Startsida > Arbetsgivare erbjuder slavkontrakt – och stoppar bidragen i egen ficka

Arbetsgivare erbjuder slavkontrakt – och stoppar bidragen i egen ficka

25.11.2016 22:06

24 november 2016

https://www.sydsvenskan.se/2016-11-24/arbetsgivare-erbjuder-slavkontrakt-och-stoppar-bidragen-i-egen-ficka

Av:

Usel lön, många obetalda arbetstimmar
och bidragsfiffel. Vi har träffat utnyttjade
arbetssökande och letat jobb med dold
mikrofon där jakten på en anställning är
som tuffast – och de statliga bidragen
en merit.

Malmö och Landskrona tillhör de kommuner som har högst arbetslöshet
i landet. Samtidigt har en stor del av de senaste årens flyktingar kommit
just hit. En kombination som många arbetsgivare kan dra nytta av. Vi har
träffat två män i Landskrona, 22 och 45 år gamla, som vittnar om hur det
går till på arbetsmarknadens botten.

Läs mer:Företag annonserar öppet efter
personer med subventionerade löner

22-åringen bjuder på te och kaffe och vi slår
oss ner i soffan i den lilla lägenheten.
På bra svenska berättar han om hur han för
arton månader sedan kom från Syrien till
Sverige som flykting. Och om hur han nästan
dagligen söker jobb – via nätet, per telefon
och genom att personligen dela ut sitt CV i
västra Skåne. Oftast blir svaret ”nej tack”.
Men inte alltid.

Läs mer:”Det borde upphöra genast”
– om hur arbetslösa med bidrag utnyttjas

I våras tipsade hans arbetsförmedlare om ett ledigt jobb i en butik. 22-åringen gick dit.

– Arbetsgivaren sa att han ville ha bidrag från
arbetsförmedlingen för mig i sex månader.
I kontraktet skulle det stå att jag jobbade åtta
timmar om dagen fem dagar i veckan. Men i
verkligheten skulle jag jobba elva timmar om
dagen, sex dagar i veckan. Och tiden utöver
kontraktet skulle jag jobba gratis, annars skulle
jag inte få anställningen, berättar han.

Han hade varit glad, ivrig och förväntansfull när
han begav sig till butiken – men gick därifrån
sårad och besviken. Han tackade nej till
”erbjudandet”.

– Det kändes jobbigt och tråkigt. Och det känns
som att ingen kollar upp arbetsgivarna,
säger han.
Snart kom ett nytt tips från handläggaren på
arbetsförmedlingen – nu om ett gatukök som
sökte folk.

– Jag gick dit och pratade med chefen. Han
sa också att jag skulle jobba elva timmar
om dagen sex dagar i veckan. ”Du får 13 000
kronor efter skatt, men du får aldrig berätta för arbetsförmedlingen att du jobbar elva timmar
om dagen.”

Också denna gång vägrade 22-åringen att
gå med på slavkontraktet.

– Jag har jobbat tolv timmar om dagen i Syrien
och i Egypten. Det är inga problem. Men då ska
jag ha betalt för det också.

Historien bekräftas av den andre Landskronabon. Den 45-årige mannen sökte
jobb i samma gatukök och fick ett liknande
erbjudande. Till skillnad från 22-åringen gick
han med på arbetsgivarens stenhårda villkor.

– Jag behövde ett anställningskontrakt så att jag
kunde få en lägenhet, säger han.
Kanske lyste hans desperation igenom, för
kraven från gatukökets chef var ännu tuffare
än dem som 22-åringen fått höra.

– Han sa ”vi skriver 21 000 kronor på kontraktet,
men jag ger dig 11 000 kronor i månaden”.

På pappret såg jobbet ut som en
vanlig anställning med bidrag. Men arbetsgivaren
tänkte alltså stoppa en del av den anställdes lön
i egen ficka. 45-åringen accepterade.

– Jag var tvungen, jag såg ingen annan lösning.

Men när han skulle börja anställningen blev
det inget jobb. Restaurangen hade plötsligt
fixat två andra killar istället – som skulle praktisera
utan kostnad för arbetsgivaren.

Vi vet inte hur mycket bidrag gatuköket totalt
har tagit emot eftersom de flesta utbetalningarna
från arbetsförmedlingen är sekretessbelagda.
Bara en stödform, nystartsbidraget, är möjligt
att ta del av bakvägen via företagens skattekonto.
Här ser vi att gatuköket har fått drygt 245 000 kronor
sedan december 2011.

22-åringen upplyste sin handläggare om
gatukökets krav.

– Hon blev ledsen och sa att jag inte borde
jobba där.

Han säger att han vet flera syriska
flyktingar som jobbar under liknande förhållanden
runt om i västra i Skåne: på restauranger, biltvättar, livsmedelsföretag.
För att granska hur tuff den skånska
arbetsmarknaden kan vara – och undersöka
hur viktiga arbetsförmedlingens stöd är – ber vi
en 23-årig man att följa med oss på en
jobbsökarrunda. Han är flykting från Mellanöstern,
flitig arbetssökande och talar bra svenska.

– Det är min grej att söka jobb, jag har sökt
över 200 stycken, säger han.

