Thomas Juneborgs blogg om allt som direkt och indirekt berör personlig assistans och LSS

 

Visst, när 2017 inleddes hade man så klart förhoppningar att regeringen skulle ändra kurs. Innerst inne visste jag emellertid att ingenting alls talade för att regeringen skulle byta spår för att vi lämnade det förfärliga 2016 vilket Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Åsa Regnér visade med det nya regleringsbrevet och ny senast i en ny interpellationsdebatt i riksdagen mellan Åsa Regnér och Liberalernas Bengt Eliasson. Några ändringar eller tillägg i direktiven till LSS utredningen är inte aktuella och Åsa ger sig inte. Enligt Åsa Regnér går fortfarande 10 % av utbetald assistansersättning till ”inte” avsedda ändamål”…

 

Visst, vi har alltid fått höra att vi kostar för mycket pengar men den nuvarande S-MP regeringen har tagit hetsjakten till en ny nivå. Varför är då kostnaden för personlig assistans så ifrågasatt, varför är det så angeläget att spara pengar på oss? Denna mycket viktiga fråga tog Bengt Elmén upp i samband med en intervju med statsvetaren Niklas Altermark nyligen.

 

Niklas Altermarks grundtes är att det finns två olika krafter som stångas mot varandra. 

 

1.  En humanistisk där mänskliga rättigheter för alla är en självklarhet och att staten har en självklar skyldighet att utjämna livschanser för behövande genom en omfattande välfärdsstat. Det betyder att ambitionerna på papperet är mycket höga.

 

2. Den andra verkar åt motsatt riktning och går i korta drag ut på att även i den svenska välfärdsstaten har personer som avvikit från normen och/eller av olika anledningar ansetts kosta pengar varit utsatta för diskriminering. Sedan ett antal år tillbaka har mörkerkrafterna övertaget. Skillnaden mellan idealen i lagstiftningen och den faktiska politiken har blivit allt större.

 

3.      Dessutom finns det/har alltid funnits en idealbild om den ”perfekta människan” utan några skavanker. I realiteten är ingen perfekt men vi passar inte in i denna idealbild av ”dröm människan”. Det är mot den bakgrunden vi ska se utvecklingen med den ökade medikaliseringen av behovsbedömningarna. Vi är och förblir sjuka som måste kategoriseras på olika sätt.

 

 

Flera starka krafter verkar alltså emot varandra. Niklas Altermark påpekar att det vore politiskt självmord från regeringen och öppet säga att ”ni har det för bra”, era rättigheter är ”för starka” etcetera. Istället väljer man en välbekant väg med underfinansiering av assistansreformen, restriktiva regleringsbrev, larmsignaler om kostnader som ”skenar” o s v.

 

Bengt Elmén intervjuar Niklas Altermark

 

 

 

 

 

Rekommenderar att alla ser intervjun som är mycket sevärd om man vill (som jag själv) gå på djupet till orsakerna till att assistansreformen är så ifrågasatt och drivkrafterna till regeringens frontalangrepp. Ska vi förstå vad som händer måste vi prata om maktrelationer. Det är nämligen mer än uppenbart att vår rätt till självbestämmande fortfarande är kontroversiellt. Så vilka är det som anser sig förlora på assistansreformen och den starka rättighetslagen LSS och varför? Det är ett ämne för en doktorsavhandling och jag lämnar den frågan öppen i det här blogginlägget.  Den borde emellertid debatteras flitigt i brukarrörelsen.

 

 

 

 

* Aftonbladet har  uppmärksammat ett mycket allvarligt missbruk med personlig assistans. I korta drag han handlar det om en mamma och två söner som ägnat sig åt grovt bedrägeri. En av sönerna ska ha spelat att han hade en grav ”utvecklingsstörning” och familjen har plockat ut nio miljoner kr i assistansersättning och aktivitetsersättning.

 

 Jag ifrågasätter hur det är kan vara möjligt, det borde ha upptäckts långt tidigare (vad har FK egentligen pysslat med?) men det verkligt sorgliga är att det här fallet är en ren gåva till regeringen som garanterat kommer att utnyttja det här fallet i sin propaganda att mycket stora belopp går till fel saker. Många tidningar lär också haka på. Vi var sedan tidig höst inne i en riktigt positiv trend när gäller mediabevakning. Nu är risken mycket stor att debatten återigen helt kommer att fokusera på fusk/kriminalitet och kontroll. Och i ärlighetens namn – det är fallet är verkligen usel reklam för den breda allmänheten som inte vet vad assistansen handlar om. Om jag hade varit oinvigd hade jag själv undrat hur någon kan lura till sig nio miljoner kr från FK?

 

Det vi kan göra är och betona att den här typen av kriminalitet måste bekämpas. Det ska emellertid ske genom ett bättre samarbete mellan berörda myndigheter, inte generella försämringar för alla som uppenbart är regeringens uttalade mål. Vi måste presentera egna förlag, annars blir vi inte tagna på allvar.