Året då Sverige var nära inbördeskrig
Kaoset för drygt 200 år sedan kunde ha slutat i katastrof
Sommaren 1811 revolterar svenska folket.
Den nye kronprinsens krav på 50 000 extra soldater leder till uppror runt om i landet.
Statsmakten svarar med militär, kanonkulor och dödsstraff.
Följ Aftonbladet Plus Historia på Facebook
När krutröken skingras den 15 juni 1811 ligger ett 30-tal drängar och bondsöner döda på marken invid Klågerups sätesgård i Skåne. Deras hötjugor, liar och fåtal bössor är ingen match för de utkommenderade fullt beväpnade militärerna som också använder sig av kanoner.
Massakern i Klågerup är kulmen på protester som under våren och försommaren förekommer i stora delar av Sverige. En krigstrött allmänhet vill inte gå med på att 50 000 nya soldater ska tas ut för att fylla luckorna i den svenska armén.
Den extra tvångsuttagningen av soldater till lantvärnet 1808 slutade i katastrof. Sammanlagt dog cirka 6 000 av de 12 000 lantvärnsmännen hösten/våren 1808–1809. Många av dem i vad som kom att kallas lantvärnsjukan (rödsot, tyfus) och andra sjukdomar utan att ens deltagit i några strider.
Kungamakten är i gungning
I Klågerup i nuvarande Svedala kommun, har 800 upproriska samlats. De protesterar mot den extra utskrivningen av soldater som ska lottas fram på sockenstämmor där de som riskerar att bli tvångsuttagna inte 1792 mördas Gustav III (1746-1792) vid en maskeradbal på Operan av gärningsmannen Jacob Johan Anckarström.ens har rösträtt.
Runt om i Skåne har upprorsmän dragit fram senaste månaden. Ett tag är över 1 500 protesterande samlade i Torup och i Helsingborg försöker 500 bönder få tala med landshövdingen Gustaf Fredrik von Rosen som vägrar ta emot dem. Svaneholms slott plundras av protesterande och den 6 juni rapporterar landshövdingen till generalbefälhavaren över Skåne, Johan Christopher Toll, som befinner sig i sitt slott Bäckaskog i nordöstra Skåne att "knappt var tionde socken lär vara fri från något uppträde”.
Kungamakten i Sverige är i gungning sedan början av 1800-talet. Efter mordet på Gustav III vid operamaskeraden 1792 styrs landet av en förmyndarregering fram till år 1800. Då Gustav III:s son Gustav IV Adolf kröns till kung. Hans tid som kung kantas av problem och de krig han kastar in Sverige i slutar med stora förluster i människoliv och territorier. Sverige förlorar efter kriget mot Ryssland en tredjedel av sitt territorium. Främst kanske Finland som i flera hundra år varit en del av det svenska riket. Över 20 000 svenska soldater och extrainkallade lantvärnssoldater kommer aldrig hem igen. De svenska kyrkböckerna är fyllda med marginalanteckningar där prästen noterar ”borta i Finland”, ”död i Finland”.
Över 20 000 svenska soldater och extrainkallade lantvärnssoldater kommer aldrig hem igen efter Finska kriget 1808-1809. Bilden: ”Björneborgarnas marsch”, akvarell av Albert Edelfelt 1892.
Rykten sprids i tidningarna
Motståndet mot Gustav IV Adolf växer och i maj 1809 avsätter de fyra stånden i riksdagen honom.
Han och hans familj förlorar rätten till den svenska kronan för all framtid. Den avsatte kungen och hans familj förvisas från riket senare samma år.
I väntan på en mera permanent lösning i kungafrågan utses Gustav III:s barnlöse bror, hertig Karl, till regent och får kunganamnet Karl XIII. Men med den franska revolutionen i färskt minne inser adeln, som dominerar rikets ledning, att landet behöver en ny kung för att dämpa oron. I början av 1810 väljs därför den danske En illustration över mordet på Axel von Fersen.prinsen Fredrik Kristian August av Augustenborg till kronprins. Han adopteras av Karl XIII för att bli rättmätig arvtagare till den svenska kronan och allt ser ut att vara klart för en ny kung. Men i maj 1810 drabbas kronprins Karl August, som han nu kallas i Sverige, av ett slaganfall under en militärövning utanför Lund och dör.
Landet är fullt av rykten att den landsförvisade och avsatte Gustav IV Adolf planerar en motkupp för att få tillbaka kungakronan med hjälp av engelsmännen han tidigare samarbetat med. Vissa rykten gör också gällande att kronprins Karl August i själva verket giftmördats av Gustavianer som stödjer den avsatte kungen. En del av ryktesspridningen sker genom de tidningar som sedan slutet av 1700-talet och början av 1800-talet ges ut i landet.
