade också om att GOTLANDS ALLEHANDA för den 1 oktober innehöll Palmematerial, och det må jag säga. Frågan är om inte detta var ännu mera upphetsande. På fem frikostigt illustrerade sidor knyts allting ihop och nya personager gör entré. Också nya fabler, som den att KGB i Sovjet engagerat två torpeder, som skulle skjuta Palme. Den nye hjälten heter Donald Forsberg. Han är dykare och bor vid Fårösund. Känd för sina dykningar efter mordvapnet i Klara sjö och massor av andra vattendrag. Liksom spelevinken GERT ”Äntligen” FYLKING kände han Christer Pettersson. Och Christer Pettersson hade bekänt för honom att han skjutit OLOF PALME kan tänka. Både för Gert och för Donald. Han skulle egentligen ha skjutit Sigge Cedergren, innehavaren av spelklubben Oxen, men av misstag sköt Palme. Men det var ju som i Kjell Sundvalls film SISTA KONTRAKTET. Fast inte riktigt. Varför skulle Christer Pettersson ha velat skjuta sin vän och knarkleverantör Sigge? Och det mitt på gatan. Han som aldrig hållit i ett skjutvapen. En bra fråga. Den fabulerande Journalistkåren har fått ett nytillskott, förlåt vitsen. Hon heter Åsa Wallin och hon har fyllt halva Gotlandstidningen enligt principen ”Kolla aldrig en bra grej”. Forsberg hade i snart sagt ett kvarts sekel odlat sin vänskap med sin granne från Bollnäs. Han sa att han ville hålla kontakt med Krille, Forsberg har lyckats tuta i journalisten att Christer Pettersson i månader förberedde att bekänna för Mårten Palme att han dödat OP. Han satt vattenkammad och nykter och väntade, men Mårten kom inte. Åsa har intervjuat Mårten Palme också via mobilen när han satt på T-banan i Stockholm. Vid Sveavägen? Att han vågar.
Mårten Palme intervjuas:
Varför blev mötet aldrig av?
- Dels var det praktiska problem, sedan ville jag ha en garanti för att han verkligen skulle erkänna. Det var bara under de förutsättningarna jag skulle ställa upp.
Och du kände dig inte säker på att han skulle erkänna?
- Nej, inte riktigt. Jag ville att det skulle mogna fram.
Vad tror du han ville säga?
- Jag tror att han ville erkänna. Men det är svårt att säga. Jag hade bara indikationer, inga garantier.
Vad hade det betytt om han hade gjort det?
- Svårt att säga. Inte mycket, juridiskt. Det skulle väl ha stärkt bilden.
Vad hade det betytt för dig och familjen?
- Inte mycket. Vi är redan övertygade om hans skuld.
Donald Forsberg hävdar att Christer Pettersson ville göra upp inför Gud. Tror du han skulle ha bett om förlåtelse om ni träffats?
- Antagligen, men jag har bara andrahandsuppgifter att gå på.
Hade han kunnat få er förlåtelse?
- Nej. Det tror jag inte.
Vad tror du om teorin om förväxlingen med Sigge Cedergren?
- Jag har väldigt svårt att bedöma det. Jag tycker det verkar otroligt. Det var nog ett sätt för Pettersson att erkänna saken.
Vad känner du nu, när Christer Pettersson är borta och ni aldrig får veta vad han skulle ha sagt?
- Så är det ju. Det är inte mycket att göra något åt.
Här bör särskilt observeras den passus i intervjun när Mårten Palme blir Gud. Christer Pettersson ville göra upp inför Gud. Be Gud om förlåtelse. Genom att vända sig till Mårten. Lycka till, skulle Olle Alsén ha sagt.
Trots att det är fullt klarlagt i två domstolsutslag och ett utförligt yttrande i Högsta Domstolen över Riksåklagarens resningsansökan att Christer Pettersson inte har mördat Palme fortsätter massmedia med fabuleringarna, Den 2 oktober meddelas att man har planerat dykningar efter mordvapnet i Ljusnan vid Bollnäs. Han skulle också ha placerat mordvapnet i kistan i moderns grav i Bollnäs. Gravöppning har diskuterats, men Palmegruppen dementerar. Alltid något.
På dagen 10 år efter MORDET PÅ OLOF PALME ordnade Dagens eko en 3 ½ timme lång hearing, direktsänd från Radiohuset i Stockholm. Den leddes av reportrarna Erik Fichtelius och Jan Mossander och det var ett av de mest sällsamma program som gått ut i Sveriges Radio. Snacka om objektivitet och Public Service. Man trodde sig förflyttad till en ståndrätt i Tredje riket, och den som skulle dömas till avrättning var undertecknad för att jag understått mig att säga att kejsaren var naken. Figge och Mosse gick på som två ilskna foxterrier och föll oss alla i talet. Och så kommer Harry Schein, ordförande i Sveriges Radios styrelse, och säger att MORDET PÅ OLOF PALME aldrig kommer att klaras upp. ”Det finns lyckligtvis samhällsbevarande krafter som ser till att det aldrig blir uppklarat.” Han har skrivit en bok där han intervjuade Gud. Möjligen var det tvärt om.
