En ny tysk lagstiftning som introducerar statlig censur på sociala medier trädde i kraft den 1 oktober 2017. Den nya lagen kräver att sociala medieplattformar, såsom Facebook, Twitter och YouTube, måste censurera sina användare å den tyska statens vägnar. Sociala medieföretag är skyldiga att radera eller blockera alla "brott" online, såsom förtal, ärekränkning eller uppvigling, inom 24 timmar efter att en användare skickat in ett klagomål – oavsett om innehållet i detta stämmer eller inte. Sociala medieföretagen får sju dagar på sig för mer komplicerade fall. Om de inte rättar sig efter detta kan den tyska regeringen bötfälla dem med upp till 50 miljoner euro för att de inte följt lagen.
Den statliga censuren gör att frågan om yttrandefrihet blir föremål för godtyckliga beslut som fattas av företagen, vilka tenderar att censurera mer än vad som är nödvändigt istället för att riskera en förödande böter. När sociala medieföretagens anställda pekas ut som statens privata tankepolis och får makten att forma den nutida politiska och kulturella diskursen genom att bestämma vem som ska få rätt att tala och vad de ska säga, och vem som ska tystas ned, då blir yttrandefriheten inget mer än en utopi. Eller är det kanske detta som är poängen?
Under tiden utfärdade distriktsdomstolen i München nyligen en dom för en tysk journalist, Michael Stürzenberger, som innebar sex månaders villkorligt fängelsestraff för att han publicerat ett historiskt fotografi på sin Facebooksida, föreställande stormuftin i Jerusalem, Haj Amin al-Husseini, som skakar hand med en högt uppsatt nazistisk tjänsteman i Berlin år 1941. Åtalet anklagade Stürzenberger för "uppvigling till hat mot islam" och "nedsättande yttranden om islam" genom att ha publicerat fotografiet. Domstolen förklarade Stürzenberger skyldig för att ha "spridit propaganda från anti-konstitutionella organisationer". Trots att den ömsesidiga beundran som en gång existerade mellan al-Husseini och de tyska nazisterna är ett obestritt historiskt faktum skrivs historien tydligen nu om av tyska domstolar. Stürzenberger har överklagat domen.
En tysk domstol dömde nyligen journalisten Michael Stürzenberger (på bilden) till sex månaders villkorligt fängelsestraff för att han på sin Facebooksida publicerat ett historiskt fotografi på hur stormuftin i Jerusalem, Haj Amin al-Husseini, skakar hand med en nazistisk tjänsteman i Berlin år 1941. Åtalet anklagade Stürzenberger för "uppvigling till hat mot islam" och för att ha "talat nedsättande om islam" genom att publicera fotografiet. (Bildkälla: videoskärmdump från PI News) |
Tyskland har inte gjort någon hemlighet av sin önskan om att se sin nya lag bli antagen av resten av EU, som redan har en liknande uppförandekod för sociala mediejättar. EUs justitiekommissionär, Vera Jourova, sa nyligen att hon kan tänka sig att anta en lagstiftning i framtiden om uppförandekoden inte ger önskade resultat. Hon menade dock att den frivilliga uppförandekoden fungerade "relativt bra" med Facebook som tog bort 66,5 % av det material som anmälts som "förhatligt" mellan december och maj i år. Twitter tog bort 37,4 % och YouTube agerade på 66 % av användarnas anmälningar.
Trots att EU-parlamentet påstås vara oroliga för "hets mot folkgrupp" hade de inga problem att låta sina lokaler användas för att ta emot dömda arabiska terroristen, Leila Khaled, från Populistiska Fronten för Frigörelse av Palestina (PFLP) under en konferens om "kvinnors roll i den palestinska folkkampen" i september. (EU, USA, Kanada och Australien har samtliga beskrivit PFLP som en terrororganisation). Konferensen arrangerades bland annat av den spanska delegationen för Izquierda Unida (Enad Vänster) som en del av blocket Europeiska Enade Vänstern/Nordisk Grön Vänster i Europaparlamentet.
I Storbritannien hävdade även Theresa May att hon kommer att säga åt internetföretag att tackla extremistiskt innehåll:
"Industrin behöver gå längre och snabbare för att automatisera upptäckt och borttagning av terrorrelaterat innehåll på nätet... I slutändan är det inte bara terroristerna i sig vi behöver besegra. Utan det är de extremistiska ideologierna som ger bränsle åt dem. Det är ideologierna som predikar för hat, skapar uppdelning och underminerar vår gemensamma mänsklighet. Vi måste vara mycket starkare i att identifiera dessa ideologier och besegra dem – i alla delar av vårt samhälle."
