Isabella Lövin (MP) uttryckte i Tv-debatten stor upprördhet över de smältande isarna och den katastrofala temperaturhöjningen som hon påstår nu sker. Tyvärr är det ingen lätt uppgift att mäta temperatur för historiska jämförelser. Det finns många olika felkällor. Vi kan börja med var på jorden den ska mätas, sedan vilken höjd. När det är bestämt måste tid på dygnet bestämmas. När det är klart måste exakt samma platser, höjd och tid inhämtas från historiska data. Det går sällan att få fram och många historiska serier måste därför på ett eller annat sätt värderas, bearbetas eller korrigeras. Detta öppnar upp för ett enormt godtycke, speciellt om man har en agenda och redan bestämt från början vilket svar man vill ha. I detta inlägg ska Fria Sidor bara granska en enda felkälla – urbaniseringseffekten.
Stad och landsbygd
Den som åker bil och tittar på temperaturmätaren kommer upptäcka att det råder stora skillnader i temperatur mellan olika platser som ligger ganska nära varandra. Inne i en stad är det flera grader varmare än utanför. Detta beror på att det i städerna finns stora nät av rörledningar, hus som värms upp, människor i rörelse, bilar som är varma och släpper ut varma avgaser. Dessutom ger bebyggelsen skydd för vinden.
Tidiga temperaturmätningar
Det finns tusentals olika mätstationer runtom i världen. Inte sällan placerades de centralt i staden. Med tiden förtätades städerna, befolkningen ökade och transporterna tilltog. Den mätstation som en gång kanske inte var omgiven av så mycket befinner sig nu omgiven av betydligt fler värmekällor. Ska man få en rättvisande jämförelse måste man antingen korrigera för detta eller utesluta alla historiska temperaturserier där omgivningen kan ha blivit varmare eller kallare. Låt oss titta på några exempel.
En resa genom Oslo
Nedan visas en graf som visar lufttemperaturen den 25 januari 2007. Bilen börjar sin resa utanför Oslo klockan 08:34 i väst, åker igenom staden och slutar 09:24 i öst, igen utanför Oslo. T betyder tunnel och bör bortses från. Grafen visar en temperatur utanför Oslo på -17 grader men stiger desto närmare centrum bilen kommer. I centrum är temperaturen -9 eller hela 8 grader varmare.
Bilden exemplifierar urbaniseringseffekten för olika typer av områden.
.png&f=1)
Urban Heat Island (UHI)
Man brukar kalla denna urbaniseringseffekt Urban Heat Island på engelska. Nedan visas hur temperaturen en viss dag skiljer sig från område till område och tid på dygnet. Bilden avser Portland, Oregon i USA. Den vänstra bilden visar temperaturskillnaderna klockan 06:00 på morgonen. Den högra bilden klockan 19:00 på kvällen.
Urbaniseringseffekten i Kalifornien
Den amerikanska forskaren Jim Goodridge undersökte 1996 om det fanns skillnader i historiska temperaturserier baserat på städernas storlek. Han studerade perioden 1909 till 1994 och delade in städerna i tre storlekar, mer än en miljon, mellan en miljon och hundra tusen invånare och mindre än hundra tusen invånare. Resultatet var att temperaturen under perioden stigit mycket mer i de stora städerna än de små, vilket tydligt framgår av bilden nedan.
Slutsats
Tyvärr visar dagens politiker ett förakt för objektiv vetenskap. Man påstår vad som helst utan minsta bevis eller grund. Man skyller ifrån sig detta genom att hänvisa till officiella myndigheter samma politiker gett i uppdrag att ta fram alla kurvor som pekar rakt uppåt. Det blir helt absurt. Politikerna börjar med en agenda. Ger officiella institut och välrenommerade(hmm) forskare i uppdrag att ta fram underlag som kan stödja agendan. Sedan hänvisar politikerna till dessa officiella institut som bevis för den agenda man själva bestämt. Isabella Lövin är inget undantag. Hennes kunskapsförakt är slående men det är kanske inte lika illa som hennes förakt för svenska folket. Hur korkade tror hon att vi är
