Det tycker partierna om flyktingar – egentligen
Flyktingfrågan är en av väljarnas viktigaste inför valet i höst.
Samtidigt klyver den de traditionella politiska blocken mitt itu.
Vi har ställt 15 avgörande frågor om migrationen till vart och ett av riksdagspartierna.
Nu vet vi vad de verkligen tycker.
Svaren kan överraska dig.
Har du svårt att veta vad ”ditt” parti verkligen tycker i flyktingfrågor?
Du är ursäktad.
Som få andra politikområden har just migrationen en tendens att skapa oheliga allianser.
Här är de 15 frågorna som ställer Moderaterna mot resten av alliansen, Socialdemokraterna mot stödpartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet samt moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater mot alla andra.
2015 kom 163 000 asylsökande till Sverige. 2016 infördes en tillfällig lagskärpning, som ska gälla fram till juni 2019. Efter att den införts minskade antalet stadigt. I fjol kom 26 000 asylsökande och i år är prognosen 23 000. ”Flyktingar och invandring” är en viktig valfråga för väljarna. Hur viktig varierar i olika mätningar. I Aftonbladet/Inizio i mars kom frågan på andra plats efter sjukvården, i Kantar/Sifo i mars låg den på sjunde plats, i Demoskop i april var den väljarnas allra viktigaste fråga.FAKTA
Bakgrund
FAKTA
SÅ HÄR HAR ENKÄTEN GJORTS
Alla riksdagspartier fick samma 15 frågor och ombads svara med partilinjen. I de fall svaren var otydliga eller inte besvarade frågan har partierna ombetts förtydliga sin ståndpunkt. Svaren har sedan bearbetats journalistiskt för att ge läsaren en bättre överskådlighet och tydlighet. Varje partis fullständiga svar redovisas i en utfällbar faktaruta i anslutning till frågan. Socialdemokraterna (S): Sverige bör ta emot asylsökande i motsvarighet till vår andel av EU:s befolkning. Miljöpartiet (Mp): Inget maxantal. Skyddsbehovet ska styra. Vänsterpartiet (V): Inget maxantal. Alla människor ska ha möjlighet att söka skydd och få sina asylskäl prövade. Moderaterna (M): Färre än de senaste åren. Centerpartiet (C): Dagens nivå är rimlig de närmaste åren, långt färre än 2015. Liberalerna (L): Färre än 2015, men skyddsskälen ska avgöra. Kristdemokraterna (Kd): Fler asylsökande ska fås att söka sig till andra länder i EU och färre till Sverige, till exempel genom att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel. Sverigedemokraterna (Sd): Inga asylinvandrare, så länge Sverige inte är närmsta land. Socialdemokraterna (S): Flyktingmottagnet ska vara hållbart. Det ska vinnas förutsättningar att ta emot asylsökande på ett bra sätt och ge de som får stanna förutsättningar att bo och arbeta. Socialdemokraternas uppfattning är att Sverige bör ta emot asylsökande i motsvarighet till vår andel av EU:s befolkning. Det förutsätter ett fungerande gemensamt asylsystem i EU. Miljöpartiet (Mp): Miljöpartiet anser att Sverige ska stå upp för asylrätten och arbeta för att alla EU-länder ska ta ett större ansvar för människor på flykt. Behovet av skydd ska avgöra vem som får asyl. Vi är emot att sätta ett maxantal och stänga dörren för andra, som också behöver skydd och har rätt att söka asyl. Inget land kan göra allt, men det ska inte hindra oss från att göra det vi kan. Trots att Sverige tagit emot många flyktingar de senaste åren har vi samtidigt en stark ekonomi, allt lägre arbetslöshet och gör stora investeringar i skola och klimat. Vänsterpartiet (V): Vänsterpartiet vill skapa en mänsklig, välkomnande och reglerad flyktingpolitik i Sverige och Europa. I en tid då historiskt många människor är på flykt, varav allra största