I Stockholm leder rykten om en motkupp till att gustavianen, greven och diplomaten Axel von Fersen sommaren 1810, mördas av en folkhop som också beskyller honom för att ha varit med i en sammansvärjning som ska ha giftmördat kronprins Karl August. Varken polisledningen i Stockholm eller Karl XIII gör något för att stoppa lynchningen av von Fersen.
Bernadotte träder in
När ståndsriksdagen samlas i Örebro 1810 finns en ny kandidat till kronprins. Den franske karriärmilitären och marskalken Jean Baptiste Bernadotte. Som av sin chef och släkting genom gifte Napoleon Bonaparte, även utnämnts till furste av Ponte Curvo. Marskalkens enda erfarenhet av Sverige och svenskar när han erbjuds jobbet som kronprins är att han, som en av Napoleons generaler, givit svenska trupper i Pommern på tafsen 1806.
I november 1810 blir Bernadotte svensk kronprins. Även han adopteras, 47 år gammal, av Karl XIII. Karl XIII lider sedan hösten 1809 av sviterna efter ett slaganfall och är tidvis oförmögen att regera. Den nye kronprisen, som varit Sverige bara några månader och inte talar svenska, blir i praktiken ny regent i landet.
I november 1810 blir Jean Baptiste Bernadotte (1818-1844) svensk kronprins under namnet Carl Johan.
Kronprins Carl Johan vill som tidigare yrkesmilitär ha en stark svensk armé och har ambitioner att införliva Norge med Sverige. Han förklarar redan hösten 1810 krig mot England. Men armén saknar soldater efter de misslyckade krigen mot Ryssland. Carl Johan hotar rådet och ständernas representanter med att han inte vill bli svensk kung om inte folket är beredda att försvara sitt land.
På kronprins Carl Johans initiativ beslutar riksdagen därför våren 1811 om en extra utskrivning om 50 000 soldater, så kallat förstärkningsmanskap. Av dessa ska 15 000 skrivas ut redan sommaren 1811.
Det är nu oroligheterna runt om i landet startar. I Klågerup i Skåne leder det till det våldsamma upploppet där ett 30-tal personer skjuts ihjäl av tillkallad militär. Men även i Uppland och Södermanland, Östergötland och Halland protesterar folket.
Upprorsmän får en uppläxning
Militären beordras ut även i Södermanland på kronprinsens order sedan landshövdingen Fabian Ulfsparre larmat om revolter i många av länets socknar. Men där lyckas man stävja upproret utan blodspillan.
Carl Johan har ingen erfarenhet av Sverige, men väl av den franska revolutionen och blir uppenbart skrämd av allmogens reaktioner och känner sig hotad. Mera rutinerade svenska adelsmän, som justitiekanslern Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister, skriver i sin dagbok att han tycker att kronprinsen överreagerar. Han försöker också övertala kronprinsen att gå mildare fram.
Protesterna fortsätter sprida sig. I Norrtälje blir det bråk på sockenstämman och en riksdagsman och en före detta riksdagsman sätts i häkte för sina protester.
En delegation med värmdöbor tvingades resa in till Stockholms slott för att bli uppläxade av kronprins Carl Johan. Här en karta över Sveriges huvudstad 1817.Foto: Carpelan, W. M./Digitala stadsmuseet
Sockenstämman i Värmdö avbryts på grund av stormigt uppträdande av dem som opponerar sig mot förslaget. Även i på olika platser i Uppland jäser missnöjet. I Östergötland och Södermanland skickas en budkavle i hemlighet mellan gårdar och byar med uppmaning att motsätta sig extra utskrivningar av soldater.
Bråket på stämman på Värmdö leder till att en delegation med värmdöbor tvingas resa in till Stockholms slott för att bli uppläxade av kronprins Carl Johan.
Hans utskällning, på franska, trycks upp i sin helhet samt i svensk översättning i kungatrogna tidningar. Svenska kyrkan går också kungamaktens ärenden och beslutar att talet ska läsas upp på samtliga sockenstämmor runt om i landet för att dämpa oron och förhindra nya upplopp.
Fängslas och blir misshandlade
Sockenbor från Norrtälje och andra delar av Uppland där protesterna också varit starka blir även de utskällda av kronprinsen sedan de kallats till Drottningholms slott.
Upprorsledarna i Skåne grips. Efter massakern i Klågerup fängslas över 200 personer på Malmöhus slott. De behandlas brutalt och flera avlider i fängelset innan domarna avkunnas.
