Skattepengar delas ut utan kontroll
Statliga Tillväxtverket betalar ut hundratals miljoner i bidrag till resurscentrum för kvinnor. Men kontrollen över vart pengarna tar vägen har varit undermålig. Efter di.se:s granskning lovar myndigheten en större extern undersökning
Det var i december 2012 som regeringen beslutade att ytterligare 108 miljoner kronor ska betalas ut till så kallade ”Resurscentrum för kvinnor”. Under hela 2000-talet har det beslutats om totalt 550 Mkr.
FAKTA
RESURSCENTRUM
Resurscentrum för kvinnor har sina rötter i 1980-talets projekt ”Hela Sverige ska leva”. 2001 startade NUTEK ett särskilt program för utveckling av resurscentrum för kvinnor i syfte att förbättra kvinnors villkor och förutsättningar inom de regionala tillväxtprogrammen.
Under 2000-talet har också Länsstyrelsen haft regeringens uppdrag att fördela pengar till Resurscentrum för kvinnor. 2006 övergick det ansvaret till Tillväxtverket.
Mottagare av resurscentrum-pengar kan vara ideella föreningar, men också aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Huvudboksutdrag, årsredovisningar och två ”lägesrapporter” om året kräver Tillväxtverket av de aktörer som får resurscentrum-bidrag.
Sedan år 2000 har det beslutats om 550 Mkr till resurscentra inom ramen för olika program (källa: TVV).
108 Mkr i bidrag ska betalas ut till resurscentrum 2013-2015.
Målet med bidragen är att ”synliggöra kvinnors villkor” och ”öka kvinnors inflytande” i det regionala tillväxtarbetet.
Ansvaret för bidragen har Tillväxtverket som lyder under Näringsdepartementet med näringsminister Annie Lööf (C) i spetsen.
Men di.se:s granskning visar att Tillväxtverkets kontroll över vart pengarna tar vägen är minimal.
Enligt uppgifter från Tillväxtverket begärs varken kvitton eller verifikationer in regelmässigt. Det kan jämföras med kraven som ställs av EU för verksamheter med EU-stöd. Då begärs kvitton och verifikationer in systematiskt.Totalt har 30 procent av 36 resurscentrum som beviljats stöd mellan 2013 och 2015 fått mer än 10 Mkr i stöd från denna bidragspott totalt sett.
Ett bolag, 2Core AB, skulle inledningsvis även tjäna pengar på konsulttjänster till den privata sektorn. Men på senare år har intäkterna i huvudsak kommit från Tillväxtverket. Och genom åren har myndigheten stoppat in 11,6 Mkr i aktiebolaget från resurscentrapotten.
Di.se:s granskning visar också att myndigheten betalat ut mångmiljonbelopp till resurscentrum som ifrågasatts både internt och externt.
Ett av de resurscentrum som fått bidrag sedan mitten av 1990-talet är en ekonomisk förening som drivs av en 47-årig kvinna. Med i styrelsen sitter också hennes mamma och hennes ex-man. Enligt di.se:s granskning har denna förening fått minst 15 Mkr i bidrag sedan 1996.
Till stor del handlar det om pengar som öronmärkts till resurscentrum. Men föreningen har också fått pengar från olika bidragspotter från Länsstyrelsen.
Eftersom Tillväxtverket inte begär in kvitton och verifikationer är det svårt att se vart pengarna tagit vägen sedan 2006, då myndigheten tog över ansvaret för resurscentrumpengarna från Länsstyrelsen.
Men verifikationer som finns i Länsstyrelsens arkiv målar upp en bild av en familj som till stor del försörjer sig på att söka statliga bidrag. Den 47-åriga kvinnan har till exempel skickat in flera fakturor för ospecificerade konsulttjänster på totalt över 525.000 kronor åt gången. Det finns också underlag som visar att kvinnans mamma – via eget bolag – regelmässigt fakturerat för administrativa tjänster.
2007 kom det in lite grus i miljonrullningen. Då ifrågasatte länsstyrelsens egna tjänstemän om föreningen uppfyllde myndighetens krav och pekade på att föreningen saknar medlemmar och öppettider.
Trots det fortsatte miljonerna att rulla in med oklart resultat. 2012 betalade Tillväxtverket exempelvis en resa till Liverpool för kvinnan och en bekant som dessutom fick betalt per timme för att följa med som "bollplank". Det enda synliga resultatet av resan är åtta rader i en lägesrapport till Tillväxtverket.
Fram till och med 2015 ska denna ekonomiska förening få ytterligare 1,8 Mkr i bidrag från Tillväxtverket.
Ett resurscentrum för kvinnor som ådragit sig extern kritik är Neem, som grundats av Joyce Kimwaga Lundin. Neem har fått bidrag från flera håll, bland annat från Tillväxtverket, men föreningen har också fått pengar från Europeiska socialfonden, ESF, för en satsning på mikrofinansiering.Den satsningen avbröts dock när projektet var i sin linda och tv-programmet Uppdrag granskning lyfte fram en rapport från Europeiska investeringsfonden där det hävdades att det fanns problem med Mikrofinansinstitutets interna kontroll.
Neems grundare Joyce Kimwaga Lundin har dessutom själv varit i blåsväder. Förra året avgick hon från Arbetsförmedlingens styrelse efter att det avslöjats att Neem fått en halv miljon kronor av just Arbetsförmedlingen.
Trots kritiken mot Neem har Tillväxtverket låtit utbetalningarna fortsätta. Under årens lopp har myndigheten beviljat resurscentrum-bidrag till Neem på totalt 12,5 Mkr. Planen är att ytterligare 2,2 Mkr ska betalas ut fram till och med 2015.
Parallellt har dock Tillväxtverket låtit granska Neem – efter den massiva mediebevakningen – och funnit ”brister”:
”Brister har identifierats avseende upphandling och utredning pågår för närvarande. Detta underlag har verksamheten Resurscentrum för kvinnor tagit del av och fortsatt att utreda. Även här har konstaterats vissa brister och vi överväger vidare åtgärder”, skriver Cecilia Werner Kastensson i ett mejl.
Under tiden som di.se granskat myndighetens kontroll av miljonstöden till resurscentrumen har Tillväxtverket också beslutat att göra en större extern granskning.
”Beslutet formaliserades i förra veckan. Granskningen kommer att göras genom sticksprovskontroller av ungefär en tredjedel av de organisationer som fått stöd för perioden 2013-2015”, meddelar Cecilia Werner Kastensson.