delen tas emot i världens fattigaste länder, behöver rika delar av världen som Sverige och Europa också göra sitt. Annars faller hela asylrätten. Alla människor ska ha möjlighet att söka skydd undan förföljelse och förtryck och få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Det viktiga är vi har en robust välfärd som kan hantera förändring och utmaningar, oavsett om det handlar om ett ökat mottagande av asylsökande eller nationella händelser såsom den stora branden i Västmanland. Moderaterna (M): Sverige behöver en skärpt och långsiktigt hållbar migrationspolitik som bygger på att Sverige tar sitt delansvar för en värld där många är på flykt, och att där vi samtidigt klarar av att ta hela ansvaret för hur det sedan går i Sverige. Det innebär att antalet asylsökande måste vara lägre jämfört med hur många som sökt asyl i Sverige de senaste åren. Centerpartiet (C): Den situation vi hade 2015 var ohållbar. Bland annat därför deltog vi i migrationsöverenskommelsen, lade fram en rad förslag för att bättre hantera migrationen på EU-nivå och minska kostnaderna för Sveriges mottagande. Vi har inte fastställt någon siffra för hur många flyktingar Sverige ska ta emot. En viktig fråga är att få alla EU-länder tar ett solidariskt ansvar för flyktingpolitiken, vilket till stor del påverkar Sveriges ansvar. Det är rimligt med ett mottagande under de närmaste åren som är i samma storleksordning som dagens nivå, långt färre än det antal som kom till Sverige 2015. Liberalerna (L): Sverige kan inte ta emot så många människor som kom 2015 och kan därför inte heller återgå till tidigare regelverk. Samtidigt går det inte att ange hur många människor som kan komma framförallt eftersom vi värnar asylrätten där varje människas skyddsskäl avgör om personen har rätt att stanna eller inte. Kristdemokraterna (Kd): Sverige har under de senaste åren tagit emot många asylsökande i förhållande till sin folkmängd och i synnerhet i förhållande till andra europeiska länder. Sverige kan inte ha asylregler som kraftigt avviker från andra EU-länder. Därför har vi sedan 2014 bland annat föreslagit tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel istället för permanenta. Det kan påverka hur många som söker asyl i just vårt land, fler tror vi skulle söka sig till andra länder och färre till Sverige. Om det kan bidra till en jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet. Våra förslag värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen i Sverige och underlättar etableringen. Sverigedemokraterna (Sd): I första hand behöver Sverige ett återvandringsnetto. Det omfattar både personer som inte har rätt att vistas i landet och personer som vill återvända hem efter att möjlighet uppstått. Om du menar asylmottagande har vi sagt noll - så länge inte Sverige är närmsta land. Avseende turister, studenter, högkompetent arbetskraft och så vidare avgör rimligen möjligheten att hitta boende, arbete, studieplatser och liknande. Fråga 1:
Hur många människor kan komma till Sverige de närmaste åren?
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 1
Fråga 2
Ska asylrätten finnas kvar?
Rätten att söka asyl grundas på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, vars artikel 14 slår fast: ”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.” Det som är en rättighet är alltså att söka asyl – att beviljas asyl är däremot inte en rättighet. Sverige har dock förbundit sig att ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.
(S): Ja.
(Mp): Ja.
(V): Ja.
(M): Ja.
(C): Ja.
(L): Ja.
(Kd): Ja.
(Sd): Nej.
