Dagligen serveras vi förvrängningar och rena lögner om konflikten i Syrien av de medier vi tar del av. Både av de vanliga mainstreammedierna och av sociala medier. Oftast blir vi matade med uppfattningen att regeringssidan och rebellerna är lika dåliga och har lika stor skuld i konflikten. Lögnerna används sedan för att legitimera den migrationskris som Europa och Sverige nu har drabbats av. I denna text presenterar Informationskriget.se sanningen om hur konflikten i Syrien startade, om vilka det var som attackerade civila med giftgas och om hur USA:s ledning har valt att stödja motståndarna till den syriska regeringen trots full vetskap om att al-Qaida och ISIS är de grupper som tar över de områden där regeringssidan förlorar kontrollen. Till skillnad mot mainstreammedierna redovisar och länkar Informationskriget.se till källor för samtliga påståenden.
Text: Tobias Lindberg 2015-11-24. Uppdaterad 2016-02-19.
https://www.informationskriget.se/2015/11/24/syrien-skulden-och-sanningen/
Det förekommer mycket desinformation om situationen i Syrien, både i svenska och internationella mainstreammedier och på olika social medier, vilket gör att det kan vara svårt för många att orientera eller veta vad de ska tro på. Oftast framställs både den syriska regeringen och ISIS som ungefär lika goda kålsupare och för att på ett subtilt och undermedvetet sätt påverka människors uppfattning så benämns Syriens regering alltid som ”regimen”.
Visst fanns det en hel del att önska av Syriens regering innan oroligheterna bröt ut i mars 2011 och visst fanns det många rättfärdiga krav från delar av proteströrelsen från den tiden, men regeringen var inte på långa vägar så dålig och proteströrelsen inte så folklig och oskyldig som västliga mainstreammedier framställer det. Faktum är att regeringen ledd under Bashar al-Assad jämfört med övriga regeringar i Mellanöstern skötte sig så pass bra att Syriens var ett land där alla olika religiösa och etniska grupper kunde leva tillsammans i fred och säkerhet. Att den syriska regeringen skötte sig bra är självfallet ett relativt utlåtande. Jämfört med västerländsk standard så dög självfallet inte styret i Syrien, men jämfört med övriga Mellanöstern var det bra.
Ett väldigt tydligt exempel av desinformation och lögner på sociala medier är ett filmklippet ”Syria’s war: Who is fighting and why” [1] som sedan det publicerades den 14 oktober 2015 av den amerikanska nyhetswebbsidan Vox har visats drygt 48 miljoner gånger och delats en knapp miljon gånger på Facebook samt visats en dryg miljon gånger på Youtube. Filmklippet är tekniskt snyggt gjort, pedagogiskt utformat och blandar mestadels korrekta fakta med några avgörande lögner. Väldigt många på Facebook och Youtube visar sig bli lurade av informationen, vilket beror på att de flesta människor är dåligt informerade om vad som pågår i världen och har inte för vana att kontrollera påståenden och fakta innan de delar vidare. För den som kontrollerar uppgifterna i detta filmklipp så blir det dock snabbt väldigt uppenbart att flera avgörande detaljer inte är korrekta.
Ett påstående som görs 23 sekunder in i filmklippet är att allt började med att oroligheterna i Syrien började genom ”de första skotten avfyrades i mars 2011 av diktatorn Bashir al-Assad mot fredliga protestanter”. I samband med påståendet visas bilder av flyende folkmassor till ljudet av skottsalvor.
Detta var ett falskt påstående! Sanningen är att bland protestanterna fanns beväpnade terrorister som polisen sköt på. [2][3] Senare utbröt ännu mer oroligheter där beväpnade terrorister deltog och där olika myndighetsbyggnader attackerades och sattes i brand och då besvarades det med både polis och militär. Regering, polis och militär svarade alltså på hot, brott och våld från terrorister, de påbörjade inte oroligheterna.
Ett annat påstående som görs 2 minuter och 28 sekunder in i filmklippet är att ”Assad använder kemiska vapen mot civila i staden Ghouta”. Direkt efter påståendet visas en massgrav, följt av en banderoll där det står ”#BreathingDeath More than 1700 ….”, följt av ett tal där Barack Obama dels berättar om män, kvinnor och barn som låg i rader dödade av giftig gas och dels hävdade att det ligger i USA:s intresse ”att svara på Assad-regimens användning av kemiska vapen”.
