Hemliga dokumentet som skakar Nordea och FI

25.06.2016 21:08

SvD Näringsliv kan nu publicera den hemliga promemoria som skrivits av en expert på Finansinspektionen och som pekar på en kapitalbrist i storleksordningen 50–80 miljarder i Nordea. I dokumentet uppmanas FI att agera omgående.

Enligt information öppet tillgänglig på nätet har denne jobbat femton år i finansbranschen bland annat som aktieanalytiker på den amerikanska storbanken Morgan Stanley i London.

 

Sedan SvD Näringsliv i måndags kväll publicerade den första artikeln om promemorian har myndighetsledningen, liksom Nordea, gjort allt för att spela ned betydelsen av den.

När SvD Näringsliv tidigare i veckan intervjuade Fi:s vice generaldirektör Martin Noréus sade han så här:

– Det PM:et innehåller ingen bedömning om kapitalbehov eller kapitalbrist i Nordea. Det skulle inte på något sätt bidra till att marknaden får bättre information.

SvD Näringsliv kan visa att uttalandet inte stämmer.

FI har valt att sekretessbelägga hela promemorian. Men SvD kan i dag publicera dokumentet.

I promemorian finns ett långt resonemang och avancerade beräkningar av just kapitalbristen i Nordea, som uppgår till enorma belopp.

Så här skriver FI:s expert i promemorian.

”En grov beräkning visar att om banken skulle justera upp sina PD estimat till en rimlig nivå inom exponeringsklass företag skulle kapitalkravet öka med i storleksordningen SEK 50-80 mdr”.

Texten är formulerad på komplicerat finansspråk men kan översättas till vanlig svenska.

PD är en förkortning av Probability of default, vilket betyder sannolikheten för att Nordeas företagskunder går omkull inom ett år.

Det här är själva kärnan i den brist i Nordea som blottläggs i dokumentet från FI. Det handlar om att Nordea systematiskt underskattat riskerna när de lånat ut pengar till företag.

Därmed har de också satt av alldeles för lite kapital som ska fungera som krockkudde vid en finanskris.

Hur stor krockkudden ska vara bestäms delvis av bankerna själva och beror på hur riskfylld de anser att deras utlåning är.

Detta brukar kallas riskvägda kapitalkrav. Logiken är enkel: ju högre risker i utlåningen desto mer kapital krävs.

Bankerna tillåts räkna på riskerna själva med hjälp av så kallade interna modeller. Dessa ska godkännas av FI.

En av de viktigaste ingredienserna i de här modellerna är sannolikheten för att företagskunderna ska gå i konkurs.

Här kan du ladda ned dokumentet i sin helhet.

Reglerna säger tydligt att det ska finnas en säkerhetsmarginal i beräkningarna, banken bör alltså vara mer pessimistisk om framtiden jämfört med hur det gått tidigare.

Den som haft tio företagskonkurser per år ska alltså räkna med fler än så när prognoserna ska formuleras.

Promemorian från FI, som SvD nu publicerar, visar svart på vitt att Nordea sticker ut ordentligt jämfört med andra storbanker.

Det står:

”Nordeas PD-estimat för företagsexponeringar ligger i snitt på hälften av nivån för utfallen, dvs PD-estimaten skulle behöva dubblas bara för att komma upp till samma nivå som utfallen, detta oaktat den säkerhetsmarginal som regelverket föreskriver”.

Översatt betyder detta att Nordea genomgående varit alldeles för optimistisk när det gäller riskerna i sin utlåning till företag.

Enligt promemorian får detta stora effekter på storleken på Nordeas krockkudde, alltså hur mycket kapital Nordea ska ha för att uppfylla regelverket.

Nordea tror att banken bara kommer ha hälften så många konkurser i sin låneportfölj jämfört med hur det sett ut historiskt. Ingen säkerhetsmarginal alls med andra ord.

Experten på FI jämför med två andra storbanker i Sverige. De räknar istället med långt fler konkurser än de haft tidigare, i siffror 86 respektive 45 procent fler konkurser än tidigare enligt promemorian.

En annan bank med bara 10 procents marginal har blivit tillrättavisad av FI och man har dessutom startat ett tillsynsärende mot den aktuella banken som fortfarande pågår. Syftet är att få banken att öka marginalerna.

I promemorian visar författaren effekterna på Nordeas kapitalbuffert om de istället skulle använda en säkerhetsmarginal på mellan 40 och 80 procent, det vill säga samma som bankerna ovan.

Detta skulle innebära att kapitalkravet stiger dramatiskt. Spannet landar på 54 till 78 miljarder kronor. Det är detta som är den huvudsakliga slutsatsen i promemorian och det är också därför FI uppmanas till att agera snabbt.

Uträkningen pekar på att Nordea sannolikt skulle behöva göra en omedelbar nyemission för att uppfylla kraven från FI.

När SvD Näringsliv tidigare i veckan frågade Finansinspektionens vice generaldirektör Martin Noréus om Nordea uppfyller kapitalkraven svarade han:

– Ja, om en bank inte uppfyller kapitalkraven kan vi inte sitta still, då måste vi agera.

Nordea tillbakavisade kraftigt uppgifterna i SvD Näringslivs första publicering om promemorian.

Nordeas vd Casper von Koskull sade till Dagens Industri att de siffror som förekommer ”helt saknar förankring i verkligheten”.

Han förnekade också att banken underskattar sina historiska kreditförluster.

”Vi är komfortabla med våra modeller. Det är klart att de inte är missvisande, absolut inte”, sade han till DI.

Här kan du läsa PM:et i sin helhet

Nordeas utlåning ökar – men banken anser att riskerna minskar