Alliansens integrationsreform kan ha finanisierat IS

21.02.2015 22:40

Publicerad 20 februari av Johan Lindberg i Inrikes

 

Alliansens skandalomsusade integrationsreform från 2010 skrotas nu, efter att skattemedlen har gått till omfattande kriminell verksamhet, människosmuggling, dödshot och terrorism.

Uppdatering: Expressen uppger nu att man har fått information om att en del av de närmre tre miljarder kronor i skattemedel som har betalats till etableringslotsar, kan ha slussats vidare till Islamiska staten.

Det finns indikationer på att terrorism har finansierats med skattemedel för integrationssatsningen.
– Vi har också stött på diskussioner om att det förekommer rekrytering till våldsamma stridande grupper inom aktiviteterna. Där är frågan föremål för diskussion med säkerhetspolisen, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg till DN.

– Nu ser vi vad vi ser som grov organiserad brottslighet. Vi får indikationer på att det är människosmuggling kopplat till systemet. Vi har flera fall där vi fått indikationer om att det förekommer bland annat dödshot och utpressning.

Det var Mikael Sjöberg själv som fattade beslutet att säga upp samtliga avtal med etableringslotsar, efter ökande klagomål från arbetssökanden över bland annat mutor, utpressning och försäljning av folkbokföringsadresser.

– Det handlar om lån eller gåvor för att ansluta sig till en viss lots, som läsplattor, telefoner och ibland kontanter, säger Sjöberg till Expressen och fortsätter:
– Vi har haft dödshot till våra medarbetare som riktats från representanter från lotsföretag.

Bakgrund
Idén om etableringslotsar presenterades av dåvarande integrationsminister Nyamko Sabuni 2009 i DN Debatt, som motverade satsningen med följande ord: ”Vi behöver också förändra synen på dem som kommer till Sverige som flyktingar och anhöriga till flyktingar. Människor som flyr från krig eller allvarliga missförhållanden förväntar sig att få chansen att bidra till samhället – inte att leva på bidrag.”

Tanken med lotsarna är att invandrare själva ska ombesörja integrationen genom att de som har hunnit etablera sig hjälper, eller ”lotsar”, nyanlända in i samhället.
”Den största integrationsreformen på 25 år”, beskrev Tomas Tobé, dåvarande moderat ordföranden i arbetsmarknadsutskottet reformen som.

Alliansen genomförde, med de rödgrönas stöd, lotsarna i slutet av 2010. Regeringenbeskrev dem då som ”den största förändringen på flera decennier inom integrationspolitiken”.

Under den första tiden hyllades insatsen av regering och myndigheter. Carina Tell, regional chef på Arbetsförmedlingen, var en av dem som såg stora vinster med lotsarna:
– Man kan få in människor som man kanske aldrig skulle anställa annars, som man kan dra nytta av i sitt företagande, till exempel språkkunskaper. […] Jag tror man berikar sin arbetsplats genom att ta in folk från andra kulturer.

Men efter bara ett och ett halvt år började det hela krackelera. Statskontoret hade noggrant utvärderat reformen och kommit fram till att endast fyra procent av dem som dittills varit inskrivna i etableringsreformen hade fått jobb.
– I verkligheten sysslar de mest med socialt stöd, sa utredaren Jonas Ericsson.

Några månader efter Statskontorets rapport tog dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag med sig kronprinsessparet på besök i Fagersta – en kommun som ansågs ha varit särskilt framgångsrik med integrationsreformen.
– Människor jag träffat i dag i Fagersta – en man som för ett par år sedan har startat ett företag och en kvinna som nu jobbar som undersköterska. De vittnar ju om att det är när du får ett jobb och svenska kontakter som du på allvar kommer in i samhället, sa Ullenhag.

Men han fick direkt mothugg av Amina Nordlund, etableringslots och jobbcoach i Fagersta.
– De säger att de blivit utnyttjade, de får praktisera i två år med andra somalier, de kommer inte i gång med svenska språket. De får inte ens ett intyg som bevisar att de jobbat och om de har gjort ett bra jobb.
På frågan om framgångarna i integrationsministerns historia svarade Nordlund:
– Det är bara några få. Det handlar om kanske högst fyra stycken av två hundra.

Och allt fler fall av systemmissbruk började uppmärksammas. ”Som NT berättade på onsdagen har en lots försett 67 personer med samma folkbokföringsadress i en lägenhet. En annan lots har folkbokfört 14 personer i en företagslokal.”, skrev Norrköpings Tidningar i december 2013.

Även SVT Nordnytt granskade utfallet av etableringslotsarna i början av 2014 och hade då inga större svårigheter att bekräfta resultaten från Fagersta, även i Norrbotten. ”Efter ett och ett halvt år med den så kallade ‘etableringsreformen’ har en av tio flyktingar fått ett vanligt arbete.”.

Under 2013 var det, av 1 600 personer i Norrbotten som hade fått en etableringslots, endast 12 som hade gått vidare till ett arbete eller studerade i mer än ett halvår. Prislappen: 13 miljoner kronor, eller mer än en miljon kronor per arbetstillfälle eller studieplats.

SVT Nordnytt frågade då riksdagspartierna vad de tyckte om resultaten och lotsarna.
– Etableringslotsar utgör en viktig del i etableringsreformen, ansåg Folkpartiet.
– Sedan 2006 har 250 000 fler människor fått ett jobb att gå till. En stor del av dem är utrikes födda som tack vare reformer likt etableringslotsarna har kommit in på svensk arbetsmarknad, menade Moderaterna.

Men alla partier höll inte med. ”Asylsökande har blivit en handelsvara som ger avkastning till affärsmän och justerade siffror åt politiker som vägrar inse problemen”, blev sverigedemokraterna Håkan Lösnitz och David Lindhs inlägg i diskussionen, genom SvD Opinion.

Totalt har närmre tre miljarder kronor i skattemedel gått till etableringslotsarna.