Även detta var ett falskt påstående! Sanningen är att ingen någonsin har kunnat bevisa att regeringssidan i Syrien har använt Saringas under konflikten i Syrien. Helt riktigt är att det förekom en attack mot civila i staden Ghouta i närheten av Damskus och det kemiska stridsmedel som användes vid det tillfället var saringas, vilket slogs fast av FN:s vapeninspektion i Syrien under ledning av Åke Sellström, men vapeninspektörerna kunde aldrig säkert säga om det var regeringssidan eller de al-Qaida-anknutna rebellerna, Nusrafronten, som hade avfyrat raketerna och granaterna. [4]
Missilexperten och f.d. vapeninspektören Richard Lloyd och MIT-professorn Theodore A. Postol la fram en rapport den 14 januari 2014 där de utifrån FN:s vapeninspektions uppgifter hade beräknat den maximala räckvidden på de missiler och granater som hade använts till maximalt två kilometer, ett faktum som visade att de omöjligt kunde ha avfyrats från de regeringskontrollerade områden som låg som närmast 9 kilometer ifrån platsen för gasattacken på det sätt som Human Right Watch, New York Times, USA och andra hävdade att det hade gått till eller från någon position som regeringsstyrkor befann sig på den dagen. [5][6][7] Raketerna och granaterna hade alltså skjutits iväg från områden närmare som kontrollerades av Nusrafronten. Chefen för FN:s vapeninspektion, Åke Sellström, medgav i presskonferens i december 2013 att två kilometer kunde vara en rimlig uppskattning av räckvidden. [8] Lloyds och Postols beräkningar av den maximala räckvidden var redan kända även fast den fullständiga rapporten ännu inte hade släppts. Senare uppgav Åke Sellström att räckvidden kunde ha varit så kort som en kilometer.
Just det faktum som USA och alla de andra som ville lägga skulden på Assad menade tydde på att det var regeringssidan som hade utfört gasattacken, den stora mängden sarin som hade använts, var det som gjorde att den maximala räckvidden var så kort. Ju mer sarin, ju större och mer skrymmande missiler och granater, vilket ger en kortare räckvidd. Det som hade använts som bevis mot den syriska regeringen, hade med rapporten om missilernas och granaternas räckvidd vänts till ett bevis mot Nusrafronten.
Som en liten parentes kan nämnas att det hade utförts andra saringasattacker innan den i Ghouta under augusti 2013. I maj 2013 hade en av FN.s vapeninspektörer, Carla Del Ponte,uppgivit att det mesta pekade på att de saringasattacker som hade drabbat civila syrier under perioden december 2012 till mars 2013 hade utförts av Nusrafronten, snarare än av regeringssidan, men att det inte gick att bevisa det ännu. [9] Nästan omedelbart efter Carla Del Pontes uttalande gjorde FN-kommissionen något väldigt ovanligt, då den gick ut med ett meddelande som förtydligade att man inte visst vilken sidan som var skyldig till attackerna. [10] Efter detta slutade Carla Del Ponte och övriga vapeninspektörer helt att kommentera sitt arbete. [4] Det verkar nästan som om de enskilda vapeninspektörerna efter detta inte längre fick säga något och som att intressen med inflytande på FN-kommissionen hade sett till att tysta vapeninspektörer som hotade att avslöja vad som verkligen pågick.
Båda av dessa falska påståenden som vi nu har gått igenom är otroligt allvarliga eftersom de så totalt förändrar den bild som man får av konflikten. De får oss att tro att båda sidor i konflikten är lika dåliga och lika skyldiga, även fast så inte är fallet i verkligheten. Utöver dessa två väldigt avgörande falska påståenden så finns det en del mindre felaktigheter gällande relationerna mellan alla de olika inhemska och inresta grupperna som är en del av konflikten i Syrien, men allvaret i dessa felaktigheter är inte så stort att vi måste gå in på det nu.
I texterna ”Whose sarin?” och ”The Red Line and the Rat Line” förklarar den pulitzerprisvinnande journalisten Seymour Hersh varför han anser att bevisen dels pekar på att det var de al-Qaida-anknutna rebellerna, Nusrafronten, som utförde saringasattacken och dels att det mesta pekar på att Turkiet hjälpte dem att få tag på kemikalierna som behövs för att producera saringas, allt för att skulden skulle hamna på Bashar al-Assad. [11]
Hur ska man då göra för att veta vad som är sant och falskt gällande konflikten i Syrien? Det enda sättet är att man måste ta sig tid och sätta sig in i fakta. Läsa mycket och brett så att man kan jämföra olika uppgifter mot varandra. Det finns inga genvägar runt det detta att det kräver tid och engagemang. Något man alltid måste göras är att kolla upp alla uppgifter för att se om de stämmer. Gör man bara det så är det mesta vunnet.
En filmklipp som jag tycker förklarar väldigt mycket av det man behöver veta för att förstå vad som pågår i Syrien och hur grupperna Fria syriska armén, Nusrafronten, al-Qaida och ISIS har med varandra att göra är journalisten Ben Swanns filmklipp ”Ben Swann’s Truth In Media on Syria” som ni kan se här nedanför. [12]
Vad Ben Swann klargör på ett bra sätt i detta filmklipp är det amerikanska stödet till Fria Syriska Armen som har gjort att regeringssidan blir svagare, vilket i sin tur gör att al-Qaidas inflytande i Syrien ökar genom att Nusrafronten blir starkare. Motarbetar man Bashar al-Assad och regeringssidan så gör man terroristerna starkare.
Här är en transkription av vad som sägs i filmklippet. [13]
Utöver detta filmklipp som är från juni eller september 2013 så rekommenderar jag även den bara dagar gamla texten ”Flashback: Ben Swann’s Truth In Media on Syria” med ytterligare information om sådant som har hänt sedan filmklippet gjordes och som har med saken att göra. [14] En sådan sak är att sedan filmklippet gjordes så har ISIS uppstått och tagit över som huvudsaklig al-Qaida-anknuten rebellgrupp i Syrien, medan Nusrafronten har minskat i inflytande.
Ett hemligt amerikanskt underrättelsedokument från 2012 [15] som offentliggjordes av den amerikanska organisationen Judical Watch [16] visar att västvärldens ledare stödde den så kallade arabiska våren, trots att det var känt för dem att denna rörelse till största delen leddes av al-Qaida och grupper som stod terrororganisationen nära, ur vilka senare vad som kom att bli ISIS växte fram och trots att det var känt för dem att resultatet om regeringssidan och Bashar al-Assad försvagades eller besegrades skulle bli att al-Qaida blev starkare eller tog över.
Högt upp på sidan 3 i det offentliggjorda underrättelsedokumentet kan man läsa att motståndet i Syrien på den tiden framförallt bestod av Salafisterna, Muslimska brödraskapet och al-Qaida i Irak. Al-Qaida i Irak är samma som Nusrafronten. Salafisterna är samma som wahhabisterna och ur dem uppstod sedan ISIS.
I nedre delen av sidan 5 under punkt 8c kan man läsa att underrättelsetjänsten ansåg att om situationen urartade så fanns risken att ett salafistiskt furstendöme skulle uppstå i östra Syrien och att det var det som de makter som stödde de al-Qaida-anknutna rebellgrupperna ville för att kunna isolera Syriens regering.
Ben Swann berättar om detta offentliggjorda underrättelsedokument i nedanstående filmklipp och förklarar att det bevisar att USA:s ledning stödde ISIS med viljes. [17]
Under en internationell TV-intervju på Al Jazeera intygar den pensionerade Lieutenant General Michael Flynn, f.d. chef för the Defense Intelligence Agency (DIA) att USA:s ledning ”medvetet beslutade” att fortsätta med sin linje att stödja oppositionen till Bashar al-Assad och Syriens regering trots att de visste att den främst bestod av olika al-Qaida-anknutna grupper, däribland salafisterna, vilka är samma sak som de wahhabister ur vilket ISIS kort därefter uppstod, och att ett stöd av dessa hotade att skapa ett salafistiskt furstendöme, vilket är samma sak som det islamistiska kalifat som ISIS nu säger att de vill skapa i Irak och Levanten. [18] Detta ger ytterligare stöd för de offentliggjorda dokumentet och tydliggör att detta var något som USA:s ledning kände till. Här kan man se ett filmklipp från intervjun med den pensionerade Lieutenant General Michael Flynn. [19]
Även Ron Paul diskuterar det offentliggjorda underrättelsedokument i ett filmklipp som går att se här nedanför. [19]
Bra att veta
Ibland hör man benämningen ISIL istället för ISIS. ISIL står för ”Islamiska Staten i Irak och Levanten”. Med ”Levanten” avses i detta sammanhang det historiska Stor-Syrien som omfattade det nuvarande Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina/Israel.
Referenser
[1] https://youtu.be/NKb9GVU8bHe
[2] https://www.globalresearch.ca/media-disinformation-the-protest-movement-in-syria/24016
[3] https://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/143026
[4] https://whowhatwhy.org/2014/12/01/really-used-chemical-weapons-syria/
[5] https://www.rt.com/news/study-challenges-syria-chemical-attack-681/
[8] Ungefär 16 minuter och 26 sekunder in på presskonferensen medger chefen för FN:s vapeninspektion i Syrien Åke Sellström att två kilometer kan vara en rimlig uppskattning av räckvidden på de raketer och granater som användes i saringasattacken i Ghouta.
[9] https://mobile.reuters.com/article/idUSBRE94409Z20130505?irpc=932
[10] https://articles.latimes.com/2013/may/06/world/la-fg-wn-un-syria-rebels-chemical-weapons-20130506
[11] https://www.lrb.co.uk/v35/n24/seymour-m-hersh/whose-sarin och
https://www.lrb.co.uk/v36/n08/seymour-m-hersh/the-red-line-and-the-rat-line
[12] https://youtu.be/GCBhyzRELLw
[13] https://cdn.truthinmedia.com/wp-content/uploads/2013/06/Full-Disclosure-Syria-Transcript.pdf
[14] https://truthinmedia.com/flashback-ben-swann-truth-in-media-syria/
[16] https://www.judicialwatch.org/document-archive/pgs-287-293-291-jw-v-dod-and-state-14-812-2/
[17] https://youtu.be/Z1aDciHCejA
[18] https://www.rt.com/usa/312050-dia-flynn-islamic-state/
