Tyska myndigheter tar till hårdhänta metoder för att hitta husrum åt de hundratusentals migranter och flyktingar som väller in i landet från Afrika, Asien och Mellanöstern.
Då existerande boenden är fyllda till brädden, använder federala, statliga och lokala myndigheter nu juridiskt och moraliskt tveksamma metoder – inklusive expropriering av privat egendom och vräkning av tyska medborgare från deras hem – för att skapa plats åt nykomlingarna.
Tyska skattebetalare blir också tvungna att göra kolossala ekonomiska uppoffringar för att tillmötesgå inflödet av migranter, av vilka många inte har några utsikter alls att någonsin hitta ett jobb i landet. Att försörja de 800 000 migranter och flyktingar som väntas till Tyskland 2015 kommer att kosta de tyska skattebetalarna åtminstone 11 miljarder euro (cirka 110 miljarder kronor) om året i ett antal år framöver.
Nu när migrationskrisen intensifieras och tyskarna vaknar upp och inser den enorma omfattningen av de ekonomiska, finanspolitiska och sociala kostnader de förväntas ta på sig under de kommande åren, kokar också ilskan.
I Hamburg, Tysklands näst största stad, lade kommunpolitiker 23 september fram ett djärvt lagförslag i det lokala parlamentet (Hamburgische Bürgerschaft). Förslaget går ut på att staden ska få rätt att beslagta lediga kommersiella fastigheter (kontorsbyggnader och mark) och använda dem för inhysning av migranter.
Stadens myndigheter hävdar att åtgärden är nödvändig, då det kommer 400 nya migranter om dagen till Hamburg och alla existerande flyktingboenden är fulla. De säger att ägare till lediga fastigheter har vägrat göra egendomarna tillgängliga för staden på frivillig basis, och att staden därför borde få rätt att beslagta fastigheterna med tvång.
Åtgärden, som kommer att gå till omröstning inom de kommande två veckorna, får applåder från den politiska vänsterkanten. "Vi gör allt vi kan för att se till att flyktingarna inte kommer att vara hemlösa under den kommande vintern", sa senator Till Steffen från De gröna. "Av denna anledning behöver vi använda lediga kommersiella fastigheter."
Andra menar att statens försök att beslagta privat egendom är autokratiskt och stinker kommunism. "Den föreslagna konfiskationen av privat mark och fastigheter är en massiv attack på Hamburginvånarnas äganderätt", sa André Trepoll från center-högerpartiet Tysklands kristdemokratiska union, CDU. "Det är lika med expropriering från statens sida." Han menade att lagförslaget är en "skrämsellag" som innebär ett "politiskt fördämningsbrott med långtgående konsekvenser". Han tillade: "Ändamålet helgar inte vilka medel som helst."
Katja Suding, ledare för Fria demokraterna, FDP, i Hamburg, sa att lagförslaget är ett "oacceptabelt steg över gränsen ... Sådana tvångsåtgärder kommer bara att elda på bitterheten mot flyktingar."
I Tübingen, en stad i Baden-Württemberg, erbjuder sig borgmästaren Boris Palmer, De gröna, att köpa eller hyra lediga fastigheter för att hysa migranter. Men han hotar också att konfiskera fastigheter från hyresvärdar som vägrar nappa på hans erbjudande. I en intervju med tidningenDie Welt, sa Palmer:
"I de skriftliga erbjudandena påpekar jag att Polislagen (Polizeigesetz) ger oss möjlighet att i nödfall konfiskera bostäder i flera månader. Lagen stödjer besittningstagande i nödlägen. Jag vill undvika detta, men finns det inget annat sätt kommer jag att använda mig av lagen."
På frågan om han är rädd för rättsprocesser, svarar Palmer:
"Nej. Polislagen har tydliga regler. När staden hotas av hemlöshet, kan tomma lokaler konfiskeras. Denna akutsituation kan uppstå när boenden är överfulla och vi fortsätter ta emot 50 nyanlända om dagen i Tübingen. Om en egendom konfiskeras, beordrar vi att den omedelbart beslagtas. Det betyder att en rättsprocess för att fastslå lagligheten i konfiskationen bara kan avgöras i efterhand. Men förvärvet skulle hur som helst vara ett faktum."
