Medierna älskar polariseringen och hatet i Göteborg

05.10.2017 13:38

29 SEPTEMBER, 2017 10:34
https://katerinamagasin.se/medierna-alskar-polariseringen-och-hatet-i-goteborg/

Det som verkligen skrämmer mig är att politikerna är handlingsförlamade, att de tysta ser på medan Sverige kantrar allt mer. Det skrämmer mig att vi har en statsminister som verkar frånvarande, bortkopplad, ovetande, inkompetent.Det skrämmer mig att ett land i världsklass kan chansera så hastigt, att man misslyckats med integrationen, att det finns bra människor men att de inte släpps fram. Det skrämmer mig att våra etablerade medier i allra högsta grad är delaktiga i detta spektakel, där man slutat jaga makthavare och istället börjat förfölja folket. Allt det skrämmer mig långt mer än att en handfull nazister kommer att demonstrera i morgon.

De senaste veckorna har etablerade tidningar varit fulla med texter om hur nazister marscherar på våra gator. Varje förintelseöverlevare med självaktning har skrivit krönikor om nazism. Politiker kräver förbud mot nazistiska symboler. Sociala medier kokar. Man bygger upp ett scenario värdigt jordens undergång om morgondagens demonstration i Göteborg. Att påstå att man piskar upp stämningen vore en underdrift. Det lär vara busslaster med vänsterfalanger på väg till vår arma västkustpärla. Föräldrar uppmanas hålla barnen hemma, amerikanska ambassaden säger detsamma till landets medborgare som uppehåller sig i Sverige. Redaktörer runtomkring landet verkar flåsa upphetsat vid sina skärmar, de vädrar blod, därför ger de extremister gratisreklam värd miljoner. För vad betyder blod? Blod betyder lösnummerförsäljning, klick, det vill säga pengar. Ja, det ligger självklart i mediernas intresse att lördagens demonstration ska bli en saftig historia med massor av våld, sammandrabbningar, hat och elände. Kanske hoppas gamarna på ett nytt Charlottesville? Charlottesville, en stad i West Virginia i USA där extremhögern och AFA drabbade samman i mitten av augusti efter längre tids oroligheter, som kulminerade i bland annat an en av de högerextrema körde en bil in i motdemonstranter, av vilka en dödades. Det var en 32-årig kvinna, Heather Hayer. Dagen efter störtade en polishelikopter i området och två poliser omkom. Våldsamheterna har lett till att man rivit ner statyer, och borgmästaren utlyste undantagstillstånd. Vill man vara cynisk kan man lägga till att medier givetvis bevakat händelserna rigoröst. Diskussioner om vitmakt och extremhögern, men även om extremvänstern, har gått varma och självklart är det den politiska makten som är utgångspunkten i både protester och motdemonstrationer. Det är oroligt i USA, inte bara i Charlottesville. Berkeley, den anrika universitetsstaden, har också drabbats, liksom andra orter. Lillasyster Sverige vill kanske inte vara sämre?

För det är tacksamt att skriva om nazismen, ideologin så många av oss avskyr och fruktar efter såren Hitler tillfogade Europa under andra världskriget, med Förintelsen som sitt blodigaste mest vedervärdiga riktmärke. Det är lätt att åberopa 30-talet och referera till de bruna skjortorna och SS, Hitlerjugend och utrensandet av oliktänkande och rasfiender. Saken är bara den att vi är nu i år 2017, nazisterna utgör en marginell rörelse i Sverige, är kartlagda av Säpo, Expo samt säkert en rad andra in i minsta hårstrå, och även om denna gruppering värvar nya anhängare så är det inte dessa individer i sina vita skjortor som är de som sliter Sverige isär. Klart att jag som judinna och invandrare inte känner mig bekväm med att det finns personer som tycker jag är en underlägsen ras och borde deporteras, men jag inser ju, som den tänkande människa jag är, att denna handfull extremister inte hotar mig nämnvärt. De är isolerade, marginaliserade, bespottade. De hängs ut i varje tidning, snart kan jag deras ansikten utantill.Jag är inte rädd för dem. De kan inte göra mig något.

