Budgetsmällen som kommer till följd av de betydligt fler asylärendena i flyktingkrisens spår kan hanteras med ökad upplåning. Det behövs ingen tilläggsbudget, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).
"Anslagen kan ju variera utan att regeringen behöver gå till riksdagen. Regeringen har sådana befogenheter" säger hon i samband med en konferens om Sveriges ekonomiska utmaningar i Stockholm.
Denna flexibilitet gäller statens kostnader för exempelvis migration, barnbidrag och sjukförsäkringar, där kostnaderna drivs på av mängden ärenden
Migrationsverket kan på samma viss, upp till en viss procent, gå med underskott i förhållande till anslaget och därmed hantera ökade kostnader.
"Där finns också en viss flexibilitet", säger Andersson.
Så det behövs ingen tilläggsbudget?
"Det är om man skulle vilja göra något annat i så fall. Men att fler människor kommer till Sverige just nu och söker asyl, det är helt naturligt att hantera med de befogenheter regeringen har".
Någon ytterligare biståndsavräkning, där pengar som skulle ha gått till bistånd flyttas till flyktinghantering, ligger inte heller i korten, enligt Andersson. Det skulle också kräva ett godkännande i riksdagen.I stället har regeringen beredskap att öka svenska statens upplåning för att finansiera insatserna.
"Det är fullt möjligt att hantera med de befogenheter regeringen har, via en ökad statsskuld, alltså ökad upplåning", säger Andersson.
Hon vill inte spekulera i hur stort belopp som kan behövas utöver vad som redan har aviserats, inte förrän Migrationsverket presenterat nästa prognos för migrationen till Sverige på torsdag
Då kommer vi kunna göra en uppskattning av vad det blir ungefär.
I Migrationsverkets senaste prognos, som kom i juli, räknade verket med upp till 80 000 asylsökande i år. Den siffran är nu överskriden och regeringen har sagt att man måste räkna med minst 150 000 i år om den nuvarande takten håller i sig.
