EU intensifierar sina försök att censurera och marginalisera röster som inte håller med om deras politik, under den lägliga eufemismen att de bekämpar "fake news".
"Kommissionen behöver granska utmaningarna som plattformar på nätet medför för våra demokratier med tanke på spridandet av falsk information, samt initiera en reflektion över vad som skulle behövas på EU-nivå för att skydda våra medborgare", skrev Jean-Claude Juncker, ordförande i Europeiska kommissionen i maj, 2017. Vad omtänksamt att Juncker, på totalitärt manér, önskar skydda EU:s invånare från nyheter som inte passar kommissionens agenda.
I oktober 2017 informerade Europeiska kommissionen om sin policy för "fake news" och hur den ska "utforma lösningar för att vända sig mot spridningen av fake news". Enligt kommissionen: "Fake news består av avsiktlig felinformation som sprids över sociala plattformat på nätet, sända nyhetsmedier eller traditionella tryckmedier". Vidare styrs EU:s policy mot fake news enligt kommissionen av bland annat "yttrandefriheten, mediepluralismen och medborgarnas rätt till mångfaldig och pålitlig information".
Denna försäkran om yttrandefrihet och pluralism känns ganska skrattretande, med tanke på att EU redan gör vad de kan för att utesluta "mediepluralism och ... mångsidig och pålitlig information". Till exempel har EU implementerat program såsom programmet för rättigheter, jämställdhet och medborgarskap (REC), som ämnar influera allmänna nyhetsmedier och journalister med sin egen agenda – till exempel den som syftar till massmigrationen till Europa från Afrika och Mellanöstern. För detta ändamål finansierade Europeiska kommissionen nyligen utgivningen av en handbok med riktlinjer för journalister om hur man ska skriva om migranter och migration. Handboken lanserades den 12 oktober av International Press Institute (IPI) – en organisation bestående av medieverksamma personer som representerar ledande nyhetskällor digitalt, i tryck och på tv och radio i mer än 120 länder. Riktlinjerna rekommenderar, specifikt när det gäller muslimer, följande:
"... Var försiktig med att inte stigmatisera termer som 'muslim' eller 'islam' ytterligare genom att associera dem med särskilda handlingar ... Låt inte extremisternas uttalanden om att de agerat 'i islams namn' gå förbi obemärkt. Understryk ... mångfalden bland muslimska samhällsgrupper ..."
EU har också gett ekonomiskt stöd till en kampanj, "Media Against Hate" som drivs av Europeiska Journalistfederationen (EJF), Europas största organisation för journalister, som representerar över 320 000 journalister över 43 länder. Kampanjen har som mål att:
"... förbättra mediebevakningen som relaterar till migration, flyktingar, religion och marginaliserade grupper ... ge motstånd till hets mot folkgrupp, intolerans, rasism och diskriminering ... förbättra implementeringen av juridiska ramar som reglerar hets mot folkgrupp och yttrandefrihet ..."
För att främja sina framtida regler för "fake news" utpekade Europeiska kommissionen nyligen 39 "experter" till att bli en så kallad "High Level Group (HLEG) on Fake News and online disinformation":
"Den består av representanter från det civila samhället, sociala medieplattformar, nyhetsmedieorganisationer, journalister och akademiker"
"Gruppen kommer att arbeta med kommissionen för att undersöka fenomenet fake news och definiera roller och ansvarsområden hos relevanta aktörer, få ett grepp om den internationella dimensionen, inventera ställningstaganden och formulera rekommendationer."
Medierepresentanterna har valts ut nästan enbart från allmänna medier – jättar såsom ARD, RTL, Sveriges television, Sky News, AFP och News Media Europe, vilket gör att balansen som dessa "experter" ska stå för blir omöjlig. Dessa medier ser till och med nya eller alternativa medier som ett hot, och därför är ligger det i deras intresse att dessa medierepresentanter sätter etiketten "fake news" på konkurrenterna från alternativa eller nya medier. Gruppen höll sitt invigningsmöte den 15 januari 2018.
Europeiska kommissionen kommer utföra en opinionsundersökning bland EU:s medborgare samt en Eurobarometerundersökning som ska utföras i början av 2018 "för att mäta och analysera EU-medborgarnas uppfattningar och oro gällande fake news". Kommissionen kommer också att anordna en konferens om fake news för "många olika aktörer" som kommer att "definiera problemets gränser, utvärdera effektiviteten hos de lösningar som redan implementerats av sociala medieplattformar och ... komma överens om nyckelprinciper för vidare åtgärder".
EU är inte ensamt med att hota med avskaffning av yttrandefriheten under täckmanteln "bekämpning av fake news". I Frankrike har president Emmanuel Macron meddelat att han vill introducera en ny lagstiftning som syftar till att reglera "fake news" under valsäsonger, inklusive "juridiska nödåtgärder" som skulle ge den franska regeringen tillåtelse att avlägsna "fake news" från en hemsida eller blockera hela hemsidor. Macron sa:
"Om vi vill skydda våra liberala demokratier måste vi vara starka och ha tydliga regler. När falska nyheter sprids kommer det bli möjligt att gå till en domare ... och om det anses passande, få innehåller borttaget, användarkonton raderade och i sista hand hemsidor blockerade."
En lagstiftning som denna skulle innebära att den franska staten – eller vem som nu befinner sig i en ställning där denne kan agera tankepolis å statens vägnar – skulle bli en slags skiljedomare som kan avgöra vad som är "sanningen", något som påminner om den nya tyska censurlagen som kräver att sociala medienätverk ska agera som en privatiserad tankepolis åt den tyska staten.
Den föreslagna franska lagen skulle dock gå ännu längre än den tyska censuren, i det att den skulle låta franska myndigheter blockera hela hemsidor under valsäsonger, en drakonisk åtgärd för att bekämpa politiska motståndare, något som skulle placera Frankrike i samma kategori som länder som Kina och Iran som blockerar hemsidor som inte passar ihop med regimens agenda.
En sådan fransk lag skulle också bryta mot rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras i artikel 10 i den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna. Artikel 10 anger att man inte bara har rätt till yttrandefrihet utan också att "motta och sprida information och idéer utan ingripande från myndigheter och utan hänsyn till gränser ..." Regeringarna ska inte blanda sig i denna rättighet – med ett fåtal undantag som beskrivs i artikel 10 – eftersom ett sådant ingripande utgör censur från regeringens sida.
Överlag verkar Europa försöka främja totalitarismen igen.
Både ordföranden i Europeiska kommissionen, Jean-Claude Juncker (vänster) och Frankrikes president Emmanuel Macron (höger) föreslår restriktioner som skulle gå emot rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras i den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna. (Bildkälla: Europeiska kommissionen) |
Judith Bergman är en krönikör, advokat och politisk analytiker.