Sveriges EU-avgift avgörs av landets inkomster
2013 betalar Sverige 37 miljarder kronor till EU:s budget och får tillbaka drygt 11 miljarder. Eftersom EU-avgiften är högre än återflödet får Sverige rabatt på avgiften.
Sveriges EU-avgift och återflöde 2013
- Avgift: 37,3 miljarder kronor
- Återflöde: 11,6 miljarder kronor från EU
- Nettoflöde: -25,6 miljarder kronor
EU-avgiften bestäms utifrån Sveriges och de övriga EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI), momsinkomster samt tullar och avgifter vid handel med länder utanför EU. Medlemsländernas avgifter är EU:s viktigaste inkomst och kallas för EU:s egna medel.
Sverige betalar mer än landet får tillbaka
Sverige betalar mer än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag. Det kallas ibland för att Sverige är en nettobetalare till EU.
En anledning till detta är att Sverige har goda inkomster, bland annat från export av varor till utlandet, jämfört med många andra EU-länder. Stora inkomster innebär en hög BNI och eftersom merparten av EU-avgiften baseras på landets BNI blir Sveriges avgift hög.
Ett annat skäl till att Sverige är nettobetalare är att merparten av EU:s pengar går till jordbruket och till utjämning av sociala och regionala klyftor.
Eftersom Sverige har små men moderna jordbruk får Sverige inte lika mycket jordbruksstöd som länder med stor jordbruksproduktion eller länder med jordbruk som behöver moderniseras. På samma sätt är de regionala och sociala klyftorna jämförelsevis små i Sverige och därmed finns inte samma behov av sådana stöd i Sverige som i andra EU-länder.
Sverige får rabatt på EU-avgiften
Sverige får rabatt på EU-avgiften för att kompensera att landet betalar en högre avgift än jämförbara EU-länder. Fram till och med år 2013 ska därför:
- Sverige betala 0,1 procent istället för 0,3 procent av landets momsinkomst.
- Sveriges EU-avgift minskas med 150 miljoner euro på bruttobeloppet.
Dessutom betalar Sverige endast en fjärdedel av sin normala andel av den så kallade Storbritannienavgiften.
Sveriges EU-avgift 2013
I budgetpropositionen gör regeringen en beräkning över hur stor avgiften till EU blir samt hur mycket Sverige beräknas få tillbaka. Vad det slutliga utfallet blir redovisas i slutet av april året efter det aktuella budgetåret.
I redovisningen av utgifterna gentemot statsbudgeten ingår inte vissa typer av stöd som administreras centralt av EU-kommissionen, exempelvis EU:s forskningsstöd.
För att få en helhetsbild bör man även ta hänsyn till att det finns utgifter som är kopplade till EU-medlemskapet, men som inte särredovisas i statsbudgeten. Det kan till exempel handla om myndigheternas kostnader för att administrera EU-stöd.
Avgiften till EU |
Budgetpropositionen för
|
| Tullar och sockeravgift | 4 223 |
| Momsbaserad avgift | 1 743 |
| Avgift baserad på BNI | 30 868 |
| Storbritannienavgift | 436 |
| Avgifter totalt | 37 270 |
| Återflöde från EU | |
| Finansiering från EU:s jordbruksfond | 8 113 |
| Finansiering från EU:s fiskefond | 80 |
| Finansiering från EU:s regionalfond | 1 413 |
| Finansiering från EU:s socialfond | 1 440 |
| Finansiering till transeuropeiska nätverk | 400 |
| Övrig finansiering från EU | 177 |
| Återflöde totalt | 11 623 |
| Nettoflöde från statsbudgeten till EU | -25 647 |
Sveriges EU-avgift 1995-2011
I tabellen nedan återges vad Sverige har betalat i avgift till EU och vad landet har fått tillbaka i form av stöd och bidrag, det så kallade återflödet. Nettoflödet är skillnaden mellan vad Sverige betalar och får tillbaka. Summorna är angivna i miljarder kronor i det aktuella årets penningvärde.
Årtal |
Avgift till EU |
Tillbaka från EU |
Nettoflöde |
| 2012 | 31,4 | 9,8 | -21,6 |
| 2011 | 30,6 | 12,3 | -18,3 |
| 2010 | 30,4 | 12,9 | -17,5 |
| 2009 | 19,2* | 11,9 | -7,3 |
| 2008 | 31,5 | 11,0 | -20,5 |
| 2007 | 26,6 | 13,0 | -13,6 |
| 2006 | 25,9 | 12,4 | -13,5 |
| 2005 | 25,6 | 12,6 | -13,0 |
| 2004 | 25,6 | 11,6 | -14,0 |
| 2003 | 18,3 | 12,0 | -6,3 |
| 2002 | 20,6 | 9,3 | -11,3 |
| 2001 | 23,3 | 8,5 | -14,8 |
| 2000 | 22,3 | 9,0 | -13,3 |
| 1999 | 20,9 | 9,3 | -11,6 |
| 1998 | 20,9** | 9,6 | -11,3 |
| 1997 | 19,5** | 8,2 | -11,3 |
| 1996 | 13,2** | 6,8 | -6,4 |
| 1995 | 10,9** | 1,1 | -9,8 |
* Att Sverige betalade en betydligt lägre avgift 2009 beror på att reglerna för ländernas avgifter ändrades detta år. De nya reglerna innebar att Sveriges avgift blev lägre än vad den varit med de tidigare reglerna. Beslutet gällde från 2007 och Sverige kompenserades för detta med en rabatt på 2009 års avgift.
** Sverige fick en infasningsrabatt på EU-avgiften de första fyra åren av medlemskapet. I tabellen anges avgiften efter att rabatten har dragits av.
Senast uppdaterad: 2013-10-09
Källa: https://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sveriges-EU-avgift/