Fattighuset

20.02.2016 00:13

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

 

Den allmänna pensionen har två delar; inkomstpension och premiepension. Varje år avsätts en summa som motsvarar 18,5 procent av lönen och andra skattepliktiga ersättningar till din allmänna pension. I den allmänna pensionen finns det en del som heter garantipension. Det är ett grundskydd för den som har haft låg eller ingen inkomst. Garantinivån bygger på att man bott i Sverige i 40 år.

Skatteverket beslutar varje år om din pensionsgrundande inkomst (PGI). För de allra flesta i Sverige bestäms PGI utifrån uppgifterna i inkomstdeklarationen. PGI beräknas på alla inkomster från arbete, oavsett om du får inkomsten från anställning eller som egen företagare.

Inkomster från socialförsäkringen som är till för att ersätta uteblivna löneinkomster är även de pensionsgrundande, till exempel.

• sjuk- och föräldrapenning
• inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning
• arbetslöshetsersättning från A-kassa.

PGI beräknas inte  på:

• pension, gäller såväl allmän som privat pension
• inkomst från privata pensionsförsäkringar
• pension som betalas ut av en tidigare arbetsgivare
• försörjningsstöd (socialbidrag)

Utöver denna pension tillkommer olika andra pensioner som är direkt relaterade till de individuella eller kollektiva avtal som råder. För att erhålla en allmän pension om 14 000 kronor före skatt krävs att du tjänat en bra bit över 20 000 kronor per månad under 40 år för att ha tjänat ihop ditt pensionskapital. Hamnar du under den nivå som reglerar garantipensionen, idag runt 7 600 kronor, träder staten in och kompenserar upp för mellanskillnaden med medel ur statskassan.

Att den enskilde hamnar under det beloppet kan bero på flera faktorer. Kortare tid på arbetsmarknaden än de kalkylerade 40 åren eller helt enkelt för låg pensionsgrundande inkomst. Eller ingen inkomst alls. Många kvinnor lider idag av denna reform som kom till 1998. Tidigare beräknades pensionen på de 15 bästa inkomståren men det kom att ändras till de sammanlagda 40 åren även fast politikerna försökte kompensera detta med övergångsregler. Kvinnorna, som i många fall valt att stanna hemma med barn eller göra avbrott i karriären, missgynnades nu när vi ser effekterna slå igenom fullt ut. Trots avsevärd tankemöda 1994-1998 så ser vi nu, med en 30-årig fördröjning, baksidan på reformen.

Nu står pensionssystemet inför nya utmaningar. Den långa etableringstiden för nyanlända kommunplacerade kortar tiden väsentligt för att tjäna in till den allmänna pensionen samtidigt som lönerna generellt är lägre för denna grupp samtidigt som sysselsättningsgradenär lägre.

År 2012 var genomsnittsinkomst för inrikes födda enligt SCB ca 240,000 kronor per år medan det var 141,300 kronor per år för utrikes födda. En inrikesfödd betalar in till sin pension 1 776 000 kronor som växer med avkastningen. En nyanländ, som i bästa fall endast behöver ”vänta” på att bli etablerad på arbetsmarknaden efter åtta år kanske kommer upp i 30 år om han kom i tjugo-årsåldern och kommer då upp i 784 215 kronor. För att han eller hon skall nå upp till garantipensionen efter 65-årsdagen krävs tillskott av skattemedel.

Vi kan sedan fundera på vilken bostad som den enskilde kan ha råd med om den bara har garantipensionen att leva på. En snitthyra för en trerummare i Sverige ligger idag gott och väl på över 7 000 kronor per månad, en hyra som ser ut att öka med känd bostadsbrist och fortfarande höga produktionskostnader. För att kompensera för detta kan pensionärer söka bostadstillägg. Även det finansieras, i likhet med garantipensionen, med skattemedel ur statskassan. Pensionsfonderna hålls utanför.

Vi kan konstatera att vi har ett smärre problem under uppväxt. De låga lönerna för nyanlända, den alltmer ökande andelen nyanlända i kombination med långa etableringstider kommer redan inom fem år bli kännbara för statsbudgeten. Utöver pensionsutfästelser är bostad en grundlagsregleradrättighet och även här kan vi kalkylera de redan kända bostadsbidragen.

Effekterna kommer öka över tid om vi inte radikalt kortar etableringstiderna SAMT ökar de nyanländas löner för att pensionssystem och statsbudget skall klara av att vara i balans.

Det är med andra ord inte bara etableringskostnaderna, som bland annat belastar kommunerna i form av försörjningsstöd men även Arbetsförmedlingen, som utgör utmaningarna. Som tur går det att räkna tämligen precist på vad dessa innebär. Det innebär att vi kan börja redan nu ta debatten om hur vår ålderdom skall te sig och hur finansieringen skall se ut.

Problemformuleringen borde vara ganska klar.  De största utmaningarna har vi fortfarande framför oss.

Hur ska vi ha vår ålderdom? Fattighus för de med låga livsinkomster eller något annat? Hur ser ekonomin ut? Vad orkar vi med? Alla dessa frågor kan vi, om vi vågar, ta fram svaret på redan nu. Om det är en miljon, en miljard, tio miljarder eller mer per år. Men vågar vi det?

Det finns få saker som är en så dålig kombination som långsiktiga stabila pensionssystem och panik.

 

Johan Westerholm