Forskare spår djup kris för svensk ekonomi

21.05.2016 20:48

 

Även om den svenska ekonomin går bra för tillfället väntar mörka moln bakom hörnet. Det konstateras i en ny rapport författad av nationalekonomiska forskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och tankesmedjan Intelligence Watch. Finansiella obalanser, kostnader för flyktingmottagandet och bristande integration kan inom en snar framtid leda till en betydligt tuffare situation.

– Var för sig vore det kanske inte så allvarligt, men när dessa tre faktorer sammanstrålar gör det mig orolig. Det kan bli otrevligt om inget görs och den handlingsförlamning som råder tyder tyvärr på att vi går mot en kris, säger Fredrik N G Andersson, rapportförfattare och docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet.

Rapporten, som har skrivits på uppdrag av den oberoende tankesmedjan Intelligence Watch, har rubriken ”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”. Fredrik N G Andersson medger att rapporten målar upp en dyster bild av framtiden.

– Det här är inga nya problem som har dykt upp under de senaste åren. Den misslyckade integrationen har vi talat om i femton års tid. Samma sak med hushållens skuldsättning. Det är mycket prat, men inget görs. Nu börjar vi närma oss en punkt där det inte går längre – vi måste gå från ord till handling, säger han.

Den bomb som tickar allra mest är de finansiella obalanserna. Inom kort väntas hushållens skulder nå över 180 procent. Sedan 1995 har hushållens skulder nästan fördubblats i relation till hushållens inkomster. Riksbankens penningpolitik, stigande fastighetspriser och den stora banksektorn är ytterligare faktorer som spär på obalansen. Rapportförfattarna spår att instabiliteten kan resultera i en värre kris än 1990-talskrisen.

– Sverige har dessutom kommit ur fas jämfört med andra länder. I USA och Storbritannien har hushållens skulder fallit sedan 2008, men i Sverige har de fortsatt öka. Enligt Riksbanken väntas skulderna slå nya rekord under de kommande åren.

– Om det sker en räntehöjning så kommer Sverige få svårare att klara situationen än andra länder där skulderna fallit. Det skulle i sin tur kunna smitta av sig på resten av ekonomin och leda till en svår lågkonjunktur. En nedåtgående spiral, med andra ord. Det är mycket riskabelt, jag skulle säga att man i nuläget gamblar. En krasch skulle slå hårt mot den svenska ekonomin.

Fredrik N G Andersson menar att det svenska tillståndet påminner om läget i Irland, Portugal och Spanien innan finanskrisen 2008.

– Givetvis finns det skillnader, men också likheter när det gäller hur ekonomin och skulderna accelererar och att räntorna är alldeles för låga. Hög tillväxt som är stimulerad av bland annat låga realräntor och kortsiktiga stimulanser kan ge tillfälligt hög tillväxt, men riskerar att ske till ett högt pris.

Utöver finansiella obalanser utgör migrationen och en misslyckad integration stora utmaningar framöver.

– Framför allt finns det sociala risker när det uppstår ett utanförskap. Många nyanlända kommer aldrig in i samhället. Vissa har hög utbildning, men mellan 40 och 50 procent har bara grundskoleutbildning eller lägre.

– När det inte finns arbete för dessa grupper så kan det få allvarliga konsekvenser. Det riskerar att uppstå konflikter mellan grupper i samhället, dels mellan utanförskapsgrupper, men även mellan nyanlända och medelklassen om de tvingas betala höjda skatter för att finansiera den bristande integrationen.

Fredrik N G Andersson upplever att det finns en politisk medvetenhet om problematiken, men att ingen ansvarig politiker vågar gå från ord till handling. Det parlamentariska läget, med svaga regeringar utan majoritet och det faktum att riksdagen numera består av tre block istället för två, komplicerar situationen.

– Då är det svårt att fatta de tuffa beslut som krävs, till exempel när det gäller ränteavdrag, reformer av bostadsmarknaden, hyresregleringen och arbetsmarknaden.

Vad bör då göras? Andersson betonar att det inte finns något alexanderhugg som löser hela den gordiska knuten. Däremot är det nödvändigt att utgå ifrån dagens förutsättningar och inte fastna i modeller ur det förgångna.

– Svenska modellen är byggd för en i stort homogen befolkning. Så var det förr men så är det inte längre. Vi måste acceptera att Sverige håller på att förändras och modernisera modellen.

Han finner det problematiskt att politiker förespråkade ett stort flyktingmottagande, men saknade en plan för hur de nyanlända skulle integreras när de väl kommit till Sverige.

– Vi riskerar att skapa en ny grupp av fattiga. För personer som saknar högre utbildning måste det komma fram låglönejobb för att de ska få en möjlighet att försörja sig och komma in i samhället, säger Fredrik N G Andersson.

 

 

Rapporten ”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario” (2016) är författad av Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, Andreas Bergh, välfärdsforskare och lektor vid Ekonomihögskolan i Lund, och Anders Olshov, chef och grundare av tankesmedjan Intelligence Watch.