Vi är på en villatomt i Täby Kyrkby i början på maj. Roland Sahlström har varit byggare hela sitt liv och här ska han bygga sitt nya hus.
– Jag har börjat mura nu och det får ta den tid det tar. Jag har gjort det förut, det här är det femte huset jag bygger åt mig själv.
Sin nuvarande bostad, en villa några hundra meter bort, ska han sälja.
– Jag har bestämt mig för att klara mig utan pension, därför bygger jag det här huset. Jag skulle ha betalat 2,3 miljoner för tomten men ägaren låter mig vänta med betalningen tills jag säljer mitt nuvarande hus, säger han.
Drygt fem år tidigare, i februari 2009, fick Roland Sahlström ett pensionsbesked från Försäkringskassan. Där stod att han skulle få en allmän pension på 3 596 kronor i månaden före skatt.
– Jag tänkte ju att det här kan inte stämma.
Han begärde en omprövning men där bekräftades endast det tidigare beslutet.
”Efter avrundning till belopp jämnt delbart med 12 utbetalas inkomstpension med 1 296 kr/mån, tilläggspension 1332 kr/mån och garantipension med 968 kr/mån, totalt 3 956 kr/mån … Försäkringskassan finner inget skäl att ändra beslutet”, står det i omprövningsbeslutet.
Roland Sahlström ringde till Försäkringskassan i Halmstad för att få en förklaring och handläggaren berättade att det inte rörde sig om något misstag utan att det berodde på honom själv.
– Hon sade till mig att det här får du ta som ett straff, säger Roland Sahlström.
Han fick också veta att hans låga pension bottnade i att han på egen begäran fått stå utanför ATP-systemet. Det var något som tidigare var möjligt för egenföretagare. Det betydde att man slapp betala in avgifter men betydde också att man inte tjänade in någon tilläggspension.
För Roland Sahlström var det här helt nya uppgifter men eftersom Försäkringskassan i och med omprövningen hade avslutat ärendet var han var tvungen att gå till botten med vad som hade hänt. Det visade sig bli en djupdykning i den svenska pensionsbyråkratin med begrepp som PGI, följsamhetsindex, prisbasbelopp och schablonberäknad premiepension.
Sahlström begärde ut dokument från både Försäkringskassan och Skatteverket där det mycket riktigt visade sig att han under långa perioder inte tjänat in någon tilläggspension alls.
– Mellan 1966 och 1983 har de nollat mig för alla år utom två, säger han.
Finns det något dokument som visar att du har begärt undantag för ATP?
– Nej, de har aldrig visat något dokument om det.
Var fick Försäkringskassan sin uppgift ifrån?
– Det har jag inte fått svar på. Jag har också frågat hur jag skulle ha gått tillväga för att begära undantag i 16 år, skulle man göra det varje år då, ett år i taget? frågar han sig.
Roland Sahlström hade redan tidigare insett att han skulle få en låg pension men han räknade i alla fall med minst garantipension, som av riksdagen är det som fastställts som en bottennivå. Garantipensionen är ett skydd för dem som har liten eller ingen allmän pension. Alla som bott minst 40 år i Sverige mellan 16 och 64 års ålder har rätt till full garantipension.
Den är för 2014 bestämd till 7 030 kronor före skatt per månad för den som är gift och 7 881 kronor för den som är ogift. Därtill kommer ofta ett bostadstillägg på maximalt 4 990 kronor.
Roland Sahlström har i år en pension före skatt på 3 858 kronor, vilket efter skatt ger en utbetalning från Pensionsmyndigheten på 2 704 kronor. Något bostadstillägg kan han inte få, säger han, eftersom hans fru har en inkomst. Roland Sahlström uppfyller alltså de formella kraven för en pension på över 7 000 kronor men faller ändå utanför.
Till slut står det klart att det som gör hans pension så låg, och som också var det kvinnan på Försäkringskassan menade med ”det här får du ta som ett straff”, är att hans garantipension beräknas utifrån den pension han hade haft om han betalt sina avgifter för tilläggspensionen. Motiveringen för detta är att man som individ inte skulle ”tjäna” på att stå utanför systemet.
Men Roland Sahlström har inget minne av att han skulle ha begärt undantag från ATP och börjar leta i sina gamla papper. Där hittar han slutskattsedlar för åren 1980 och 1981, två år där han enligt Försäkringskassan har begärt undantag. Men på de båda slutskattsedlarna finns pensionsavgiften med, vilket betyder att han inte kan ha begärt undantag.
Han tar ny kontakt med myndigheterna,denna gång med Pensionsmyndigheten som övertagit Försäkringskassans roll inom den allmänna pensionen. Där får han kontakt med handläggaren Eskil Svensson. Svensson börjar gräva i gamla register och kommer fram till en annan slutsats.
– Nej, det är det misstag. Vi har inte hittat några uppgifter om att han skulle begärt undantag. På något sätt måste det ha blivit ett missförstånd, säger Eskil Svensson som fått Roland Sahlströms medgivande att diskutera fallet med SvD.
Var kommer uppgiften ifrån?
– Det vet jag inte mer än att det står i beslutet från omprövningsenheten. Jag har pratat med dem och de säger att det var ett misstag, säger Svensson.
Roland Sahlström hade alltså rätt, han hade inte begärt undantag, men den initiala lättnaden inför detta besked försvann snabbt. Myndigheterna menar nämligen att detta inte har någon betydelse för hans pension. Om Roland Sahlström inte har begärt undantag, menar man, måste nollningen av hans tilläggspension i stället bero på att han inte betalat sina avgifter.
Här tar Roland Sahlströms sökande slut. Han har begärt att få se uppgifter som kan bekräfta att han inte betalat sina avgifter men fått beskedet att alla gamla register har likviderats.
– Jag vet att jag låg efter med mina skatter och avgifter men jag tycker det verkar otroligt att jag skulle ha kunnat strunta i att betala. Eftersom jag hela tiden har ägt fast egendom så hade jag väl i så fall begärts i konkurs men det har inte skett, säger han.
Roland Sahlström har lyckats leta fram ett gammalt kvitto från september 1980 som visar att han betalt 6 997 kronor till Kronofogden. Sahlström säger att det måste handla om pensionsavgifter men det går inte att bevisa, alla register från den tiden är borta.
Kontentan blir att han kommer i kläm mellan två system. I det gamla systemet hade han fått folkpension (Sahlström har betalat sin folkpensionsavgift, det är tilläggspensionen som saknas) men i det nya systemet gäller alltså andra regler för minimipension.
Sahlström har överklagat beslutet om sin pension till Förvaltningsdomstolen, som gick på Försäkringskassans linje liksom Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen. Efter olika turer i rättsväsendet har fallet åter hamnat hos Kammarrätten som snart ska besluta om han ska få en ny prövning.
– Hade jag begärt undantag så hade jag fått skylla mig själv men det har jag inte. Jag vill bara att Försäkringskassans beslut rivs upp så jag kan få min pension, säger Roland Sahlström.
Källa: https://www.svd.se/naringsliv/pengar/pension/han-har-sveriges-lagsta-pension_3618480.svd