Skapare: Leif Erlingsson
Hej
Tack för ditt brev! Har förståelse för din oro, det har jag också haft inför detta förslag. Men med de ändringar som gjorts under resans gång från det i mina ögon mycket dåliga första förslaget till det förslag vi kommer att fatta beslut om i eftermiddag har mina synpunkter angående den personliga integriteten blivit uppfyllda. Låt mig förklara min ställning.
Försvarets radioanstalt (FRA) har sedan mycket lång tid ägnat sig åt signalspaning i etern för att kunna få en bild av vilka yttre militära hot som finns mot Sverige. Under andra världskriget och kalla krigets mest hotfulla period betydde signalspaningen oerhört mycket för att ge kunskap om hur hotbilden mot Sverige såg ut.
Genom den tekniska utvecklingen har läget förändrats. Radiotrafiken i etern spelar allt mindre roll, och allt mer av kommunikationen över gränserna går i trådbunden trafik. Mindre än fem procent av all kommunikation går nu mer via etern. Detta gör att Sverige liksom andra länder hamnar i ett vägval: antingen anpassar man signalspaningen till de nya förhållandena eller så lägger man ner verksamheten och försämrar kunskapsläget om hot mot det egna landet.
Det finns en bred enighet över blockgränserna om att det ligger i Sveriges intresse att ägna sig åt signalspaning också i framtiden. Samtidigt är verksamheten oerhört känslig för den personliga integriteten, och det måste finnas mycket starka säkerhetsspärrar så att man ser till att spaningen bara bedrivs inom strikt uppställda ramar.
Ända fram tills nu har det inte funnits någon särskild lagstiftning alls som reglerar hur signalspaningen ska gå till. Fram till år 2000 fanns det inte ens någon lagreglering om försvarets underrättelseverksamhet i stort. Detta har varit ett problem inte minst med tanke på riskerna för den personliga integriteten.
I riksdagen finns just nu ett vilande lagförslag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning får bara ske efter inriktning från regeringen och berörda myndigheter. Det införs också ett särskilt tillståndsförfarande när det gäller myndigheternas inriktningar - i klartext kan inte de egna myndigheter själva bestämma om inriktningen på spaningen, utan de måste söka om tillstånd. Det införs också tydliga regler om hur rapportering ska ske och när uppgifter ska förstöras. Likaså införs en särskild ordning för att kontrollera att spaningen verkligen sker enligt de beslutade riktlinjerna och att uppgifterna verkligen förstörs i efterhand. Förslaget betyder dessutom att det inrättas ett integritetsskyddsråd.
Förslaget går ut på att signalspaningen ska ta sikte på yttre hot mot rikets säkerhet eller mot viktiga samhällsstrukturer. Förutom militära hot kan det handla om internationell terrorism eller annan mycket allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Sökbegreppen som används får inte rikta sig mot en enskild person om det inte är av synnerligen vikt för verksamheten.
Signalspaningen får enligt förslaget bara avse utländska förhållanden och ska, liksom i dag, bara vara tillåten när det gäller kommunikation som går över Sveriges gräns. En viktig avgränsning är att kommunikation där både avsändaren och mottagaren finns i Sverige men som passerar Sveriges gräns av rent tekniska skäl (t.ex. när ett företags e-postserver ligger utomlands) inte ska omfattas.
Gränsdragningen mellan försvarsunderrättelseverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten måste vara helt klar. Straffprocessuella tvångsmedel och annat utövande av polisiära befogenheter som riktas mot enskilda ska vara förbehållna polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Det ska alltså inte finnas någon möjlighet att kringgå de lagbestämmelser som ställts upp till skydd för den personliga integriteten vid brottsbekämpande arbete genom att begära stöd av myndigheter inom försvarsunderrättelseverksamheten. Förslaget tydliggör också att försvarsunderrättelseverksamheten är förhindrad att vidta också andra konkreta åtgärder i den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten som direkt syftar till att lösa uppgifter som föreskrivs för den verksamheten.
Integritetsskyddet är en central del av den föreslagna lagstiftningen. Frågan är extra viktig eftersom det här är två mycket centrala intressen som står mot varandra - den nationella säkerheten och skyddet för privatlivet. Vi anser att förslaget innebär en tydligare och rättsäkrare reglering än dagens läge, och försvarsutskottets borgerliga majoritet har också föreslagit ytterligare förtydliganden av rättssäkerhetsgarantierna.
Genom de förändringar som väntas ske genom ett tillkännagivande under dagen kommer integritetaspekterna stärkas ytterligare genom att en ny myndighet utformad som en domstolsliknande nämnd inrättas som prövar tillståndsgivning (de uppgifter som i förslaget ligger på FUN). Vidare ska regeringen ha skyldighet att ta integritetshänsyn vid fattande av inriktningsbeslut och en domstolslinkande nämnd ska fatta beslut om huruvida 'synnerliga omständigheter' föreligger för sökning på person.
Hälsningar
Jan R Andersson
Jan R Andersson (m) Riksdagsledamot