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 2
Socialdemokraterna (S): Ja, för oss socialdemokrater är det grundläggande att människor på flykt ska få möjlighet till skydd. Det är en medmänsklig plikt. Vi värnar därför den internationella asylrätten. Men det kan aldrig vara ett lands ansvar, fler måste vara med och dela på ansvaret. Miljöpartiet (Mp): Ja, rätten att söka asyl är viktigare än någonsin. Om asylrätten skulle avskaffas och ersättas med till exempel ett system där vi bara tar emot kvotflyktingar skulle det leda till att betydligt färre skulle få skydd. Dessutom skulle det innebära att personer med flyktingskäl skulle bli helt rättslösa om de inte ingår i kvoten. Det var just detta som man ville undvika efter andra världskriget och själva anledningen till att flyktingkonventionen togs fram. Då befann sig miljontals flyktingar i Europa i en rättsligt oklar situation som inget land tog ansvar för. Sverige ska inte använda sin roll i FN för att försöka avskaffa mänskliga rättigheter, utan till att försvara och stärka dem. Vänsterpartiet (V): Ja. Asylrätten och människors möjligheter att få skydd undan krig och förtryck är en mänsklig rättighet som vi starkt värnar och står upp för. De av oss som just nu lever i trygghet behöver erbjuda skydd åt dem som tvingas fly krig och terror. Moderaterna (M): Moderaterna värnar asylrätten. Alla som söker asyl ska ha rätt att få sina asylskäl prövade genom en individuell prövning. Det är skyddsskälen som ska avgöra om det föreligger rätt till uppehållstillstånd. Centerpartiet (C): Ja. Sverige ska leva upp till konventioner och internationella avtal. Grundläggande för en bra asylprocess är att den är rättssäker, och att den utgår från tydliga regler. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska ha rätt att söka skydd, men ska inte få tillgång till alla gemensamt finansierade välfärdsförmåner utan i stället kvalificera sig in i välfärden. Vi vill prioritera kvotflyktingar inom FN:s system, som bör få samma rättigheter som idag. Liberalerna (L): Ja. Varje människas skyddsskäl ska avgöra om personen har rätt att stanna eller inte. Kristdemokraterna (Kd): Ja, och bedömningen ska vara individuell. Därmed måste den som saknar skyddsskäl och får nej på sin asylansökan lämna landet. Sverigedemokraterna (Sd): Asylrätten bör göras om och utgå från en första lands-princip, där fokus ligger på att nå personer i akut nöd, i deras närhet. Dagens system där personer kan söka asyl var som helst ska upphöra. I Utlänningslagen definieras tre olika grupper som kan ges asyl i Sverige: ”flyktingar”, ”alternativt skyddsbehövande” och ”övriga skyddsbehövande”. Enligt den tillfälliga begränsningen som infördes 2016 ska ”övriga skyddsbehövande” inte längre kunna få uppehållstillstånd. Detta gäller personer som ”behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp”. (S): Nej. (Mp): Ja, personer som är särskilt utsatta, till exempel hbtq-flyktingar eller personer som flyr hedersvåld. (V): Ja. (M): Nej. (C): Ja. (L): Det ska framöver finnas utrymme för humanitära klausuler utöver det EU-gemensamma regelverket. (Kd): Nej. (Sd): Nej. Socialdemokraterna (S): Nej, vi vill att den nya mer restriktiva asyllagstiftningen ska ligga fast fram till att ett gemensamt asylsystem i EU finns på plats. Miljöpartiet (Mp): Ja, Miljöpartiet anser att personer som är särskilt utsatta, till exempel hbtq-flyktingar eller personer som flyr hedersvåld ska få möjlighet att stanna i Sverige. Historiskt sett har väldigt få asylsökande i Sverige fått uppehållstillstånd på denna grund, men det handlar om personer som har skyddsskäl och därför är det viktigt att de beviljas uppehållstillstånd. Vänsterpartiet (V): Ja. Regeringen tog bort möjligheten att beviljas skydd som ”övrigt skyddsbehövande” med tillfälliga lagen. Vi vill att det skyddsskälet ska återinföras. Moderaterna (M): Moderaterna står bakom den tillfälliga lagstiftningen, där det inte är möjligt att bevilja uppehållstillstånd till övriga skyddsbehövande. Centerpartiet (C): Vi anser att den grunden ska återinföras. Att den tagits bort har negativ påverkan på enskilda människor med faktiska skyddsbehov. Liberalerna (L): I väntan på en gemensam asylpolitik på EU-nivå behöver svensk lagstiftning ligga mer i linje med andra jämförbara EU-länder. Vi har kritiserat att regeringen försämrat för vissa utsatta grupper att få uppehållstillstånd och vill att det framöver ska finnas utrymme för humanitära klausuler utöver det EU-gemensamma regelverket. Kristdemokraterna (Kd): Nej. Sverigedemokraterna (Sd): Inte på den grunden (utanför vidarebosättningssystem). Enligt Utlänningslagen kan även personer som inte faller in i någon av de tre grupper som normalt ges asyl få tillstånd stanna i Sverige. Detta om det vid ”en samlad bedömning” finns ”synnerligen ömmande omständigheter”. För barn räcker ”särskilt ömmande” omständigheter, vilket är lite lättare att uppnå. Båda dessa grunder för uppehållstillstånd togs bort i den tillfälliga begränsningslag som infördes 2016. (S): Nej, enbart om nekande strider mot internationella konventioner. (Mp): Ja. Asylsökande som är svårt sjuka eller särskilt utsatta, i synnerhet barn, ska ges möjlighet till uppehållstillstånd. (V): Ja. Det kan handla om till exempel svåra sjukdomstillstånd. (M): Nej, enbart om ett nekande strider mot internationella konventioner. (C): Ja. (L): Det ska framöver finnas utrymme för humanitära klausuler utöver det EU-gemensamma regelverket. (Kd): Ja. (Sd): Nej. Socialdemokraterna (S): Vi vill att den nya mer restriktiva asyllagstiftningen ska ligga fast fram till att ett gemensamt asylsystem i EU finns på plats. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter ska därför endast kunna beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa personen. Miljöpartiet (Mp): Ja, Miljöpartiet anser att det är viktigt att asylsökande som är svårt sjuka eller särskilt utsatta, i synnerhet barn, ska ges möjlighet till uppehållstillstånd. Vi vet sedan tidigare erfarenheter vilka orimliga konsekvenser det kan få för enskilda om möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd till svårt utsatta blir för snäva. Vi vill inte se en utveckling där asylsökande barn i Sverige på nytt blir apatiska eller där svårt sjuka personer som bott i Sverige länge utvisas till länder där de inte har tillgång till vård. Vänsterpartiet (V): Ja. I svensk lagstiftning finns en bestämmelse om att särskilt och synnerligen ömmande skäl kan ge rätt till asyl. Det kan handla om svåra sjukdomstillstånd eller levnadsvillkor som gör det direkt stötande att avvisa eller utvisa de människor som är drabbade. Bestämmelsen har tillkommit efter starka folkopinioner som inte accepterat en lagstiftning som behandlar utsatta människor inhumant. Den bestämmelsen är nu tillfälligt borttagen genom den lag som riksdagen röstade igenom i juni 2016. Det anser vi är mycket dåligt och något vi starkt ifrågasätter och försöker ändra. Moderaterna (M): Moderaterna står bakom den tillfälliga lagstiftningen, vilket innebär att uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter endast får beviljas om det skulle strida mot internationella konventioner som Sverige undertecknat att inte låta personen ifråga stanna i Sverige. Centerpartiet (C): Ja, borttagandet särskilt och synnerligen ömmande omständigheter har fått stora medmänskliga konsekvenser. Vi anser att de ska återinföras eftersom bestämmelsen ofta omfattar personer i stor nöd. Liberalerna (L): I väntan på en gemensam asylpolitik på EU-nivå behöver svensk lagstiftning ligga mer i linje med andra jämförbara EU-länder. Vi har kritiserat att regeringen försämrat för vissa utsatta grupper att få uppehållstillstånd och vill att det framöver ska finnas utrymme för humanitära klausuler utöver det EU-gemensamma regelverket. Kristdemokraterna (Kd): Ja. Hade regeringen inte tagit bort dessa undantagsbestämmelser hade de allra mest utsatta fått en möjlighet att stanna istället för att ha specialregler för en viss grupp. Sverigedemokraterna (Sd): Nej, inte utanför vidarebosättningssystem. Enligt utlänningslagen ska de skyddsbehövande i Sverige beviljas uppehållstillstånd som ”ska vara permanent eller gälla i minst tre år”. I den tillfälliga begränsningslag som infördes 2016 försvann möjligheten att omedelbart få permanent uppehållstillstånd. (S): Tillfälliga, även om permanenta principiellt är bättre. (Mp): Permanenta. (V): Permanenta. (M): Tillfälliga. (C): Tillfälliga, även om permanenta är bättre för integrationen. (L): Tillfälliga. (Kd): Tillfälliga. (Sd): Tillfälliga.Fråga 3
Ska ”övriga skyddsbehövande” kunna få uppehållstillstånd?
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 3
Fråga 4
Ska ”synnerligen ömmande” och ”särskilt ömmande” omständigheter kunna vara skäl till uppehållstillstånd?
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 4
Fråga 5
Ska permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd vara huvudregel?
Fråga 13
Vad ska hända med antalet inre utlänningskontroller?
(S): - (Inget svar på frågan om antalet, reds. anm)
(Mp): Samma som i dag.