VAR DE KRAFTER SOM LEDDE CHRISTER PETTERSSON TILL DÖDEN SAMHÄLLSBEVARANDE? ELLER MILAN VALVERIUS OCH HANS MAKA? ELLER INGVAR HEIMER? ELLER LARS TINGSTRÖM? ELLER KARL FREDRIK ALGERNON. ELLER GUSTAV PETRÉN . . .
LYCKA TILL
Det har gått ett dygn sedan jag skrev förra stycket. Hela natten ringde Olle Alséns ”Lycka till” i mina öron. Han och Sven Anér är inte de enda. Det är många, allt ifrån en före detta minister och en före detta redaktionschef på en jättestor tidning till A-lagare i planteringarna i Vasastan. A-lagare med förflutet som flottister i U-båtsflottan eller vaktmästare på Partiexpeditionen. Lycka till. Ha en bra dag. Trevlig helg. Lycka till. De säger det i TV-burken också. Och så har jag läst det långa mailet igen. Det är något som inte stämmer. Varför vill han att jag ska göra så mycket? Han säger att jag ska akta mig för Avsan. Är det ett hot? Vill han skrämma mig till tystnad? Eller vill han verkligen ha klarhet i MORDET PÅ OLOF PALME? Och att lilla jag ska klara den biffen.
Vill ni veta vad han heter? Ska jag avslöja min grundlagsskyddade källa? OK. Han kallar sig PETER LUNDQVIST och han skriver att han var kollega med Anti Avsan vid Norrmalmspolisen på 80-talet. Att han numera jobbar med säkerhet och brandförsvar. I det långa mailet berättar han också om hur Anti Avsan för ett halvår sedan hållit en föreläsning för domstolsjurister där han gjort sig lustig över en inlaga som jag skrivit om mitt hus på Sydkoster, och de hade skrattat väldeliga. Bland annat hade han tagit upp att jag blivit utsatt för mordförsök. Kunde det vara roligt? Det märkliga är att Anti Avsan själv i ett mail till mig berättat om samma sak, om sin föreläsning. Men sedan skriver PL att han hade bett att få ta del av hela min skrivelse och då funnit att den var helt juste och professionellt uppställd. Ja ja, jag hade fått hjälp av en åklagare. Ingen mindre än den avsatte riksdagsmannen, scientologen Jerry Martinger. Rikskrims chefsjurist Åke Röst säger att jag har blivit utsatt för grovt bedrägeri beträffande villan. Det är bara det att jag inte kommer någon stans inom domstolsväsendet eller polisen så länge MORDET PÅ OLOF PALME är ouppklarat. Rättsstaten fungerar inte.
I Palmegruppen är Peter Lundqvist okänd. Lycka till bortitok!
Som sömnmedel bjuder SVT på ett AGENDA om journalisters opartiskhet. Man har fått Sveriges Radios gamla programregler om bakfoten. En korrespondent i USA har gått ut och sagt att hon håller på John Kerry framför George W Bush. Men hela den diskussionen klarade vi ju av på 60-talet. Då visade det sig till exempel att Lennart Hyland och redaktionssekreteraren på EXPRESSEN Sigge Ågren var socialdemokrater. Nu är det för all del så med socialdemokrater att då kan man vara både-och. Både socialist och demokrat. Det hörs ju på namnet. Man kan också vara både marxist och liberal. Verksamheten ska bedrivas opartiskt och sakligt. Men medarbetarna behöver inte vara robotar för det. Det finns flator som är karlgalna. Jag känner flera stycken. Feminister kan vara både abortmotståndare, som i USA, och för fri abort, som i Sverige. Gud kan vara både neger och hund. Se på Palme. Han var allt.
NEJ, SE INTE PÅ PALME. TALA INTE OM PALME. TALA FRAMFÖR ALLT INTE OM MORDET PÅ OLOF PALME.
LEVE DET FRIA ORDET. MEN TALA INTE OM MORDET.
Hälsningar
LARS KRANTZ
Källa: https://ribe.biz/nationalmordet.nu/0470.html
SENASTE NYTT 03 11 2004:
Ämne: Fick LISBET PALME lära sig skjuta av NAZISTISK RÅDMAN ?
Inga kommentarer hittades.