En anspänning

23.10.2015 17:53

  

 

 

erksamheter som skola och socialtjänst kommer att påverkas kraftigt i många kommuner om flyktingströmmen fortsätter i samma takt som nu. Redan idag är situationen mycket ansträngd på många håll. Det visar de rapporter som landets länsstyrelser nu lämnat in till Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB. Att detta ser ut som det gör är ingen nyhet vilket Ledarsidorna.se rapporterade om redan under lördagen. Vid publiceringen av Länsstyrelsen i Jämtlands läns svar mottog Ledarsidorna.se mail från personer där anklagelser för att sprida lögner framfördes. Vid motfrågan om vad som var lögnaktigt i publiceringen av Länsstyrelsens svar visade det sig att det var just publiceringen av offentliga dokument som avsändarna vände sig mot. Det var i den handlingen lögnen låg.

Sveriges Radio rapporterar idag exakt samma sak. Men utan att publicera svaren från länsstyrelserna. Dessa är sammantaget intressant läsning vilket torde ligga i allmänhetens intresse att ta del av. Den samlade bilden ger intrycket av ett land som i många områden balanserar på gränsen till partiell systeminfarkt.

Samtidigt ser vi hur galgar för ledande politiker restes på måndagskvällen i tyska Dresden när en invandrarfientlig grupp höll en jättedemonstration mot Angela Merkels flyktingpolitik. Där har den löst sammanfogade organisationen Pegida – Patriotiska européer mot västerlandets islamisering – sedan i fjol genomfört demonstrationer mot invandrar- och flyktingpolitik. Pegida har även demonstrerat i andra städer men Dresden är dess centrum. Dresden beläget i forna DDR i en del av Tyskland där inkomster och levnadsstandard fortfarande släpar efter i förhållande till forna Västtyskland. Lägre inkomster och färre jobbtillfällen präglar forna Östtyskland som fortfarande inte är ett helt homogent land. En jämförelse med hur Stockholms län förhåller sig till Bergslagen är inte långsökt.

Vi ser nu hur Tyskland slits isär. Och vi ser, i undervegetationen, hur exakt samma krafter som mobiliserar i Tyskland nu sakta söker kontakt med varandra i Sverige. Regeringens motdrag till allt detta var ”Ett Sverige Tillsammans” där regeringens officiella representant vid galan, officiell så tillvida att hon engagerats av Kulturdepartementet för att inleda temadagen, Ingrid Lomfors som på fullt allvar meddelade detta Sverige som skall vara tillsammans öppet även menar att det finns ingen svensk kultur. I ett teoretiskt resonemang har hon rätt men att hon drar parallellerna med den historiska oreglerade invandringen på 1600-talet och dagens situation vittnar om i vilken teoretisk bubbla hon lever.

En teoretisk värld långt borta från medborgarnas vardag och vedermödor. Hon lever i samma värld som Stefan Löfven, Morgan Johansson och Alice Bah Kuhnke.

Vare sig de migranterna eller de emigranter som flyttade från svensk hungersnöd för att finna en ny framtid i Amerika flyttade till ett socialförsörjningssystem. De flydde in i en osäker framtid där endast den starke överlevde på vägen. Försörjningsstöd och garanterat tak över huvudet och mat för dagen fanns inte. Det är ingen politiker idag som törs nämna detta. Eller vill komma ihåg detta. Skulle vi förändra vårat erbjudande till migranter att ligga närmare 1600-talets Sverige eller 1800-talets USA skulle sannolikt folkrörelserna se annorlunda ut. Med den formen av erbjudande skulle en öppen dörr kunna motiveras då de flesta migranter skulle välja andra lösningar.

Vi kan konstatera följande:

  • att polisen inte har kontroll över våra gränser längre. De har gått in i  stabsberedskap nu på nationell nivå
  • att regeringen fortfarande inte utlöst de paragrafer som finns för att stänga dessa tillfälligt. Ett beslut har även det en fördröjning. Efter beslut kommer det ta 90 dagar, enligt lagen, innan det kan effektueras
  • Att det kommer krävas 325 dedikerade poliser för att bemanna dessa gränskontroller bara för att säkra gränserna i Sydsverige. Det vill säga Malmö, Helsingborg, Trelleborg och Ystad, enligt en källa inom gränspolisen. Dessa poliser finns inte idag utan måste ryckas från andra verksamheter
  • att igår sökte 2 000 personer asyl i Sverige. Står sig takten blir det ytterligare minst 150 000 innan nyår vilket skulle summera runt 250 000 asylsökande för ett system som ursprungligen var optimerat för tiondelen
  • att utöver detta skall fogas ett okänt antal som inte sökt asyl ännu. Poliskällor pekar på mellan 10 000 och 40 000 personer som illegalt uppehåller sig i Sverige
  • REVA-projektet, som syftade till avvisning av illegala immigranter, lades ner från politisk nivå då det ansågs ha en rasistisk värdegrund
  • att det saknas bostäder för de nyanlända i så pass stor omfattning att beredskapsboenden i gymnastiksalar nu tas i anspråk
  • att avvisningen av de som nekats uppehållstillstånd havererat. Dessa antingen försvinner eller bor kvar i Migrationsverkets boendesystem med full dagersättning
  • att kommunernas budgetar för försörjningsstöd nu spränger alla tidigare kända vallar.

Gårdagens ”Feel-good” – föreställning iscensatt av regeringen gav få eller inga ledtrådar till hur primärkommunerna nu skall lösa dagens situation. I andra termer än att hela tiden säga att det är en anspänning. Det är vi medvetna om vid det här laget. Vad Stefan Löfven och Morgan Johansson har att dra upp i form av en kanin ur hatten för att lösa detta vet vi väldigt lite om.

Faktiskt vet vi ingenting. Vi vet absolut ingenting om hur vi skall klara av detta. Utom att det anländer 1,5 asylsökande varje minut, dygnet runt, till Sverige om takten från igår står sig. Det mest obehagliga?

Det är att så få ställer frågorna till sina riksdagsledamöter och att den samlade journalistkåren ställer ännu färre frågor till regeringen. De journalister som ställer de frågor som bör ställas är dessutom alltför illa pålästa så de låter sig nöjas med svaren som ges.

 

Att det är en anspänning.

 

 

Ämne: En anspänning

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar