tjena hjälp mig.
Svenskar ska svara frågan om liv på Jupiter
Europa satsar nästan åtta miljarder på rymdfarkosten JUICE.
Målet är att hitta spår av liv på någon av Jupiters månar.
Två av farkostens viktigaste instrument utvecklas i Sverige.
– Vi står bakom civilisationens expansion, menar Jan-Erik Wahlund, docent vid IRF i Uppsala.
Svenska satelliter och satelliter som Sverige har byggt instrument åt i rymden.GRAFIK: PAUL WALLANDER
Europeiska rymdorganisationen tänker inte snåla när det gäller JUICE, eller Jupiter Icy Moon Explorer som den egentligen heter. 2022 ska farkosten lämnar jorden med siktet inställt på tre av Jupiters månar; Ganymede, Callisto och Europa.
– Vi har ansvar för två instrument. Just nu förbereder vi design och hur instrumenten ska se. Det händer väldigt mycket hos oss, säger Lars Eliasson, chef för Svenska Rymdinstitutet, IRF, i Kiruna.
Ett av de största projekten någonsin
Först 2030 kommer JUICE nå fram till Jupiter. Redan nu pågår arbetet på IRF i Kiruna med projektet.
– Huvuddelen av vår tekniska personal och många forskare är engagerade i att ta fram de bästa instrumenten vi kan leverera, det är ett hårt dagligt arbete, säger Lars Eliasson.
De svenska instrumenten PEP och RPWI har båda viktiga uppgifter i jakten på spår efter liv.
PEP, Particle Environmental Package,utvecklas i Kiruna och har som uppgift är mäta vilka typer av partiklar det finns kring planeten och dess månar. Målet är att ta reda på hur rymdmiljön ser ut i Jupiters gigantiska magnetosfär.
RPWI, Radio and Plasma Wave Investigation, utvecklas i Uppsala och ska mäta elektriska och magnetiska fält i magnetosfären. Genom mätningarna hoppas forskarna kunna dra slutsatser om jupitermånarnas jonosfär och extremt tunna atmosfär. Det slutliga målet är att försöka upptäcka liv på de isiga månarna. Ska försöka karaktärisera under-is-oceanerna på alla tre månarna, främst Ganymede.
Det finns också ett tredje svenskutvecklat instrument ombord, SWI, som utvecklas av företaget Omnisys. Flera göteborgsforskare står bakom instrumentet som ska undersöka atmosfärer och exosfärer på Jupiter och månarna.
Står bakom huvudinstrument
IRF, Svenska rymdinsitutet, finns på flera platser i landet. När vi pratar JUICE är det Kiruna och Uppsala som gäller.
– Svensk rymdfysik är världsledande, i världen vet man vilka vi är, säger Jan-Erik Wahlund på IRF i Uppsala.
Wahlund är ansvarig för en internationell grupp som gemensamt utvecklar instrument till JUICE. På IRF i Uppsala finns en grupp som redan nu arbetar fulltid med att utveckla en av huvudinstrumenten, trots att uppskjutet är först 2022.
– Jag tycker man kan likna det vid ett OS-guld. De (Europeiska rymdorganisationen, reds.anm) tycker att det är vi som bör göra det här, säger han till Aftonbladet.
– När det gäller vetenskapen gör vi lika mycket som Nasa, om inte mer ibland, säger Wahlund.
Europas mystiska yta
JUICE ska fokusera på var och en av Jupiters månar. En av dem, Europa, är sedan den upptäcktes 1610 omdiskuterad för sin mystiska yta. Överallt på planeten sträcker sig långa sprickor kors och tvärs. De är järnfärgade och vissa ser ut att nå runt hela himlakroppen.
Ytan är också väldigt jämn, enligt forskare är ytan den mest jämna av alla himlakroppar i solsystemet.
Inget vet varför ytan ser ut så här men forskare misstänker att det kan finnas en vattenocean under månytan. Något som kan peka på liv under Europas mytomspunna yta.
Trots det stora intresset har väldigt lite forskning gjorts på Europa som är aningen mindre än vår måne i storlek. Den information som finns i dag är från mätningar av Galileofarkosten som sköts upp 1989.
JUICE ska under sina förbiflygningar genomföra viktig forskning som kan ge svar på de frågor forskarna ställer sig.
Tidigt arbete gav eko
Under 80-och 90-talet utvecklade Sverige flera satelliter, bland annat Freja, Viking och Astrid. Det skapade eko i världen. Det var då ryktet om "svenskarna" spreds.
– De fick upp ögonen för att vi kunde det här. Man kan inte komma till ESA, NASA eller JAXA (japanska rymdmyndigheten, reds.anm) och säga att vi har en idé. Det gäller att komma dit och visa upp vad vi gjort tidigare, då kan vi säga att vi vill följa med och då får vi det, säger Jan Wahlund.
Redan i dag finns flera svenskutvecklade instrument på avancerade rymdfarkoster runt om i Universum. Men JUICE är ett av de mest prestigefyllda och uppmärksammade projekten någonsin.
Tidigare i Aftonbladets artikelserie om svensk rymdverksamhet har vi skrivit om rymdbasen Esrange i Kiruna. Basen planerar att bygga en uppskjutningsplats för satelliter. Det skulle göra basen unik i Europa och bli ett europeiskt rymdnav. Wahlund hoppas projektet.
– ESA får en till uppskjutningsbas, för oss har det en viss betydelse. Det blir enklare att få till nya svenska projekt. Det är mycket viktigt för svensk rymdforskning att göra egna rymdfarkoster och fortsätta utveckla.
Han fortsätter.
– De som är starka hemma är också starka borta. Det är en total verksamhet som behövs.
2015-02-14