Realpolitikens värld är spännande.

Det är lika sällsynt med politiska genier som naturvetenskapliga genier.

Världen är proppfull med vetenskapliga medelmåttor - med några få lysande undantag.

Världen är proppfull med politiska medelmåttor - med några få lysande undantag.

 

Kinas och Rysslands presidenter Xi Jinping och Vladimir Putin är bägge politiska genier.

 

Kina är proppfull av stenrika uppkomlingar som skriker och vrålar i fyllan på lyxkrokar i de kinesiska storstäderna. De mutar allt i sin väg från poliser till makthavare på alla nivåer. Xi är väl medveten om att en slags vilda-östern anarki hotar hela landet. Korruptionen är som en cancer. Han har agerat mycket skickligt inom inrikespolitiken. Utrikespolitiskt är han minst lika skicklig. Xi är en extremt begåvad politiker. Den kinesiska draken styrs av en mycket vis ledare.

 

Putin tog över i ett totalt ryskt kaos. Men långsamt och säkert har han utmanövrerat alla oligarker som skulle dela Rysslands oändliga naturtillgångar med USA:s stenrika elit. Den ryska björnen var skadad men den återhämtade sig. De amerikanska casinobankerna förlorade hela det begärliga bytet. De blev galna av besvikelse. CIA drog igång en hatkampanj utan like mot Putin. Många EU-länder hängde med - naturligtvis. Men Putin blev allt populärare i hela världen i övrigt. På hemmaplan är han den mest uppskattade ledaren på över 100 år. Mycket få politiker i världen har nått hans popularitet.

 

Nu plötsligt - som genom ett blixtnedslag - har hatkampanjen upphört. Detta gick lika fort som när Nelson Mandela blev vald till president i Sydafrika. Då strömmade alla som tidigare terroriststämplat Mandela fram från alla håll och kanter. Putin framträdde i FN-församlingen som en lysande världspolitiker. Hans viktigaste auditorium var naturligtvis inte USA och deras lydstater - utan världen i övrigt. Det var till Sydamerikas, till Afrikas och till Asiens  representanter som han höll sitt historiska FN-tal.

 

Vad skiljer en realpolitiker och en sanningssägare åt?

Ett politiskt geni sparar på obehagliga sanningar om sina motståndare:

* Putin tar inte upp frågan om vilka som organiserade terrorattackerna i New York elfte september 2001. 

* Putin avslöjar inte de samtal som ägde rum i cockpit strax före nedskjutningen av den Malaysiska flygplan som Ukrainska stridsflygplan sköt ner över östra Ukraina. (Putin kom först över de svarta lådorna från flygplanet). 

* Xi säger inte heller ett ord om nedskjutningen av det Malaysiska flygplan som CIA lät skjuta ner över Sydkinesiska sjön. 

* Inte ett ord sägs vare sig från Rysslands eller Kinas sida - om vilka stater som har organiserat alla plötsligt uppblossande inbördeskrig i Mellanöstern. 

* Inte ett enda ord om varifrån IS har fått alla sina vapen sades heller.

* Inte ett enda ord om Israels kärnvapen nämndes i FN-s generalförsamling. Att Israel är världens - i särklass - kärnvapentätaste land låtsas inte västvärlden om. Frågan är tabu. I stället dränks vi av falsk information om att Iran i hemlighet håller på att utveckla kärnvapen. Varje sanningssägare i världen vill kräkas mentalt. Västvärldens dubbelmoral är större än hela universum.

 

Att lägga fram oemotsägliga bevis inför FN:s generalförsamling i sådana frågor skulle sätta världen i brand. En toppbegåvad politiker låter motståndaren komma undan med hedern i behåll. Inom realpolitiken är detta ett måste. Alla stora politiska genier följer dessa oskrivna regler. Nelson Mandela lät USA komma undan i en mycket känslig fråga - kärnvapnen i Sydafrika. Hör och häpna - CIA hade beväpnat den vita rasistregimen med kärnvapen. Rasistregimen meddelade att man förstört landets sex kärnvapenstridsspetsar - det var allt. Den förljugna västvärlden höll som vanligt tyst som en mussla. Sanningen var att USA plockade hem sina kärnvapen snabbt som fan när Mandela blev vald till Sydafrikas president.

 

USA:s president kröp ihop inför en hel värld vid FN-mötet i New York. USA:s president blev en mycket liten figur inför hela FN-församlingen. FN-mötet har blivit en politisk katastrof för den amerikanska militarismen - för de krafter som tog över efter statskuppen den elfte september i New York 2001. FN-mötet var en politisk knock-out av det amerikanska "militär-industriella komplexet". Men jordens största terrorister kommer tyvärr undan. Dick Cheney, George Bush, Donald Rumsfield, Netanjahu - rader av massmördare går fortfarande fria. De ansvariga psykopaterna - de känslokalla mänskliga skal som organiserat inbördeskrigen i Mellanöstern - lever vidare i frihet. Miljoner barn har fått uppleva ett obeskrivligt helvete men de ansvariga för blodbaden kommer undan - än så länge.

 

Vi har hört orden många gånger vid årsskiftet:

Ring ut de tusenåriga krigens helvete. 

Tack gode Gud - snart är det dags. 

 

Brage Norin - Skogså Tankesmedja