I februari 2015 beslagtog myndigheterna i Nordrhein-Westfalen (NRW) ett privatägt hotell i staden Olpe för att ge plats åt 400 migranter. Planen var från början att köpa hotellet från de bayerska ägarna och hyra ut till NRW, men myndigheterna bestämde sig i stället för att konfiskera egendomen. Enligt NRWs inrikesminister Ralf Jäger kan egendomar beslagtas närhelst de utgör ett "hot mot den allmänna ordningen och säkerheten", och hotet om masshemlöshet bland migranter passar in på den beskrivningen.
I Nieheim, en annan stad i NRW, använder borgmästaren Rainer Vidal sig av en juridisk spetsfundighet kallad "återtaganderätt" (Eigenbedarf) för att avsluta hyreskontrakt med tyska medborgare som bor i statsägda hyreshus, så att migranter kan flytta in.
1 september fick 51-åriga Bettina Halbey, som har bott i sin lägenhet i drygt 16 år, ett brev med beskedet att hon måste lämna sin lägenhet senast maj 2016 så att migranter kan flytta in. Halbey var totalt chockad:
"Jag är totalt överrumplad. Jag kan omöjligt förstå hur staden kan behandla mig så här. Jag kan inte greppa situationen. Jag har kämpat med mycket i livet, bedrövelse och sorg, och nu får jag ett vräkningsbesked. Det är som en spark i magen."
Halbey, som är sjuksköterska, säger att hon kommer att få svårt att hitta någon annanstans att bo: "Jag har en hund och en katt. Många hyresvärdar kommer inte ens att överväga att hyra ut till mig."
Ut med det gamla, in med det nya... Tyska myndigheter använder juridiskt och moraliskt tvivelaktiga metoder – inklusive vräkning av tyska medborgare från deras hem – i ett försök att få fram boende till de hundratusentals migranter som anländer i år. |
I samma hus bor en singelmamma med två barn. Hon har fått på sig till augusti 2016 att lämna sin lägenhet, också för att göra plats för migranter. Från början fick hon besked att hon skulle lämna redan i november 2015, men vräkningen sköts upp för att hennes dotter skulle få möjlighet att avsluta skolåret utan avbrott.
I en intervju med tidningen Westfalen-Blatt sa Vidal, som är politisk vilde: "Jag vet att detta är ett okonventionellt tilltag. Men som samhälle har vi en skyldighet att tillhandahålla boende åt migranterna." Han sa att han ville göra hela hyreshuset till migrantboende, och att det inte är ekonomiskt hållbart att låta dem bo någon annanstans.
I vissa fall vräker hyresvärdar långtida hyresgäster för att staten erbjuder dem mer pengar för att inhysa migranter än de får från existerande hyresgäster.
I Braunsbedra, en liten stad i delstaten Sachsen-Anhalt, vräkte en hyresvärd dussintals hyresgäster för att bereda plats åt migranter. Enligt lokala medier får hyresvärden Marcus Skowronek 552 euro (cirka 5 500 kronor) för varje migrant han tar in. Genom att klämma ihop så många migranter som möjligt, kan han få närmare 20 miljoner kronor om året från lokala och regionala myndigheter.
När reportrar från public service-radion Mitteldeutscher Rundfunk hälsade på för att intervjua Skowronek, sa han:
"Jag ber er att lämna området. Ni är förbjudna (Hausverbot) att träda in i byggnaden. Var vänliga och lämna området. Jag är ledsen. Annars måste jag ringa polisen. Snälla gå."
I Berlin, varnar Berlins institut för stadsutveckling, byggnadsindustri- och långivarföreningarna (Berliner Institut für Städtebau, Wohnungswirtschaft und Bausparwesen, IFS) för att med ett så här högt inflöde av migranter kommer behovet av bostäder att överträffa tillgången under många år framöver. Av de 285 000 bygglov som gavs 2014, var bara 56 000 lägenheter i flerfamiljshus som skulle kunna lämpa sig för migranter.
