Välfärd på höger/vänsterskalan

26.10.2014 17:13

Höger/vänsterskalan uppstod i samband med franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Konservativa monarkister satt till höger och republikaner till vänster i nationalförsamlingen. Med tiden kom skalan även att symbolisera skillnaden mellan socialister (vänster) och marknadsliberaler (höger). Idag finns det många som hävdar att den här indelningen av det politiska livet är förlegat – andra frågor än traditionella höger/vänsterfrågor har blivit viktigare. Jag tror inte det är så, däremot har grupper som tidigare befann sig på högersidan, kanske omedvetet, rört sig kraftigt åt vänster.

Väldigt mycket tyder på att den politiska skalan utvecklas hela tiden genom att nya ideologiska synsätt orienterar sig på den här skalan. Vänstern började som en republikansk rörelse och kom sedermera att omfatta den bredare socialistiska ideologin med tron på kollektivism och att samhället skall stå för allt ägande. Ett viktigt inslag i en socialistisk samhällssyn är tron på nollsummespelet eller det begränsade goda. För vänstern är samhällets resurser en i stort sett konstant massa som måste fördelas. Om någon får mer tror man således att någon annan får mindre. Vi känner tydligt igen det resonemanget från motståndet inom vänstern mot vinster i välfärden.

Det har tillkommit en grupp som utöver socialistister, tror starkt på nollsummespelet och det är Miljöpartiet och resten av den gröna rörelsen. Det är inte bara de ekonomiska resurserna som är en begränsad massa som måste fördelas, utan detsamma gäller flertalet naturresurser hävdar man. Mycket av den gröna retoriken handlar om ändliga och sårbara naturresurser vars användning måste regleras och begränsas med politik.

Redan år 1798 var prästen Malthus inne på tanken att naturens kapacitet att förse oss med föda var begränsad, varför det var nödvändigt att soppa befolkningstillväxten till varje pris. Bl.a. ansåg han att man måste hålla fattiga människor kvar i fattigdom, så att de inte skaffade fler barn och att man inte skulle vaccinera dem mot smittkoppor. Malthus teser föll i god jord hos den anglosaxiska eliten med engelska kungahuset i spetsen som under kolonialtiden vant sig vid att vara världens herrar. Nymalthusianska Romklubben och kungliga WWF har vuxit i denna mylla. Den stora klimatmarschen i New York nyligen var en tydlig manifestation av hur socialister, kommunister och nymalthusianer slutit sig samman på vänsterkanten för att attackera det marknadsliberala samhället på högerkanten. Den superrika nymalthusianska eliten gick sida vid sida med skräniga socialister som ville störta det moderna samhälle som skapat den bästa tiden i mänsklighetens historia. Vänstern lever och frodas med ny näring från nymalthusianernas predikande om begränsade resurser och hotad miljö.

Problemet för dagens vänster är att de glömt att vi är människor med en fantastisk kreativitet och uppfinningsrikedom, som gör att vi ständigt hittar sätt att flytta gränser och expandera de tillgängliga ekonomiska och naturliga resurserna. Vi höjer produktiviteten i det vi gör och vi hittar ideligen resurssnålare sätt att möta våra behov. Vi hittar ständigt nya naturresurser och effektivare och alternativa sätt att utnyttja dem. Vi är inte på väg att utarma vår jord, mänsklighetens förmåga att nyttiggöra den är bara i sin linda.

Den kreativa välståndsskapande processen har en grundförutsättning och det är frihet. Och människors frihet är precis det som vänstern och de gröna vill begränsa och strypa. En framgångsrik entreprenör på en fri marknad, som kommer med effektiva och kreativa lösningar på människors behov, kan berika sig på det överskott som skapas. Med vänsterns dogmatiska tro på det begränsade goda, kommer dock det skapade överskottet att betraktas som något som entreprenören tagit från andra. I deras värld kan ingen bli rik utan att någon annan blir fattigare. Den framgångsrike entreprenören anses bli rik av att suga ut andra.

Det är skrattretande enkelt att punktera vänsterns världsbild. Den svensk som de senaste femtio åren lyckats bygga upp den största privata förmögenheten är IKEA:s Ingvar Kamprad. Om vänstern hade rätt skulle hans enorma förmögenhetsuppbyggnad gjort massor av människor fattigare. Men alla vet vi att det inte är så. Kamprad har sannolikt betytt mer för levnadsstandarden hos den svenska arbetaren än LO. Alla har vi fått det bättre av att Kamprad varit fri att bedriva sin kreativa resursskapande verksamhet. Det är givetvis likadant inom vården, om entreprenörer fritt fick utveckla den, skulle vi alla få en bättre vård.

När den samlade vänstern V-Mp-S nu tänker begränsa friheten för entreprenörer att erbjuda vård och utbildning, kommer det garanterat att ge oss sämre vård och sämre skola. Självklart finns det anledning att kritisera det sätt på vilket den förra regeringen skapade en ökad frihet inom vård och skola. Man borde givetvis ha förberett sig genom ett regelverk som säkrat att det blivit de som verkar inom vården och skolan som fick friheten att utveckla verksamheten. I brist på ett sådant regelverk blev det inte vårdens och skolans Kampradar som tog hand om ägandet, utan det hamnade hos kortsiktiga finanshajar. Vad tror ni det blivit av IKEA om Kamprad på ett tidigt stadium sålt ut till något av alla dessa kortsiktiga finansbolag?

Den rödgröna vänster som nu står bakom den nya regeringen har hittills bara presterat förslag som alla innebär olika sätt att hämma de kreativa resursskapande krafterna i samhället. Inte ett förslag som skulle gynna ett kreativt resursskapande. Minskande frihet och begränsningar grundade på en uppfattning om begränsade naturresurser leder osökt till ett fattigare och svagare samhälle. Redan den förra regeringen hade i en rad frågor förirrat sig vänster ut och bidrog till att hämma det som skapar resurser. Vad landet behövt hade snarast varit mer frihet för entreprenörer att skapa välstånd och miljövänligt utnyttjande av växande naturresurser.

 

Källa: https://antropocene.se/2014/october/valfard-pa-hogervansterskalan.html