- med ocensurerade nyheter
Jag är övertygad om att de rödgröna kan uppnå en entydig seger i ett nyval.
Kanske tillsammans med seriösa borgerliga humanister och liberaler som inte kan se sig i spegeln om de ska börja jobba tillsammans med SD? skriver Per Gahrton, författare och tidigare MP-språkrör.
De senaste politiska händelserna visar att den nuvarande politiska situationen i Sverige är ohållbar, såväl praktiskt som demokratiskt. Och det handlar inte enbart om KD:s löftessvek mot DÖ, snabbt uppbackat av hela Alliansen. Det handlar också Moderaternas svek (genom bland annat krav på gränskontroller) mot varje försök att samarbeta nationellt inför den enorma påfrestning som flyktingskrisen självklart utgör. Hur långt håller FP:s och C:s påstådda liberala humanism?
I själva verket visar DÖ:s död och den demokratiska borgerlighetens anpassning till SD-tänkande när det gäller flyktingkrisen att en epok i svensk politik nu är definitivt slut.
Många tycks ha glömt att DÖ tillkom på borgerligt initiativ när den rödgröna regeringen hade utlyst nyval. De humanitära och hederliga delarna av borgerligheten såg DÖ som enda sättet att undvika ett nyval där de skulle tvingas stå på samma barrikader som främlingsfiender och andra olustiga SD-typer.
Vid stora kriser, som andra världskriget, kalla kriget, finanskrisen på 90-talet, kommunismens sammanbrott, inbördeskriget i Jugoslavien, har Sverige stått väl samlat och därmed kunnat göra en insats. Ja, till och med inför Vietnamkriget växte till slut ett samförstånd fram och man kunde se M-ledaren Gösta Bohman dela ut samma protestflygblad mot USA:s Hanoibombningar som Olof Palme och FNL-rörelsen! Minns någon moderat det?
Sista kvarlevan av den sortens hederlag var väl Reinfeldts berömda uppmaning strax före valet 2014 till svenska väljare att öppna sina hjärtan för världens hjälpsökande.
Men nu är det alltså slut. Den kortsiktiga maktgirigheten har tagit överhanden inom borgerligheten. Alliansen har nu oundvikligt hamnat på det sluttande planet som leder till blockkonfrontation, där rödgrönt står mot en samordnad fempartiallians – från C:s och FP:s hymlande liberalism, via KD:s dödsvåndeljugande och M:s öppna spekulation i främlingsmotvilja till SD:s rasistiskt befläckade utlänningshat. Det kan se ut som en blandad kompott men huvudbilden blir ändå tydlig: En borgerlighet som inför vår tids enorma omvälvningar, inbegripet folkvandringar, vill gå baklänges och försöka smita undan medansvar för jordklotets överlevnad och framtid.
Mot denna skamliga, egocentriska och verklighetsförnekande smitarpolitik syns redan ett spontant växande folkligt motstånd, inte främst genom militanta demonstrationståg, utan framför allt genom handlingskraftigt konkret välkomnandearbete.
Detta läge måste de rödgröna naturligtvis ta vara på! Nu är rätta tiden att fråga folket vilken framtid det vill ha. Det finns inget att frukta. I flera val nyligen har rödgröna gått starkt framåt. De Gröna i Finland har blivit större än Sannfinnländarna. Danmark har för första gången fått ett genuint grönt parti i Folketinget, Alternativet (9 platser). Det norska miljöpartiet har gjort ett rekordval. I England har Green Party tredubblat sitt väljarstöd. I Grekland och Spanien ingår de gröna i de segrande vänstergröna koalitionerna Syriza och Podemos.
Allt talar för att ett nyval nu som oundvikligen skulle handla om Sveriges relation till omvärlden, via flyktingar, klimatkris, men naturligtvis också ekonomiska aspekter (som frihandelsavtal med USA och vapenexport till länder som har medansvar för flyktingkrisen).
Sällan har två så tydliga block stått emot varandra: Ett rödgrönt framtidsblock med ansvar för Sveriges roll i en snabbt framväxande global värld – eller ett blåbrunt smitar-block som vill överlasta världens svårigheter på andra. Bygga nya Berlin- och skammurar runt oss själva för att hålla de fattiga ute.
Jag är övertygad om att de rödgröna – kanske tillsammans med seriösa borgerliga humanister och liberaler som inte kan se sig i spegeln om de ska börja jobba tillsammans med SD – kan uppnå en entydig seger i ett sådant nyval.
Utlysning av ett sådant val skulle mobilisera en enorm slumrande kampvilja hos alla demokratiska och humanitära politiska krafter i Sverige som vill att vi ska förbli en solidarisk och demokratisk förebild.
Per Gahrton
Tidigare språkrör, riksdagsledamot och EU-parlamentariker (MP), författare till Green Parties, Green Future
Inga kommentarer hittades.