Så gick det för Löfvens vallöften

RÖTT LJUS

1. Slopa andra sjuklöneveckan för småföretag. I stället införs ett högkostnadsskydd för alla företag som är mest generöst för de minsta företagen. Där träder högkostnadsskyddet in redan efter två dagar.

2. Industrikansler under statsministern. Det blev i stället ett ”advisory board för nyindustrialisering” under näringsministern.

3. Förstatliga underhållet av järnvägen. Inte gjort och kommer inte att göras.

4. 90-dagarsgarantin för unga arbetslösa. Det var det första beslutet som regeringen skulle ta, unga arbetslösa skulle sysselsättas inom tre månader. Det har förvandlats till att ”Delegationen för unga till arbete” som ska främja samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska unga utan jobb.

5. Mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. En miljard skulle ha använts.

6. Avskaffa Fas 3. Se punkt 19 under grönt ljus.

7. Miljövårdsmiljarden. Blev ett Miljövårdråd som samordnar 17 myndigheters arbete för att nå miljö- och klimatmålen. Ett klimat- och investeringsstöd på 600 miljoner kronor om året betalas dock ut av Naturvårdsverket lokalt och regionalt.

8. Stöd för att ta körkort. Valåret 2014 lovade Stefan Löfven att den som gått ut gymnasiet skulle få studielån för att ta körkort. Det finns inga planer på att realisera det löftet nu.

9. Nej till tvångs-Lov. S ville avskaffa den lag som säger att patienterna får välja vårdcentral. Men de har gett upp för en majoritet som inte vill ta bort.

10. Studielön för sjuk- och undersköterskor. Varken påbörjat eller genomfört.

11. Barnbidraget höjs med 100 kronor. Varken påbörjat eller genomfört.

12. Höjt tak i sjukförsäkringen (mer till dem med högre inkomster). Varken påbörjat eller genomfört. Detsamma gäller att ersättningen ska vara 80 procent av lönen upp till taket under hela sjukperioden.

13. Tydligt EU för fler jobb och fred. Nej, där har regeringen inte gått i mål. Inte heller för att löntagarnas rättigheter ska stärkas.

14. EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Enligt EU:s statistikorgan Eurostat låg Sverige på 11:e plats från slutet i EU:s arbetslöshetsliga i juni 2014, strax före valet. I november förra året låg vi på 12:e plats, alltså en marginell försämring jämfört med våra europeiska konkurrenter.

GRÖNT LJUS

1. Bortre gränsen i sjukförsäkringen avskaffas. Infaller normalt efter 2,5 år. Tas bort 1 februari.

2. Nationellt innovationsråd med statsministern som ordförande. Finns sedan februari förra året. Oklart vad det åstadkommit.

3. Tredje öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen. I de flesta fall till pappan. Infördes vid årsskiftet.

4. Höjt underhållsstöd. Stödet, för ensamstående föräldrar, höjdes med 300 kr/mån och barn 2015.

5. Höjt tak i a-kassan. I a-kassan från 680 till 910 kronor per dag i september förra året. Resten av tiden som arbetslös är högsta ersättningen 760 kronor per dag.

6. Miljöbilsbonus. Infördes 2012 och är förlängd till och med i år.

7. Avskaffa Läx-Rut. 1 augusti förra året avskaffades Rutavdraget för den som mot betalning hjälpte barn att lösa läxor. Men i stället tänker regeringen bygga ut Rut, bland annat med it- och trädgårdstjänster.

8. Nattis. Stödet för barnomsorg på kvällar, nätter och helger höjs i år med 31 miljoner kronor till 80. Lika mycket nästa år.

9. Mer personal i äldreomsorgen. Två miljarder per år för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.

10. Kortare cancerköer. 500 miljoner om året till gratis mammografi i de landsting det inte varit det tidigare. Och för att korta tiden från misstanke om cancer tills behandlingen påbörjas.

11. Sverige ska erkänna Palestina. Det har Sverige gjort. Men om det andra vallöftet, att bidra till hållbar fred i Mellanöstern, råder det delade meningar om.

12. Bättre skydd för brottsoffer. Bland annat ska brottsoffret få veta när en frihetsberövad släpps fri, få veta vilka skyddsåtgärder som finns och polisen ge individuell skyddsbedömning.

13. Investera i bostäder. Det görs, men inte i tillräcklig omfattning. Regeringens mål är 250 000 nya bostäder till 2020. Enligt Boverket behövs 460 000. Byggbonus som i år är 1,65 miljarder till kommuner som bygger fler bostäder.

14. Investera i infrastruktur. Regeringen har ärvt Alliansregeringens satsning på höghastighetståg och bostäder. De har till och med behållit samma förhandlingspersoner.

