”Pensionssystemet i Sverige är brutalt”
Experter i Norge kritiserar det svenska pensionssystemet. Grannlandet har liksom i Sverige gjort om systemet i grunden men på ett par viktiga punkter har norrmännen valt en annan väg.
– Man kan säga att det svenska pensionssystemet är mer brutalt, säger Axel West Pedersen.
Norska samhällsforskarna Axel West Pedersen och Mi Ah Schøyen har studerat det svenska pensionssystemet och konstaterar att svenska pensionärer drabbas hårt när den så kallade bromsen slår till. Foto: Tomas Oneborg
Elva år efter det svenska riksdagsbeslutet om ett nytt allmänt pensionssystem fattades ett liknande beslut i det norska stortinget: Norge fick sin egen pensionsreform och det nya systemet sjösattes 2012. Precis som i Sverige gick norrmännen från ett system, där den som arbetat tillräckligt många år var garanterad en viss pensionsnivå (i relation till inkomsten), till ett nytt system där nivån bestäms av inkomstnivå samt hur många år man har arbetat.
SvD Näringsliv har träffat två norska forskare som följt tillkomsten av det norska pensionssystemet och som även har god kunskap om det svenska systemet: Mi Ah Schøyen och Axel West Pedersen.
"All risk i systemet är lagd på pensionärerna".
– Jag har kallat det svenska systemet brutalt och det bottnar bland annat i att all risk i systemet är lagd på pensionärerna, säger Axel West Pedersen på Institutet för samhällsforskning i Oslo.
De risker han talar om är bland annat effekten på det allmänna pensionssystemet av stigande medellivslängd. När vi går i pension beräknas den månatliga pensionen utifrån hur mycket pension vi har tjänat ihop samt hur många år vi väntas leva.
När den förväntade medelåldern stiger, vilket den gjort kraftigt i Sverige de senaste decennierna, slås kapitalet ut på fler år och samma kapital ger då lägre pension. Eftersom det är bestämt att svenska löntagare inte ska betala mer än 18,5 procent i pensionsavgift, kommer hela effekten av stigande medellivslängd betalas av pensionären.
– Pensionerna blir vad de blir och det är ett tufft generationskontrakt, säger West Pedersen.Den andra stora risken som faller på pensionären är att pensionerna kan sänkas i tider av svag konjunktur. Det sker genom att den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till och i Sverige har det hänt tre gånger de senaste sex åren.
I Norge, precis som i Sverige, tar pensionärerna smällen när medellivslängden ökar men någon broms finns inte i det norska systemet.
– Den norska allmänheten har ingen aning om att det finns något som heter broms i Sverige. Det hade varit väldigt svårt att genomdriva något liknande i Norge, säger Mi Ah Schøyen på forskningsinstitutet NOVA (Norska institutet för forskning om barndom, välfärd och åldrande).
Varför då?
– Bromsen gör ju att pensionärerna kan få en negativ realinkomstutveckling och det hade man helt enkelt inte gått med på.
Man kan därmed säga att Norge har valt att fördela riskerna i pensionssystemet mellan pensionärerna och staten. Medan man i Sverige sänker pensionerna om det kommer in för lite pensionsavgifter, blir det i Norge en fråga för stortinget.
– Den norska regeringen ville inte lägga över hela risken i pensionssystemet till pensionärerna. Den risk som finns kvar i statsbudgeten är effekter av förändringar i sysselsättningen, fertiliteten och ekonomin i stort, säger Axel West Pedersen.
Pensionärer ute och handlar i Stockholm. Foto: Christine Olsson/TT
Vad som händer om den norska ekonomin skulle försvagas så mycket att pensionsutgifterna blir ett problem för statsbudgeten är en öppen fråga.
– Norge är ju speciellt med tanke på de stora oljeintäkterna och den starka offentliga ekonomin och på kort sikt är det inte en aktuell fråga. På sikt kan det bli problem och det kan i sin tur leda till skattehöjningar, säger Mi Ah Schøyen.
Ytterligare en stor skillnad mellan det norska och svenska pensionssystemet är nivån på motsvarigheten till den svenska garantipensionen. Den som varit med i det norska socialförsäkringssystemet folktetrygden i minst 40 år har rätt till en pension på drygt 160 000 norska kronor motsvarande 170 000 svenska kronor (år 2015). Ensamstående får något mer.
Det ska jämföras med den svenska garantipensionen som är 7 046 kronor i månaden eller 84 552 kronor under ett år. Många pensionärer med låg pension får dessutom bostadstillägg (upp till 4 650 kronor för ensamstående, hälften för den som är gift eller sambo) men inkomsten är ändå långt under de norska nivåerna.
Den höga miniminivån gör att det i Norge, precis som i Sverige, har funnits en diskussion om att många som arbetat som pensionärer inte får särskilt mycket högre inkomst än miniminivån. Det motverkas delvis av att norrmännen arbetar högre upp i åldrarna, Norge har en pensionsålder på 67 år.
– Man kan på sätt och vis säga att man i det svenska systemet varit mer konsekvent i att driva igenom ett helt nytt system medan vi i Norge ge stora koncessioner till fördelningshänsyn, säger Axel West Pedersen.
Källa: https://www.svd.se/norsk-sagning-svenskt-pensionssystem-brutalt