Premiärminister May fortsätter att insistera på att "dessa ideologier" sprids "över alla delar av vårt samhälle", när all terrorism i värkligheten är islamistisk. Under tiden har hennes egen hemsekreterare Amber Rudd vägrat förbjuda den politiska grenen Hizbollah. Hizbollahs hets mot folkgrupp är tydligen helt acceptabelt enligt de brittiska myndigheterna. Det är även den sydafrikanska muslimska ledaren och hatpredikanten Ebrahim Bham, som en gång i tiden arbetade som tolk åt talibanens högst uppsatta juridiska rådgivare. Han tilläts i juli komma in i Storbritannien för att tala på Queen Elizabeth II Centre, en regeringsbyggnad, på "Palestine Expo", som är ett stort evenemang för judehat i London. Bham är kändför att han ofta citerar den nazistiska propagandaministern Goebbels, och säger att alla judar och kristna är "Satans agenter". Samtidigt blir en lärd man som Robert Spencer nekad inträde till Storbritannien, på grund av att det han – på ett korrekt sätt – rapporterar tydligen ska vara "islamofobiskt".
Brittiska Crown Prosecution Service (CPS) uppgav nyligen att "hatbrott" på nätet kommer att leda till åtal "med samma starka och proaktiva tillvägagångssätt som tillämpas för brott som sker off-line". Beslutet om att behandla brott på nätet likadant som de som sker off-line förväntas öka åtalen för hatbrott, vilka redan ligger på en rekordnivå. Åklagarna slutförde 15 442 fall av hatbrott år 2015-16.
Judar i Storbritannien, som har upplevt en dramatisk ökning av antisemitism under de senaste tre åren, faller ofta offer för hatbrott. Ändå utgör dessa fall mindre än en bråkdel av statistiken. År 2016-17 drog CPS 14 480 hatbrott inför rätta. Enligt Kampanjen mot Antisemitism:
"Vi har fortfarande inte upplevt ett enda år då fler än ett dussintal antisemitistiska hatbrott gick till domstol. Än så länge år 2017 är vi medvetna om... 21 åtal, år 2016 var det 20, och år 2015 endast 12. CPS misslyckanden med att agera var så pass allvarliga att vi har behövt åtala de misstänkta antisemiterna själva med privata medel, och utmana CPS genom rättsliga prövningar, den första av vilka vi vann i mars. Förra året blev det bara åtal för 1,9 % av hatbrotten mot judar, vilket signalerade till polisstyrkan att deras försök till att utreda hatbrott mot judar kan bli bortkastade, och det förde också med sig ett budskap till antisemiterna att de inte behöver vara rädda för lagen... Varje år sedan 2014 har varit ett rekordår för antisemitiska brott: mellan 2014 och 2016 ökade antalet antisemitiska brott med 45 %."
Nästan en av tre brittiska judar uppges ha funderat på att lämna Storbritannien på grund av antisemitism under de senaste två åren.
Brittiska myndigheter verkar mycket mer oroliga över "islamofobi" än över ökningen av hatbrott mot judar. Faktum är att polisen har sammanslutit sig med myndigheten Transport for London för att uppmuntra folk att anmäla hatbrottunder "National Hate Crime Awareness Week", som äger rum mellan 14-21 oktober. Transport for London och Londons poliskår kommer att arrangera över 200 evenemang för att "se till så att Londons kollektivtrafiksystem är säkert för alla att använda." Evenemangen riktar sig främst till muslimer, och poliser har besökt moskén i östra London för att uppmuntra anmälande av hatbrott.
Förra året meddelade Londons borgmästare Sadiq Khans kontor för polisarbete och brott (Mopac) att man använt £1 730 726 av skattebetalarnas pengar för att utreda innehåll på nätet efter att de ansökt om ett stipendium från inrikesministeriet. Samtidigt menade Khan att de inte hade råd att övervaka de 200 jihadister som enligt uppgifter bodde i London, av de 400 jihadister som än så länge återvänt till huvudstaden från Syrien och Irak. (Han erkände också mellan raderna att han inte känner till var jihadisterna som återvänt befinner sig). På frågan han fick av journalisten Piers Morgan om varför borgmästaren inte kunde övervaka dem svarade Khan:
För att polisens budget grovt uppskattat finansieras av mig, borgmästaren, till 15 procent, 20 procent. Resten kommer från centralregeringen. Om polisen krymper och minskar måste de prioritera och använda sina resurser på ett vettigt, klokt sätt."
När Morgan frågade vad som kunde vara en större prioritet än "folk som återvänt från ett syriskt slagfält med avsikt att skada brittiska medborgare" fick han inget svar av Khan. Kanske för att det är svårt att erkänna offentligt att kampen mot "islamofobi" nu är viktigare än att bekämpa terrorism?
Judith Bergman är en krönikör, advokat och politisk analytiker.
