Det kan låta som science ficition men utsikterna väcker både intresse och oro i forskarvärlden.
DNA är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen – arvsmassan eller genomet – i samtliga av världens organismer. DNA kan liknas vid den programkod eller det recept som krävs för att skapa cellernas komponenter.
Redan nu kan vi modifiera och till viss del skriva om den koden. Men att kunna skapa ritningen helt från början skulle innebära nya möjligheter – och helt nya faror. Med tekniken skulle det vara möjligt att till exempel, genom kloning, använda syntetisk DNA för att skapa en mänsklig varelse helt utan några biologiska föräldrar.
Projektet – som än så länge bara är på idéstadiet och inkluderar en målsättning att förbättra vår kunskap kring syntetisk arvsmassa rent generellt – diskuterades i förra veckan på ett slutet möte vid Harvard Medical School i Boston i USA.
Mötet omgärdades av hemlighetsmakeri. Bland annat ombads de 150 deltagarna att inte kontakta några medier eller att skriva på Twitter om mötet, rapporterar New York Times.
Bygga arvsmassa från grunden
Arrangörerna hävdar att projektet skulle kunna ge oss stora vetenskapliga vinster och ska ses som den logiska fortsättningen på det internationella "Human genome"-projektet som genomfördes 1990-2003 och hade som syfte att fastställa DNA-sekvensen och kartlägga samtliga gener i det mänskliga genomet.
Det nya projektet handlar till skillnad från det förra inte om någon kartläggning.
Istället syftar det till att på kemisk väg bygga upp mänsklig arvsmassa från grunden. En sådan målsättning väcker en rad etiska frågor och har rört upp känslorna i forskarvärlden.
Betyder det att forskare i framtiden skulle kunna framställa människor med särskilda egenskaper? Till exempel personer som "föds upp" till att bli soldater?
Och skulle det gå att skapa exakta kopior av vissa – önskvärda – människor? En ny slags elitklass i samhället?
– Skulle det till exempel vara okej att kartlägga och sen framställa Einsteins arvsmassa? Och i så fall, hur många Einstein-arvsmassor skulle vi tillverka och vem skulle ha rätt att få göra dem?" frågar sig Drew Endy, bioingenjör vid Stanford university, och Laurie Zoloth, bioetiker vid Northwestern university, i en kritisk uppsats om det föreslagna projektet, enligt New York Times.
Drew Endy var inbjuden till mötet i Boston men tackade rakt av nej. Han tycker inte att arrangörerna har tänkt över de etiska aspekterna tillräckligt noga och länge.
Vill göra det till verklighet inom tio år
George Church, kontroversiell genetikprofessor vid Harvard Medical school är en av arrangörerna. Han försvarar projektet och säger att kritiken bygger på missförstånd.
Enligt honom har projektet inte som målsättning att skapa nya bättre människor, utan enbart celler och skulle inte vara begränsat enbart till mänsklig arvsmassa. Framför allt skulle vikt läggas vid tillverkning av syntetiskt DNA rent generellt, och kunna ge oss fördelar inom djurhushållning och odling av grödor.
– Jag tycker att de målar upp en bild som inte motsvarar projektet, säger George Church till New York Times.
Han förklarar det faktum att mötet hölls bakom stängda dörrar – och uppmaningen till tystnad på Twitter – med att arrangörerna försökte vara transparanta. En artikel ska ha skickats in till en vetenskaplig tidsskrift och innan publicering är det egentligen inte meningen att ämnet ska diskuteras.
George Church slår också fast att de etiska aspekterna har diskuterats ända från början då man först började fundera över möjligheterna.
Projektet fick inledningsvis det engelska namnet "HGP2: The human genome synthesis project", där HGP står för "Human genome project". I inbjudningarna uppgav arrangörerna att man ville diskutera möjligheterna "att skapa konstgjord mänsklig arvmassa inom tio år".
Men när mötet väl hölls så hade namnet ändrats till "HGP-Write: Testing large synthetic genomes in cells".
Kanske var det ett drag för att lugna kritikerna.
Projektet saknar i nuläget finansiärer. George Church säger att ett flertal företag och stiftelser bjudits och att några visat intresse. Man kommer även att söka medel hos amerikanska myndigheter. En talesperson för de statliga hälsovårdsmyndigheterna vill inte kommentera uppgifterna för New York Times utan hänvisar till att projektet befinner sig i ett alldeles för tidigt skede.
Vet vi ens vad vi ska bygga?
Redan i dag kan forskare och företag göra förändringar i DNA, till exempel genom att tillföra främmande gener eller ändra i existerade. Tekniken används rutinmässigt till exempel inom medicinframställning och i genmodifierade grödor. Målsättningen är att skapa arvsmassa med de rätta egenskaperna. Till exempel hos växter som blir enklare – och mer lönsamma – att odla.
Tekniken som används i dag är komplicerad, dyr och långt ifrån felfri. Vissa hävdar att förändringsprocessen är så komplicerad att generna lika gärna kunde framställas från scratch.
Att gå så långt som till att tillverka en gen – eller en hel arvsmassa – helt från grunden skulle ge människan möjlighet att genomföra ännu större förändringar i DNA.
Men alla är inte övertygade om att morgondagens teknik kommer att göra det möjligt att framställa mänsklig arvsmassa, som relativt sett är både stor och komplicerad.
Även Jeremy Minshull, chef för DNA2.0, ett företag specialiserat på syntetisk DNA, var inbjuden till mötet men tackade nej.
– Vår förmåga att förstå vad vi ska bygga ligger så långt efter vad vi kan bygga. Jag tror inte att möjligheten att göra mer och mer och mer och billigare och billigare och billigare kommer att ge oss den förståelse vi behöver, säger han.