(V): Risken för att etnisk profilering vid genomförandet av inre gränskontroller är stor. Det är problematiskt ur ett rättssäkerhets- och diskrimineringsperspektiv. Med våra förslag skulle antalet kontroller antagligen bli färre.
(M): Polisen ska få tydligt uppdrag att göra fler kontroller. De ska också ges bättre verktyg för identifiering.
(C): Upp till myndigheterna att avgöra.
(L): Borde öka eftersom fler får avslag men samtidigt stannar i landet. Ett ökat antal kontroller drivs dock inte från politiskt håll.
(Kd): Polisen ska ges resurser för att genomföra fler.
(Sd): De bör öka, tillsammans med bland annat arbetsplatsinspektioner och skärpta gränskontroller.
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 13
Socialdemokraterna (S): Inre utlänningskontroller är ett viktigt verktyg för att identifiera personer som uppehåller sig i landet utan uppehållstillstånd. Kontrollerna får endast genomföras om det finns ett skäl och polisen måste kunna ange varför en kontroll genomförs. Miljöpartiet (Mp): Vi har inga nya förslag gällande inre utlänningskontroller. Vänsterpartiet (V): Etnicitet eller hudfärg får inte vara en faktor när polisen väljer vilka som ska kontrolleras. Erfarenheter visar dock att det i praktiken finns en stor risk för att etnisk profilering ändå sker vid genomförandet av inre gränskontroller. Vi tycker detta är problematiskt inte minst ur ett rättssäkerhets- och diskrimineringsperspektiv, och är därför kritiska till inre gränskontroller i stort. Det måste finnas sakliga skäl för att genomföra dem, brottsmisstanke till exempel. Det skulle antagligen bli färre inre gränskontroller med den ordning vi förespråkar. Moderaterna (M): Inre utlänningskontroll är ett viktigt verktyg för att identifiera människor som vistas i Sverige utan tillstånd. Antalet inre utlänningskontroller är nu lågt jämfört med tidigare år. Moderaterna vill ge polisen ett tydligt uppdrag att genomföra fler inre utlänningskontroller. Polisen ska också ges bättre verktyg för att kunna identifiera människor vid inre utlänningskontroll. Centerpartiet (C): Det är bra att polisen och andra myndigheter jobbar aktivt och rättssäkert med inre utlänningskontroller och andra verktyg för att öka antalet av- och utvisningar. Hur många kontroller som görs måste grunda sig på ansvariga myndigheters bedömningar av vad som är nödvändigt. Sannolikt innebär det att antalet kontroller kommer att vara något fler än i dag. En migrationspolitik som förenar humanism med ordning och reda innebär att den som har asylskäl ska få stanna, medan den som fått avslag också ska lämna landet. Liberalerna (L): I ett Europa med fri rörlighet måste polisen kunna genomföra inre utlänningskontroller. Vi har inte för avsikt att från politiskt håll ange ett antal men eftersom antalet människor som fått avslag men som fortsatt befinner sig i vårt land ökar är det inte orimligt att anta att antalet inre utlänningskontroller också ökar. Kontrollerna ska göras på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt. Kristdemokraterna (Kd): Det behövs mer resurser till polisen för att de ska kunna verkställa avvisningar och utvisningar och även i större utsträckning genomföra inre utlänningskontroller. Sverigedemokraterna (Sd): De bör öka, tillsammans med bland annat arbetsplatsinspektioner och skärpta gränskontroller. (S): Ja, en prövning av behovet ska införas. (Mp): Nej. (V): Ja. Två saker ska införas: 1) En arbetsmarknadsprövning, som avgör om det faktiskt finns en brist på arbetskraft. 2) Alla arbetskraftsinvandrare ska ha ett juridiskt bindande arbetserbjudande eller avtal. (M): Nej. (C): Nej. (L): Nej. (Kd): Nej. (Sd): Ja, framför allt vad gäller låglöneyrken och branscher där en kortare utbildning räcker. Socialdemokraterna (S): Arbetskraftsinvandringen ska inriktas på yrken där rätt personal inte går att hitta på den svenska arbetsmarknaden. Det ska införas en prövning av behovet på arbetsmarknaden. Miljöpartiet (Mp): Nej. Miljöpartiet står upp för den svenska öppna modellen för arbetskraftsinvandring, som vi var med och införde 2008. En väl fungerande arbetskraftsinvandring bidrar till ökat välstånd i landet och gör det möjligt för individer att utvecklas och skapa en bättre livssituation. Kompetensbristen är ett av de största hindren för företag i Sverige att växa och utvecklas. Den demografiska utmaningen som Sverige står