15. Ökar underhåll av järnvägen. 1,24 miljarder mer per år till och med 2018. Det är en ökning med ca 20 procent enligt finansdepartementet.

16. Ett nytt kunskapslyft. Bland annat 6 000 nya platser på yrkeshögskolan 2017 och 2 500 i år liksom flera tusen nya platser i folkhögskolan för olika ändamål. Mer Yrkesvux och komvux, totalt 19 200 platser i år.

17. Traineejobb. Arbetsgivare för ersättning för att anställa en ung person som saknar erfarenhet av ett välfärdsyrke som hen samtidigt utbildar sig till på gymnasienivå. Men 32 000 utlovade platser hade i november bara blivit en handfull.

18. Extratjänster i välfärden. Fas 3 blev i stället bland annat extratjänster i välfärden som betalas som ett särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren får 75 procent av en avtalsenligt heltidslön. Arbetsgivaren som anställer. Introducerades i november, Kommunal är tveksamma.

19. Utbildningskontrakt. En överenskommelse mellan en ung arbetslös, Arbetsförmedlingen och kommunen om att gymnasiekompetens. Studierna kan kombineras med jobb och praktik. Finns sedan 2015.

20. Fler högskoleplatser. I år 7 925 platser på högskolan, framför allt till yrken med hög efterfrågan. Ett exempel 700 nya utbildningsplatser för sjuksköterskor, ett annat 250 platser för utbildning av barnmorskor.

21. Underlätta för exporten. I genomsnitt satsas 160 miljoner per år för att underlätta för exporten. Under förra året gjorde ministrarna 129 utlandsresor till 44 olika länder i affärsfrämjande syfte. Är det rätt använd tid?

22. Ett föregångsland för kvinnors rättigheter. Sveriges utrikespolitik är feministisk sedan 2014. Huruvida den är framgångsrik på den punkten är en annan fråga.

23. Strategiska samverkansprogram. Riskkapital reformeras för att stödja innovativa företag i hela landet inom bland annat området Life science. 100 miljoner per år.

24. Högre lärarlöner. Ett förslag som gör det möjligt för arbetsgivarna att från 1 juli höja löner för 60 000 lärare med i normalfallet 2 500 till 3 500 kr/mån kommer snart att presenteras av regeringen.

25. Fler speciallärare i skolan. Två miljarder per år.

26. Sommarskola. I år kan skolans huvudmän ansöka om statsbidrag för lovskolor under alla lov utom jullovet. Från årskurs sex och uppåt.

27. Läxhjälp. Kommuner och friskolor ska i år kunna erbjuda läxhjälp efter skolan. 390 miljoner avsatta. Nästa år görs systemet om, då blir det ett riktat statsbidrag.

28.  Satsningar på skolor med dåliga resultat. 600 miljoner per år.

29. Bättre fritidshem. Skolverket har föreslagit ändringar i läroplanerna för fritidshem och förskoleklass. Syftet är att öka kvaliteten och göra målen tydliga. Ärendet ligger nu på regeringens bord. I å avsätts 250 miljoner och nästa år 500 miljoner för höjd personaltäthet på fritids i skolbiblioteken.

30. Mindre administration för lärare. Skolverket har fått i uppdrag att se till  administrationen för lärare och rektorer kan minska. Planen ska genomföras fram till och med 2019.

31. Rektorers fortbildning. 20 miljoner per år.

32. Professionsmiljarden. En miljard kronor för bättre användning av kompetensen inom sjukvården bl.a. genom bättre administrativa stöd för hälso- och sjukvårdens professioner. Ersätter bl a Alliansens kömiljard.

33. Stärkt arbetsmiljöarbete. 65 miljoner per år under resten av mandatperioden.

34. På gränsen: Mindre klasser.  Pengar har i och för sig avsatts för både i år och de kommande åren. Men om klasserna verkligen blir mindre är oklart. Flyktingkrisen leder sannolikt till motsatsen.

35. På gränsen: Stopp för delade turer. Regeringen hävdar att den har täta kontakter med arbetsgivarna i Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att få bort dem och införa fler fasta tjänster.

36. På gränsen: Nej till Nato. Efter vårens försvarsöverenskommelse utreds för- och nackdelar med ett Natomedlemskap. Men en förutsättning för utredningen är att alliansfriheten ligger fast.

37. På gränsen: Behåll biståndsnivån. Sveriges bistånd uppgår till 0,98 procent av bruttonationalinkomsten, inte en procent som sagts tidigare. Dessutom används en hel del av pengarna till flyktingmottagning i Sverige.