Hej du glade fattigpensionär

20.02.2016 00:28

En ny grupp av hemlösa har börjat söka sig till härbärget i Eskilstuna. Det handlar om äldre, sjuka personer i 80-årsåldern som inte har fångats upp av samhällets skyddsnät. I dag lever nästan en kvarts miljon pensionärer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns. Andelen fattiga äldre har ökat dramatiskt sedan 2006. EU:s fattigdomsgräns är 60 procent av landets genomsnittliga (median) disponibla inkomst. I Sverige motsvarar det strax under 11.000 kronor i månaden. Förutom relativ fattigdom, som baseras på medelinkomsten i landet finns också begreppet absolut fattigdom. Det betecknar de människor som lever under nivån för existensminimum som Socialstyrelsen räknat ut.

Enligt Pensionsmyndigheten beräknas cirka 33.000 pensionärer leva i absolut fattigdom. I dag är omkring 1 500 personer som är 65 år och äldre utan bostad. Totalt i hela landet handlar det om 34 000, enligt Socialstyrelsen. Risken att det blir fler är överhängande.

Under förra året vräktes 211 personer över 65 års ålder i Sverige. Orsakerna till att många äldre inte kan sköta sitt hem och sina hyresinbetalningar kan vara ensamhet, isolering, psykisk ohälsa och demens skriver pro.se rapporterat av News55. Att kostnaderna för boende ökar i snabbare takt än pensionerna bidrar naturligtvis. Och det kan komma att bli värre.

Andelen som betalar in till pensionssystemet genom att arbetsgivaren har kollektivavtal får inte minska utan helst öka. På så sätt undviker man att bland de nyanlända skapa en stor grupp som när de går i pension inte klarar sin egen försörjning via intjänade pensionsrättigheter utan blir en utgift för staten i form av garantipension.

På kort sikt kommer dagens pensionssystem  i princip inte att påverkas av de asylsökande. Däremot kan besparingar inom sjukvård och äldreomsorg bli aktuella vilket vi redan ser i tandvården. Men,

På längre sikt måste de asylsökande som får stanna komma snabbare in i arbete än hittills. Då bidrar de till pensionssystemet och stärker det om det sker med rimligt höga löner och framför allt kollektivavtal med arbetsgivaren. Om inte blir det nödvändigt med besparingar och dagens pensionssystem behöver då också ses över i grunden. Den försämring som den senaste pensionsreformen innebar för kvinnor, att se pensionsrätten över 40 år istället för att basera den på de bästa femton inkomståren, kommer te sig som generös om pensionssystemet skall klara av att omfatta alla.

Själva grundtanken med vårt pensionssystem är ett det är separerat från statskassan och klåfingriga politiker. En läxa som tidigare generationers politiker lärt. En annan grundbult är att det är självförsörjande med dels den pensionsavgift som löntagaren avsätter, dels den del av arbetsgivaravgiften som är öronmärkt för ändamålet. För de som omfattas av kollektivavtal höjs pensionerna ytterligare med extra avsättningar.

Idag är hela systemet utmanat.

Utbildningsnivå påverkar andelen som arbetar. Personer med eftergymnasial utbildning har lättare att få jobb än personer med kortare utbildning. Som svårast är det för personer som saknar gymnasieutbildning. Då Sverige har den lägsta andelen enklare jobb i EU finns det få jobb som dessa personer kan utföra. Enligt OECD hänger den låga andelen enklare jobb ihop med att vi har höga lägstalöner som gör vissa jobb  olönsamma. Detta får till följd att personer med kort utbildning ofta helt stängs ute från arbetsmarknaden. Då utrikes födda med förgymnasial utbildning ofta saknar grundskolekompetens är de en speciellt utsatt grupp. Trots att en högre andel invandrare är i arbetsför ålder har invandrare i genomsnitt 41 procent lägre arbetsinkomst än svenskfödda. Med lägre inkomst följer lägre inbetalningar till pensionssystemet.

De Malmöbor, för att ta ett exempel, som gladeligen köper en kebab i bröd men en burk Coca-cola av den lokale entreprenören för 25 kronor medans de tänker ”Gud så exotiskt och häftigt med billig ”street-food””  kan med viss fördel fundera på hur mycket av detta som sedan redovisas och utbetalas som vit lön. Och hur mycket som går till vårt gemensamma pensionssystem. När bara samma burk Coca Cola kostar 20 kronor på bensinstationen eller caféet bredvid. Utan vidhängande kebab eller annan street-food.

Gapet är ännu större i samlade arbets- och företagarinkomster. År 2012 var genomsnittsinkomst för inrikes födda enligt SCB ca 240,000 kronor per år medan det var 141,300 kronor per år för utrikes födda. Många av dessa utlandsfödda egna företagare. Utan kollektivavtal och därmed utan de inbetalningar till det gemensamma pensionssystemet. Effekterna av framför allt de senaste fyra årens explosionsartade migration med allt längre etableringstider har vi inte sett ännu. Men vi kan börjar räkna på ett värstascenario. Om vi vågar.

Aldrig förr har en integrationsskapande arbetsmarknadspolitik varit nödvändigare. Till löner som i allt väsentligt ligger högre än dagens lönenivåer för nyanlända. Dagens migranter går förr eller senare i pension. Med allt vad det innebär i åtaganden och de inbetalningar som kommer krävas redan idag. 

Hej du glade fattigpensionär. Blir det du? Blir det jag? Eller bägge?

 

Johan Westerholm

https://ledarsidorna.se/2016/02/hej-du-glade-fattigpensionar/