inför innebär också att det finns ett stort behov av arbetskraftsinvandring under kommande decennier. Vi vill att reglerna för arbetskraftsinvandring ska förenklas ytterligare och att handläggningstiderna ska kortas, så att fler kan bidra till Sveriges utveckling. Vänsterpartiet (V): Ja. Det är bra att människor kan komma till Sverige och arbeta. Förutsättningen är dock att arbetstagaren skyddas från utnyttjande och garanteras samma lön och villkor som övriga på svensk arbetsmarknad. Den nuvarande lagstiftningen lämnar mycket till arbetsgivarens nycker, och risken är stor att arbetstagare utnyttjas och hamnar i en beroendesituation. Därför behöver lagstiftningen kompletteras med två saker: En arbetsmarknadsprövning, som avgör om det faktiskt finns en brist på arbetskraft och inte handlar om arbetsgivare som försöker få tag på billig och otrygg arbetskraft. Och alla arbetskraftsinvandrare ska ha ett juridiskt bindande arbetserbjudande eller avtal, som gör att facket kan backa upp arbetare som utnyttjas och driva processer mot arbetsgivare som utnyttjar. Vad det i grunden handlar om är att lagstiftningen ska skydda alla på svensk arbetsmarknad: De som redan befinner sig här behöver skyddas från lönedumpning och konkurrens med oschyssta villkor. Och de som kommer hit ska skyddas mot utnyttjande av oseriösa arbetsgivare. Moderaterna (M): Att begränsa möjligheterna för människor från andra länder att arbeta i Sverige är fel väg att gå för att lösa integrationen. Först och främst måste vi göra det mer lönsamt för de som redan bor i Sverige att gå från bidrag till arbete. Centerpartiet (C): Nej, vi anser att den som når upp till dagens krav på arbetstillstånd fortsatt ska få komma till Sverige och arbeta här. Vi anser även att problemen med orimliga utvisningar av arbetskraftsinvandrare ska lösas snabbt och vill värna företagarnas möjlighet att rekrytera kompetent personal från andra länder. Liberalerna (L): Nej. Jakten på kompetens är idag global och svenska företag måste kunna anställa människor med nyckelkompetens från andra länder. Vi vill inte återgå till ett system där facken avgör vilka som får komma hit och jobba. Kristdemokraterna (Kd): Utgångspunkten bör vara att arbetsmarknadsprövningen avseende brist på arbetskraft ska göras av arbetsgivaren. Sverigedemokraterna (Sd): I grunden ja, framför allt vad gäller låglöneyrken och branscher där en kortare utbildning räcker och där rekrytering av utländsk arbetskraft snarare härrör till en önskan att kringgå etablerade villkor på den svenska arbetsmarknaden. Kompetensbehov bör styra, men där det finns behov bör det också vara enkla och tydliga regelverk. (S): Inga förändringar jämfört med i dag. (Mp): Samma som idag, men två grupper ska lättare kunna bli medborgare: 1) Den som inte kan styrka sin identitet kan idag bli medborgare efter åtta år i landet, det ska sänkas till generella fem år. 2) Barn som föds i Sverige ska bli medborgare automatiskt, om minst en förälder varit folkbokförd fem år i landet och har permanent uppehållstillstånd. (V): Inga förändringar jämfört med i dag. (M): Språk- och samhällskunskapsprov, grundläggande nivå. Den som arbetar ska kunna bli medborgare två–tre år tidigare än vad som annars hade varit möjligt. (C): Boende i Sverige en längre tid. Det ska gå fortare för den som kan försörja sig, men inget prov ska krävas. (L): Ett språk- och samhällstest, som fokuserar på hur det svenska samhället fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter vi alla har. (Kd): Man ska ha genomgått samhällsorientering. (Sd): Tio år i landet, med giltiga uppehållstillstånd. Självförsörjning och laglydighet. Godkänt på ett språktest och ett samhällskunskapsprov (motsvarande grundskolenivå) samt en avsiktsförklaring, att man förstår och accepterar medborgerliga skyldigheter och plikter. Socialdemokraterna (S): Medborgarskapsfrågor är komplexa och det är en tradition att dessa hanteras med stor omsorg i Sverige. Förändringar har alltid haft stöd av en bred majoritet i riksdagen. Vi välkomnar därför en politisk diskussion i frågan men har för närvarande inga förslag till förändringar av reglerna för att få ett svenskt medborgarskap. Miljöpartiet (Mp): Vi värnar den nuvarande medborgarskapslagen som inte ställer upp olika krav för olika invånare i vårt land. Miljöpartiets grundhållning är att