Så vad är jag rädd för i mitt Sverige av i dag? Jag ska berätta vad jag är rädd för, vad som på riktigt skrämmer mig och får mig att må dåligt. Det som gör mig otrygg och rädd är insikten om att polisen tappat kontrollen, att staten tappat kontrollen, att människors lika värde inte gäller annat än som en tom floskel. Det som skrämmer mig på riktigt är det växande antalet gängkriminella som hotar tredje man, dessa gängkrig som skördar dödsoffer överallt mitt ibland oss. Det som skrämmer mig är det stora överskottet av män, mångfaldigt tusende fler än de organiserade svenska nazisterna, som de senaste åren kommit till Sverige i okontrollerade flyktingströmmar. Jag skräms av att polisens våldsmonopol är farligt försvagat, jag skräms av att Sveriges gränser står öppna, jag skräms av de tusentals radikala islamister som befinner sig i landet och som kan orsaka terrordåd och blodbad likt de i Manchester, i Paris, i Barcelona… för att bara nämna några av Europas drabbade städer. Jag skräms av att Drottninggatan kunde ske, jag skräms av att detta terrordåd tycks bara gått oss förbi, att det inte ledde till några konkreta åtgärder. Jag skräms av att dömda brottslingar får vara kvar i Sverige att de inte förlorar sina medborgarskap, att de utan uppehållstillstånd inte utvisas. Jag skräms av att radikal islam flyttar fram positioner i vårt land, det är för mig 30-talet, människor som anser att homosexualitet är fel och en synd, människor som tycker att en kvinna som går med nakna ben är en hora, det skrämmer mig. Det skrämmer mig att vi tillåter månggifte och barnäktenskap, det är sånt som sker nu lite överallt i Sverige. Det skrämmer mig att kyrkor och förskolor brinner, att det kastas sten på ambulanser, att vårdcentraler måste byggas om så att läkare kan fly, det skrämmer mig så mycket. det skrämmer mig att cancersjuka dör i väntan på operation, det skrämmer mig så galet, tänk om jag blir sjuk, tänk om jag måste vänta på att bli opererad tills jag inte längre kan opereras, det skrämmer mig. Jag är livrädd när mina barn rör sig ute på stan för jag tänker att Drottninggatan kan ske igen, i större omfattning, med hundratals döda, som på Promenade des Anglais i Nice, där oskyldiga barn köade för att köpa glass när en terrorist valde att meja ner dem på kvällen den 14 juli 2016.

Det skrämmer mig att folk i Sverige tiger. Det skrämmer mig att politikerna är handlingsförlamade, att de tysta ser på medan Sverige kantrar allt mer. Det skrämmer mig att vi har en statsminister som verkar frånvarande, bortkopplad, ovetande, inkompetent. Det skrämmer mig att ett land i världsklass kan sjangsera så hastigt, att man misslyckats med integration, att det finns bra människor men att de inte verkar släppas fram. Det skrämmer mig att våra etablerade medier i allra högsta grad är delaktiga i detta spektakel, där man slutat jaga makthavare och istället börjat förfölja folket, individerna som försöker protestera och säga ifrån. Nej, jag gillar inte nazister. jag försvarar dem inte. Men jag är chockad över hur man försöker flytta fokus från det verkliga hotet mot demokratin i Sverige, från kriminella klaner, droghandel som lamslår hela orter, hederskultur, religiös fundamentalism och konkret kvinnoförtryck, till några gossar i illasittande vita skjortor. Att de demonstrerar på judiska högtiden Yom Kippur är givetvis förfärligt, att de ska trängas utanför Bokmässan är fel. Mesigheten inför detta är också typiskt svenskt, och en del av problemet (de kunde väl ha demonstrerat någon annanstans? någon annan dag?) men att göra denna grupp till något så stort och uppblåst som man nu gjort? Man har skapat ett monster istället för att tiga ihjäl. Medierna är skyldiga om folk verkligen kommer till skada imorgon. Medierna är skyldiga till att ha piskat upp hysterin. Många bör skämmas idag, och troligen även i morgon. Ni kan ha en sönderslagen stad på ert samvete, och i värsta fall mänskliga offer.

”Ibland känns det som om man bor i en variant av Alice i underlandet där inget är som det verkar vara. Politikerna verkar ha tappat all form av verklighetsförankring och landet styrs inte längre av dem. Ekonomiskt blöder Sverige men de ska vi inte prata om eller åtgärda. Våra grannländer måste tro att vi fått hjärnblödning hela bunten…” Citatet är från en person som skriver till mig på Facebook och jag skriver tillbaka, att det är verkligen så det känns. Jag går omkring på gatorna i ett tryggt område (än så länge!) och betraktar mammor med barnvagnar och skolklasser som är på väg till sina idrottslektioner i parken. Sverige är inte unikt längre. Det trygga, rofyllda, fredliga, börjar bli allt mer likt en orolig omvärld. Last night in Swedenavrättas ytterligare några gängkriminella, en och annan handgranat sprängs, kvinnor våldtas, gamlingar rånas. Det är smash & grab mot elektronikföretag, det är inbrott i villor där folk frihetsberövas med buntband, det är rån och misshandel på öppen gata mitt på blanka dan. En nazistdemonstration är inte det som sätter fyr på Sverige. Men tack vare all uppmärksamhet kan det bli den tändande gnistan.

*******

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Vill du vara med och stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk? Bidrag till mitt heltidsarbete tas tacksamt emot via swish på 0733289122 eller konto 5206-0000114 (första fyra siffrorna är clearingnummer). Har även skaffat crowdfundingtjänsten Patreon och finns här: https://www.patreon.com/katjanouch

Katerina Janouch