Ska domstolsrutiner implementeras överallt i potatisdiktaturen?Censuren finns redan med systemets goda minne genom att man gallrar i domstolsdokument och sk ovidkommande bevisning. Alltså sådana bevis som förkastats i och med fri bevisföring. Ett jävla pajasgäng.
Han vill stoppa Löfvens planerade censurlag: ”Jag vill att riksdagen lägger ned det här”
03.02.2018 16:40
Den planerade grundlagsändring som informellt kallas ”censurlagen” ska stoppas. Det vill åtminstone debattören och opinionsbildaren Johan Westerholm. – Jag vill att riksdagen lägger ned det här, säger han till Samhällsnytt.
– Det man gör med de här bestämmelserna är att man öppnar ett gigantiskt svart hål i grundlagsskyddet.
Så uttalade sig hovrättsrådet Katarina Rikte i en intervju med Nyheter Idag som publicerades i juli förra året. Det hon pratade om var planerade förändringar av de svenska tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna.
Sista november ifjol togs ytterligare ett steg mot att genomföra förändringarna som Rikte menar möjliggör censur i Sverige. Då lämnade regeringen in en proposition till riksdagen om ”Ändrade mediegrundlagar”.
– Man ska rösta igenom det här nu innan sommaren och nästa votering ska ligga i höst, säger debattören Johan Westerholm till Samhällsnytt.
– Det är väldigt kort tid för att väljarna ska hinna säga sitt.
Vill stoppa förslaget
För några veckor sedan skapade Westerholm, tillsammans med tidigare Sveriges Radio-journalisten Helene Bergman, webbsidan Stoppa grundlagsändringen. Som namnet på sidan antyder vill de förhindra att regeringens proposition går igenom och blir ny grundlag.
”Förslaget till grundlagsändring innebär allvarliga inskränkningar i offentlighetsprincipen och yttrandefriheten. Förslaget innebär bland annat att privatpersoner förbjuds att få tillgång till offentliga handlingar, via t.ex. rättsdatabaser över domar”, skriver de bland annat på hemsidan.
Den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali och den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren har båda rekryterats till kampanjen. Andra kritiska röster som refereras på sidan är juristen Krister Thelin, tidigare lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge samt domare vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag, och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
– Det handlar om att uppmärksamma vad det här innebär så att väljarna kan ta ställning, säger Westerholm.
Bearbetar politiker
Westerholm och Bergman sitter just nu och ringer runt och försöker få tag på alla 349 riksdagsledamöter för att prata med dem, en och en. Westerholm säger att de får lite olika reaktioner från de politiker som de pratar med.
– Det är alltifrån den artigt lyssnande till; ”det här hade jag ingen aning om, kan du skicka mer information?” berättar han och tillägger:
– Jag vill inte hänga ut enskilda riksdagsledamöter, men det stämmer lite utifrån vad den enskilda riksdagsledamoten har för intresseområde.
Westerholm förklarar reaktionerna utifrån vilka utskott riksdagsledamöterna sitter i. De som inte alls har tryck- och yttrandefrihets eller medielagar som sitt ämnesområde är mindre insatta. För ledamöter från mindre partier är det dessutom svårare att hålla sig uppdaterad.
– En ledamot från ett litet parti kanske sitter i tre-fyra olika utskott, medan i de tre stora partierna har de enskilda riksdagsledamöterna en lägre arbetsbelastning, säger Westerholm.
– En övervikt av dem som säger ”oj, det här hade jag ingen aning om” kommer från de små partierna.
Journalistförbundet säger nej
Flera tunga instanser, bland dem Journalistförbundet, Publicistklubben, Justitieombudsmannen, Lagrådet och Hovrätten över Skåne och Blekinge har sagt nej till de föreslagna lagändringarna. Även Advokatsamfundet har varit kritiskt. Trots det har regeringen alltså gått vidare med dem.
Den officiella förklaringen till att regeringen vill ändra lagarna är att man vill komma åt vissa former av personregister. Bland annat tjänster som Lexbase och liknande verktyg som inte minst används av journalister som håller på med granskande kriminaljournalistik. Sådana tjänster är helt enkelt för integritetskränkande för dömda brottslingar, tycker regeringen.
Westerholm förklarar att det handlar om att bearbeta varje riksdagsledamot, en och en, men att det hittills är få som lovat rösta nej till lagförslaget.
– De gör ingen förpliktelse och det förstår jag, säger han.
– Partipiskan kommer nog vina i många partier. Syftet är att vi måste få upp det här på gruppnivå, alltså när riksdagsgrupperna träffas på tisdagar.
Om regeringen får som den vill kommer förändringarna av tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna ha röstats igenom innan året är slut. Westerholm konstaterar att det är ont om tid för att hinna bilda opinion mot lagförslaget.
– Jag vill att riksdagen lägger ned det här helt enkelt. Det är min vilja, säger han.
Ämne: Han vill stoppa Löfvens planerade censurlag: ”Jag vill att riksdagen lägger ned det här”
Skyddar sina egna ...?
SasjaL | 04.02.2018
"Sådana tjänster är helt enkelt för integritetskränkande för dömda brottslingar, tycker regeringen"
- Brottslingarna har själva öppnat dörren till detta. Det finns ingen anledning till att skydda dom, eftersom brott är något man väljer att göra eller inte. Uttalandet kan dock bero på att man i riksdag och regering inte alltid ser sig behöva följa lagen själva i alla lägen. Att politiker ändra och stifta lagar, så att man själva inte begår brott, tillhör territoriet till så att säga ... I mina ögon landar ett sådant beteende någonstans mellan lands- och högförräderi ...