I ett historiskt tal inför en entusiastisk polsk publik innan G20-mötet beskrev Donald Trump västvärldens kamp mot "radikal islamistisk terrorism" som ett sätt att skydda "vår civilisation och vårt levnadssätt". Trump frågade om västvärlden hade viljan att överleva:
"Har vi tillräckligt stor tillit till våra värderingar för att försvara dem till varje pris? Har vi tillräckligt mycket respekt för våra medborgare för att skydda våra gränser? Har vi viljan och modet att försvara vår civilisation mot de som vill omstörta och förstöra den?"
Trumps fråga kanske finner sitt svar i Östeuropa där han valde att framföra sitt mäktiga tal.
President Donald Trump håller tal i Warszawa, Polen, den 6e juli 2017, framför monumentet till minne av Warszawaupproret mot tyskarna år 1944. (Bildkälla: Vita Huset) |
Efter att en islamistisk självmordsbombare mördade 22 konsertbesökare i Manchester, inklusive två polacker, sade Polens premiärminister Beata Szydlo att Polen inte tänkte "bli utpressade" till att ta emot tusentals flyktingar under EUs kvotsystem. Hon uppmanade polska lagstiftare att skydda landet och Europa från den islamistiska terrorismen och kulturellt självmord:
"Vart är du på väg, Europa? Res dig upp ur din håglöshet, annars kommer du gråta över dina barn varje dag".
Några dagar senare meddelade EU att man skulle påbörja processen för att straffa Polen, Ungern och Tjeckien för att de vägrat ta emot migranter enligt Europeiska kommissionens bestämmelser från 2015.
Efter Szydlos tal uttryckte Zoltan Balog, Ungerns minister för mänskliga resurser, följande:
"Islam är en stor kultur och religion, vilken vi måste respektera, men Europa har en annan identitet, och det är tydligt att dessa två kulturer inte är kapabla till att samexistera utan konflikter... Den största skillnaden är att i Europa har politik och religion blivit åtskilda från varandra, men i islams fall är det religionen som bestämmer politiken".
Detta är anledningen till att Viktor Orban har stämplats som "Europas fiende på insidan" – för att han uttryckte något som Europeiska kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, aldrig kommer att göra: "Håll Europa kristet".
Dessa tal framförda av tjänstemän från Visegrad – den Europeiska gruppen som består av Tjeckien, Polen, Ungern och Slovakien – är bara två exempel på djupa ideologiska klyftor mellan västeuropeiska länder och länder i Central- och Östeuropa.
Det har funnits en allt större tendens bland ledare i Visegrad att avbilda islam som ett civilisationsmässigt hot mot det kristna Europa. Om kristendomen i Västeuropa har blivit starkt åsidosatt av offentligheten och strikt begränsat av EUs officiella regler så avslöjar nya opinionsundersökningar i Östeuropa att kristendomen är lika stabil och patriotisk som alltid. Det är därför Trump kallade Polen "den trogna nationen". Det är därför amerikanska katolska magasin öppet ställer frågan om det finns ett "kristet återuppvaknande" i Östeuropa. Slovakienhar godkänt en lag som ska förebygga att islam blir en officiell religion i staten.
Dessa Central- och Östeuropeiska länder vet att Västeuropas multikulturalism har varit som ett recept för terrorattacker. Som noterat av Ed West från The Spectator:
"Inte hela Europa, så klart. Centraleuropa, särskilt Polen, Ungern och Tjeckien, är fortfarande i stor mån skonade från terrorhotet, trots att särskilt den förstnämnda är en NATO-aktör i Mellanöstern. Det är för att andledningarna till detta är så uppenbara att de inte kan nämnas. Polen är 0.1 procent muslimskt, och de flesta av de muslimska invånarna kommer från en sedan länge etablerad tatarisk grupp. Storbritannien är 5 procent muslimskt, Frankrike 9 och Bryssel 25, och dessa siffror är stigande".
Det som är "uppenbart" här är att Polen och Ungern inte drabbas av islamistiska terrorattacker för att det finns väldigt få muslimer i landet, medan det motsatta gäller i Belgien och Storbritannien. Europa skulle förmodligen vara säkrare om man hade följt Östeuropas exempel.
Östeuropa visar inte bara en större förståelse för västerländsk kultur än vad Västeuropa gör; dessa länder har dessutom varit mycket mer generösa mot NATO, som är bålverket för deras självständighet och säkerhet. Kultur och säkerhet går hand i hand: om man tar sin egen kultur och civilisation på allvar är man redo att försvara dem.
En snabb titt på NATO-medlemmarnas procentuella militära utgifter i förhållande till BNP visar att Polen nått sitt mål på 2 %, till skillnad från alla västeuropeiska länder. Endast fem av NATOs 28 medlemmar – USA, Grekland, Polen, Estland och Storbritannien – når målet på 2 %. Var är Frankrike? Och Belgien? Och Tyskland? Och Nederländerna?
"Till skillnad från de flesta av kollegorna i NATO och Europa", förklarade Agnia Grigas, forskare vid Atlantrådet, "har Polen under de två senaste årtiondena konstant prioriterat förvaret, och som resultat har landet sakta men säkert blivit en berggrund för europeisk säkerhet". Polen – till skillnad från Belgien, Italien och andra europeiska länder – åker inte snålskjuts utan är en pålitlig partner till sin allierade, USA. Polen har visat sitt lojala stöd för USA både i Afghanistan och i Irak, där landets trupper stred mot talibanerna och hjälpte till att störta Saddam Hussein.
Det är ingen slump att president Trump valde Polen, ett land som kämpade mot både nazismen och kommunismen, för att uppmana västvärlden att visa lite vilja i den existentiella kampen mot den nya totalitarismen: det radikala islam.
"Väst kommer att behålla sitt militära övertag för en tid framöver, men att ha vapen är en sak, och att ha viljan att använda dem är en helt annan", skrev William Kilpatrick, professor vid Boston College. "Väst är starkt militärt sett, men svagt ideologiskt. Det saknar civilisationsmässigt självförtroende".
Det är därför det är nödvändigt att Östeuropa fortsätter att vara en stark röst i EU-projektet. Kanske kan det tillföra det kulturella självförtroende som europeiska byråkrater kraftigt saknar.
Giulio Meotti, Kulturredaktör på Il Foglio, är en italiensk journalist och författare.