människor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ha grundläggande lika rättigheter när man bor i ett land permanent. När det gäller medborgarskapet som uttryck för samhörighet och gemenskap menar vi att det är bygget av vår gemensamma framtid som förenar oss snarare än en gemensam hudfärg, religion eller bakgrund. Vi har två förslag som handlar om att underlätta reglerna för medborgarskap. Det ena förslaget handlar om att de personer som inte kan styrka sin identitet ska ha samma möjligheter till medborgarskap som andra. För de flesta gäller idag att man ska ha vistats i Sverige i fem år för att kunna bli medborgare medan det för personer som inte kan styrka sin identitet, till exempel personer från Somalia som saknar möjlighet att få ett giltigt pass, gäller att man ska ha varit bosatt i Sverige i minst åtta år. Vi vill också genomföra Medborgarskapsutredningens förslag om att barn som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap automatiskt vid födelsen, om en förälder till barnet dels är folkbokförd här i landet sedan fem år, dels har permanent uppehållstillstånd. Vänsterpartiet (V): Vi föreslår inga förändringar jämfört med det som gäller idag. Moderaterna (M): Det svenska medborgarskapet måste uppvärderas. Medborgarskapet är en symbol för sammanhållning och bidrar till integrationen. Den som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Det ska visas genom ett prov. Vid arbete och egen försörjning ska det vara möjligt att bli medborgare två till tre år tidigare än vad som annars hade varit möjligt. Centerpartiet (C): Man ska ha uppehållstillstånd och stadigvarande ha bott i Sverige under en längre tid. Vi vill att samhällsorienteringen ska vara obligatorisk. Den som inte deltar ska få sänkt dagersättning. Man ska börja lära sig språket direkt när man kommer till Sverige. Vi föreslår inte ett prov för att bli svensk medborgare. Däremot ser vi gärna en snabbare väg till medborgarskap för den som kan försörja sig. Liberalerna (L): Ett språk- och samhällstest. Ett språkkrav stärker medborgarskapets status och är en viktig symbol för principen om att i ett samhälle ska alla kunna kommunicera med varandra. Ett samhällstest ska fokusera på hur det svenska samhället fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter vi alla har. Kristdemokraterna (Kd): Vi vill att alla som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering. Vi vill också tillsätta en utredning som ser över kraven för att få medborgarskap, ceremonier, processen och eventuella skäl att förlora sitt medborgarskap. Sverigedemokraterna (Sd): För att bli medborgare menar vi att ett minimikrav är tio år i landet, med giltiga uppehållstillstånd - vilket förutsätter självförsörjning och laglydighet. Därtill vill vi att varje person som blir medborgare ska ha fått godkänt på ett språktest och ett samhällskunskapsprov (ungefär motsvarande det man annars får lära sig i grundskolan). Vidare vill vi se en avsiktsförklaring, där man redogör förståelse för och acceptans av medborgerliga skyldigheter och plikter. 1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som 2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 2 a § Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon .... Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter 6 § Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Fråga 14
Ska arbetskraftsbrist krävas för utom-europeisk arbetskraftsinvandring?
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 14
Fråga 15
Vad ska krävas för medborgarskap?
FAKTA
Fullständiga svar, fråga 15
FAKTA
De är skyddsbehövande, enligt Utlänningslagen
- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och- inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller
2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.
FAKTA
De är skyddsbehövande, enligt Utlänningslagen
1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som 2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 2 a § Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon .... Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter 6 § Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.
- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och- inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller
2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.
Ämne: Det tycker partierna om flyktingar – egentligen
Inga kommentarer hittades.