IFS vill nu att man påbörjar en process där tyskar som bor i billiga bostäder, men har råd att bo dyrare, flyttar från sina hem för att göra plats för migranter. Enligt IFS:
"Med tanke på att migranter inte har råd att hyra nya fastigheter, den stora majoriteten har bara råd med billigare boenden, måste flyttkedjor initieras (Umzugsketten), där hushåll med högre inkomst köper eller bygger dyrare boenden till sig själva för att frigöra billigare boenden för migranter."
IFS förklarar inte varför tyskar som lever inom sina ekonomiska ramar plötsligt förväntas skuldsätta sig för att köpa dyrare boenden.
Tyskar vräks inte bara från sina hem för att göra plats för migranter, de förflyttas också från sina skolor.
I Lübbecke, en annan stad i NRW, fick lärare och studenter mindre än 24 timmar på sig attutrymma Jahn-Realschule, en gymnasieskola med 150 elever, så att byggnaden kan användas för att inhysa 300 migranter.
Skolans rektor, Marion Bienen, sa att myndigheterna meddelade henne klockan 17.30 tisdagen 15 september att sista lektionerna skulle hållas onsdagen 16 september. Eleverna fick besked om att omedelbart ta med sig alla sina tillhörigheter från lokalerna och ta en vecka ledigt tills nya lokaler hittats. Bienen sa:
"Mina elever är inte mer än människor. Man kan inte behandla dem så här. De fick 15 minuter på sig att avlägsna sina tillhörigheter från klassrummet. Sedan skulle de vara ute. Det var en evakuering som i krigstid ... Det fanns ingen diskussion. Ingen förvarnade oss."
The Center for Economic Studies, en tankesmedja med säte i München, har publicerat en rapport där man varnar för att de flesta migranter som kommer till Tyskland saknar de mest basala kvalifikationer för att hitta jobb i landet. Detta antyder att de kommer att bli långtidsberoende av statens omsorg, och med andra ord tära på den tyska ekonomin. Rapporten rekommenderar en sänkning av minimilönen som ett sätt att förhindra skenande arbetslöshet:
"För att säkerställa att flyktingkrisen inte leder till varaktig ekonomisk överbelastning för den tyske skattebetalaren, måste flyktingar hitta arbete så fort som möjligt, så att de kan bidra till sitt eget uppehälle. Man fruktar att många av dem inte kommer att hitta sysselsättning med en minimilön på 8,50 euro (cirka 85 kronor) i timmen, helt enkelt därför att deras produktivitet är för låg. Därför bör minimilönen sänkas, så att arbetslösheten inte går upp."
Samtidigt kräver politikerna att tyska medborgare gör mer för att säkerställa att migranterna känner sig hemma. Men en ögonvittnesuppgift om vad som pågår på ett flyktingboende uttrycker den frustration många tyskar känner över att detta tycks vara en enkelriktad ambition:
"I ungefär en vecka nu har 500 migranter och flyktingar bott i gymmet i vårt område. Så jag gick dit för jag ville se hur förhållandena var där med egna ögon. Där fanns ungefär tio fordon tillhörande Röda korset och frivilliga. Äldre män över 60 lastade av bord och bänkar från lastbilar, tvättade dem med en hink vatten och tyg, och bar in dem i hallen ...
Det som gjorde mig riktigt arg var att se den otroliga slöheten bland de unga männen. Allihop var i 20-30-årsåldern, alla satt och rökte och tittade i sina mobiler, medan de 60-åriga frivilligarbetarna slet som galningar ...
Medan jag såg hur Röda kors-volontärerna jobbade och ingen hjälpte dem, lade jag märke till en otrolig situation: en äldre herre försökte bära ett bord in i hallen, då en flykting återvände från en shoppingtur på stan. Den äldre mannen lyfte borde halvvägs, tittade på migranten och tecknade med sitt huvud att migranten skulle hjälpa honom. Migranten stannade upp ett ögonblick, sedan gick han sin väg. Jag kunde knappt tro mina ögon."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Följ honom på Facebook och Twitter. Hans första bok, Global Fire, kommer ut i början av 2016.
