Rubriken är hämtad från den sällan sjungna fjärde versen på den socialistiska kampsången Internationalen. Den lyder i sin helhet:
”Båd’ stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner. Den rike inga plikter trycka, den arme ingen rätt man ger. Länge nog som myndlingar vi böjt oss, jämlikheten skall nu bli lag. Med plikterna vi hittills nöjt oss. Nu taga vi vår rätt en dag!”
http://www.contra.nu/veckans--contra/vi-under-skatter-dignar-ner/
Trots att det bara är (idag precis) fyra månader kvar till valet är det inget parti som talar om skatter. Inte ens moderaterna. Liberalerna vågar någon enstaka gång sticka ut med att de vill avskaffa värnskatten (som infördes ”tillfälligt” i samband med den ekonomiska krisen 1995, för 23 år sedan). Moderaterna är inte beredda att ge sig på värnskatten, den lär bli kvar oavsett vem som vinner valet.
På S-kanten talas det om fastighetsskatt, arvsskatt (som faktiskt avskaffades av en S-regering), förmögenhetsskatt och att de ”rika” ska betala. Men man talar ganska tysta om saken och Magdalena Andersson inser säkert att de ”rika” är så få och redan idag betalar så höga skatter att det inte finns mycket mer att hämta innan flykten till utlandet tar fart igen (och inom EU är det fri rörlighet)!
Den politiska debatten handlar nästan enbart om nya offentliga utgifter. Pengar till pensionärer, invandring, en enligt samstämmiga uppgifter katastrofalt olönsam höghastighetsjärnväg ända till de mer bisarra inslagen som bidrag till elcyklar och dito båtmotorer.
Sverige hade länge världens högsta skattetryck. Under Alliansregeringen sänktes skattetrycket markant, men det har under de senaste åren vänt uppåt igen. Sverige närmar sig i oroväckande snabb takt de värsta skatteutplundrarna inom EU: Finland, Frankrike, Danmark, Belgien, Grekland, Österrike, Italien och Ungern (siffrorna är från OECD och avser 2015 och den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten, en del länder, särskilt Grekland och Italien, har lägre skatter men istället gigantiska budgetunderskott, vi räknar med att det ändå är något som måste betalas åtminstone av kommande generationer). 2015 var den svenska siffran 49,6 procent offentliga utgifter i förhållande till BNP (under slutet av 1990-talet låg Sverige genomgående i toppen av utgiftsligan med som mest 63,5 procent 1995). Idag är andelen på väg uppåt igen och ligger över 50 procent, även om OECD ännu inte publicerat siffror efter 2015.
När mer än hälften av den svenska produktionen går till offentliga utgifter borde skatterna vara en central fråga i valrörelsen. Det är åtta partier som alla är ansvariga för att så inte är fallet.
Foto: Carlos Aranguiz/Mostp