Rättsprocesserna tar lång tid. Mellan 300-400 personer kallas till förhör innan domarna till slut kommer och hårda straff utmäts. Hovrätten dömer 20 till döden genom halshuggning. När Högsta domstolen beslut kommer i december, är straffen mildare än underrätternas. Tre personer döms till döden, 24 döms till spöstraff, 27 till fästningsstraff på längre eller kortare tid och 74 personer döms till fängelse.
På Malmöhus slott fängslas över 200 personer. De behandlas brutalt och flera avlider.Foto: KRISTER HANSSON
Efter upproren i Södermanland döms 16 personer till döden. Av dem får alla utom en i slutänden sina dödsstraff upphävda av Svea Hovrätt. Drängen och före detta dragonen Jan Andersson Lännander döms till döden och avrättas på Daga härads avrättningsplats i Axalaskogen genom halshuggning i januari 1812. Kungamakten ser uppenbarligen fortfarande allvarligt på upprorsförsöken och 150 soldater från Södermanlands regemente kommenderas ut för att bilda en så kallad spetsgård runt schavotten för att förhindra försök att avstyra avrättningen. I Länna församlings födelsebok lägger klockaren eller prästen lakoniskt till text intill Jans födelsenotis: ”Delaktig i de upproriska rörelserna 1811 i anledning av förstärkningsmanskapets uppsättande och halshuggen på Daga häradsrätts avrättningsplats följande år, 22 år gammal”.
Gustav IV Adolf dog utfattig
Riksdagsmannen Erik Nilsson i Grövsta och den före detta riksdagsmannen Erik Persson i Över-Söderby, som Gustav IV Adolf (1778-1837) landsförvisades och dog utfattig.häktats i Norrtälje döms båda till döden. Men de benådas och slipper undan med 30 par spö som bestraffning.
De upproriska på Värmdö och i Uppland klarar sig undan med tillsägelser och löfte om bättring.
Men de landsomfattande protesterna mot utskrivningarna av fler soldater är inte helt förgäves. Vid 1812 års riksdag i Örebro avskaffas förstärkningsmanskapet och ersätts av den allmänna beväringsinrättningen som innebär att alla svenska män mellan 21-25 år får militär utbildning. Ett första steg mot införandet av allmän värnplikt.
Landshövding von Rosen i Skåne får sparken efter kravallerna i Klågerup. Generalbefälhavaren Toll blir en av kronprinsens närmaste militära rådgivare inför anfallet mot Norge 1814 och upphöjs till greve. Justitiekanslern Trolle-Wachmeister har redan 1810 ärvt de stora skånska egendomarna Orup och Trolle-Ljungby och han flyttar till Skåne när han pensionerar sig år 1817. Den avsatte kungen Gustav IV Adolf dör under landsflykt, utfattig och alkoholiserad, på ett värdshus i S:t Gallen i Schweiz 1837. Kronprins Carl Johan blir krönt till Sveriges kung 1818 med namnet Karl XIV Johan. Svenska lär han sig aldrig.
Källor:
Tegnér Elof, Anteckningar och minnen af Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister. I urval ordnade och utgivna af Elof Tegner. del 1, Stockholm, 1889.
Ullgren, Peter, Så måste vi alla stupa utan nytta: bondemassakern i Klågerup 1811. Lunds universitet i Stormvindar – En bok om ödesåret 1809, red. Ingvar von Malmborg, Växjö, 2009.
Gert-Ove Pettersson & Sven Rosborn m.fl.: 1811. Bondeupproret i Skåne. Malmö, 1991.
Mats Berglund, Varför måste Fersen dö i Stormvindar – En bok om ödesåret 1809, red. Ingvar von Malmborg, Växjö, 2009.
Inrikes Tidningar 1 juni 1811, sid 1-2.
Födelsebok Länna C-1 (1751-1850) sid 86.
Värmdö kyrkoarkiv Sockenstämmoprotokoll 1807–1813, 23 juni 1811.
Ivan Bratt, En Sörmländsk Revolution i Frihet förverkad, Strängnäs, 1995.
Alfred Kämpe, En svensk revolution 1811 i Zimmerwald Socialistisk Månadstidskrift, nr 230, Stockholm, 1919
Hårdstedt, Martin, Lantvärnet vid Stockholmseskadern 1808 - en meningslös katastrof?, i Skärgårds-lottan red. Hans Norman, Riga, 2012
.
Ämne: Året då Sverige var nära inbördeskrig
Inga kommentarer hittades.