Då vi inte vill att han ska få problem
i efterhand ger vi honom ett uppdiktat CV och
ett tillfälligt telefonnummer. Och vi förser
honom med ett påhittat namn: Moody Ismail.

Så sätter vi på telefonens inspelningsfunktion
och kastar oss ut i jakten på skånska jobb.

En pizzeria i Malmö söker, via annons på arbetsförmedlingens sajt, en pizzabagare.
När ”bagare” Moody Ismail kliver in på
restaurangen får han veta att ägaren helst
vill anställa en kvinna. Men när Moody berättar
att han kvalar in för instegsjobb med över
80-procentigt anställningsstöd från
arbetsförmedlingen kommer en anställd strax
springande ut på trottoaren efter honom med
förnyat intresse.

Redan samma kväll ringer pizzerians chef
upp. Moody Ismail hinner inte ens berätta
vem han är eller vad han gjort tidigare, innan
frågan kommer:

– Vad har du för bidrag? Hur mycket får du jobba?

Vid ett tillfälle under samtalet frågar arbetsgivaren
hur länge Moody Ismail arbetat som pizzabagare.
Resten av konversationen handlar - enbart -
om timmar och bidrag.

Mönstret ska visa sig gå igen.

Vi kör runt eller ringer till en rad arbetsgivare
i Malmö och västra Skåne. Till företag som
ust den här dagen söker arbetskraft på
platsbanken eller som vi har fått tips om är
speciellt intresserade av att anställa människor
som är berättigade till bidrag från arbetsförmedlingen.
Bland nästan alla de arbetsgivare som kan tänka
sig att anställa är det uppenbart att bidrag är en
merit. Antingen ställs frågan rakt ut, eller också
hörs det på deras ton när de får veta att lönen
till stor delkan betalas av staten.
I en salladsbar blir en av de första frågorna
till Moody Ismail:

– Har du 65 procents eller 85 procents
bidrag?

I ett samtal med ett taxiföretag i Helsingborg,
som annonserar efter förare på arbetsför-
medlingens sajt, upplyses Moody Ismail om
att grundlönen är 22 000 kronor plus provision
– om företaget får nystartsbidrag för honom.
Får företaget inte bidrag får han heller ingen
grundlön, bara provision. Han ska jobba
kvällar, nätter och helger.

Hur mycket kommer jag att tjäna i månaden?
frågar Moody Ismail.

– Jag har en kille som gör 26-27 000 i månaden,
före skatt. Om du inte har nystartsjobb blir det
2 000- 3 000 kronors skillnad, svarar man
på taxiföretaget.

Som HD och Sydsvenskan nyligen berättat
hur företag i dag öppet söker efter bidragsanställda.

För vår arbetssökande är det återkommande
intresset för arbetsförmedlingens
bidrag ingen överraskning. Vår undersökning
bekräftar bara hans erfarenheter.

23-åringen själv har aldrig skrivit i några av
sina 200 CV att han är berättigad till
instegsbidrag. Med bra svenska och många
års yrkeserfarenhet tyckte han inte att det
behövdes. Men efter att ha sökt åtskilliga
jobb väljer han till slut att i en ansökan till
en större restaurangkedja skriva dit det.
80 procent av lönen.

Några dagar senare har han fått

– Varför anställer arbetsgivaren inte människor utan bidrag, fast de tjänar pengar? frågar 23-åringen sig

Han tycker att det svenska systemet är
märkligt.

– Det är inte bra att arbetsgivaren bara vågar anställa med ersättning. Om jag har erfarenhet av jobbet och har jobbat länge så behöver jag väl inte bidrag.

Har du tips eller egna erfarenheter? Kontakta jessica.ziegerer@sydsvenskan.se eller på 070-378 10 22 eller Truls Nilsson på truls.nilsson@hd.se.

FAKTA/ Bidragsjobben

Arbetsförmedlingenbetalar anställningsstöd till företag som ger jobb till människor som har svårtatt ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns en rad olika bidrag.

Nystartsbidrag: Förlångtidsarbetslösa eller nyanlända. Maxbeloppet motsvarar dubbel arbetsgivaravgift.Kan bli upp till 63 procent av lönekostnaden.

Instegsjobb: För nyanlända. Upptill 80 procent av lönen. Högst två år.

Lönebidrag: För personer somhar en nedsatt arbetsförmåga. Ersättningen bedöms i varje enskilt fall. Skatrappas ner med tiden, maxtid oftast fyra år.

Utvecklingsanställning. Förpersoner som har en nedsatt arbetsförmåga.Den anställde ska kunna utveckla sin kompetens och arbetsförmåga undertiden. Ersättningen bedöms i varje enskilt fall.

Trygghetsanställning: För personer mednedsatt arbetsförmåga. Ersättningen bedöms i varje enskilt fall.
Fyra år itaget. Han är kallad på intervju.
Särskilt anställningsstöd: För dem som deltar ijobb- och utvecklingsgarantin. Upp till 85 procent av lönen. Oftast ett år.
Yrkesintroduktionsanställning: För unga utanrelevant yrkeserfarenhet. Upp till 55 procent av lönen.