I oktober 2012 bildades orkanen Sandy i de tropiska vattnen utanför Jamaica.
Efter att ha drabbat den karibiska övärlden rörde sig orkanen norrut över Atlanten, försvagad.
Sen hände någonting.
Orkanen växte plötsligt i styrka, gjorde en tvär sväng och svepte in över den amerikanska östkusten med fruktansvärda vindhastigheter.
Skadorna var enorma.
Orkanen var så stor att dess vindar kunde kännas av 700-800 kilometer från dess centrum. Inofficiellt började man tala om en "superstorm". Andra kallade den för "Franken-storm", som en ordlek på monstret i skräckromanen "Frankenstein".
Bara i USA:s dödades 159 personer som ett resultat av ovädret och skadorna beräknas ha uppgått till åtminstone 640 miljarder kronor. För USA:s vidkommande har bara orkanen Katrina, som drabbade New Orleans 2005, kostat mer.
Minst 233 människor i åtta länder dödades totalt där Sandy drog fram.
Påverkade klimatförändringen?
Bidrog klimatförändringarna till att orkanen betedde sig som den gjorde? Tidsskriften Oceanography rapporterade att den rekordstora lossningen av artisk is tidigare under året, i kombination med ovanliga atmosfäriska fenomen som observerades senare under hösten, kan ha bidragit till att Sandy fick ett så våldsamt förlopp – och till den riktning orkanen tog då den plötsligt vände sig mot den tättbefolkade amerikanska ostkusten.
Forskarna är bekymrade.
Framtidens superstormar kan bli ännu mer förödande än Sandy – just på grund av den globala uppvärmningen.
Sannolikt blir de inte fler till antalet men forskning tyder på att de riskerar att bli värre. Mycket värre.
Världens havsnivåer stiger – och på senare år oroväckande nog med en accelererande hastighet. Det ökar sannolikheten för översvämningar i kustområden i samband med hårt väder. Och att oceanerna blir varmare skulle kunna utgöra det bränsle som håller superstormar vid liv. Orkaner, som lämnat de tropiska vatten där de bildats, skulle lättare kunna växa eller bevara styrkan då de rör sig ut på ett uppvärmt Atlanten.
Det visar simuleringar som förra året gjordes vid universitetet i Maryland.
Forskarna använde variabler från orkanen från Sandy. Den enda skillnaden i uträkningarna var att de skruvade upp temperaturen i Atlanten till en nivå som skulle råda om vår atmosfär innehöll dubbelt så mycket koldioxid som i nuläget.
– Många forskare, som konfronteras med frågan om huruvida den globala uppvärmningen verkligen bidrog till Sandy, skulle nog bara höja armarna i luften och säga 'vi kan inte svara på hur orkaner kommer att bete sig i ett framtida klimat eftersom de otaliga faktorer som påverkar en storm är alldeles för komplexa och omöjliga att simulera'. Nu har vi för första gången testat det genom att använda de kända begynnelsevillkoren i atmosfären som gav upphov till Sandy och bara bytt ut en viktig variabel, havstemperaturen, säger Maryland- och Nasa-forskaren William Lau till Science Daily.
Jättelika vågor på världshaven
Undersökningen presenterades i den vetenskapliga tidsskriften Geophysical Research Letter förra året. Resultatet var oroväckande. Stormarna som skapades i simuleringarna var mellan 50 och 160 procent mer förödande än Sandy.
– Det är svårt att förutspå de exakta konsekvenserna. Orkansäsongerna blir längre, det är självklart. Nya områden som tidigare var förskonade, som södra Atlanten och Brasiliens ostkust, som i princip aldrig råkat illa ut under 1900-talet, kan mycket väl komma att drabbas i framtiden, säger Pär Holmgren, tidigare tv-meteorolog och sedan ett och ett halvt år naturskadespecialist hos Länsförsäkringar.
Det finns ännu mer nedslående rapporter. Resultatet av den globala uppvärmningen kan drabba jorden både snabbare och hårdare än vi någonsin befarat med enorma isberg som bryts loss vid polerna, megastormar och jättelika vågor på världshaven.
David A. Robinson, professor vid universitetet Rutgers, har jobbat med klimatfrågor i 25 år för delstaten New Jersey.
– Det behövs fortfarande någonting som utlöser ovädret men vi kan räkna med större stormar med kraftigare regn och snöfall i framtiden, säger han till Science Daily.
Johan Groth, meteorolog vid väderinstitutet Storm, är inne på samma spår.
– Orkaner gynnas av extrem hetta. Ju mer värme i haven, desto större är förutsättningarna, säger han.
Andra hot än orkaner
Varken Johan Groth eller Pär Holmgren tror att tropiska orkaner i framtiden, förstärkta av den globala uppvärmningen, innebär ett hot mot Sverige.
– Det handlar om två olika typer. Tropiska oväder plockar primärt sin energi från det varma underliggande havsvattnet, medan våra höst- och vinterstormar tar sin energi från temperaturkontrasterna. Ju kallare det är i Norrland och ju varmare det är på kontinenten, desto blåsigare blir det i södra Sverige, säger Pär Holmgren.
Visst brukar orkanrester nå oss, men då känner vi snarare av dem som ostadigt väder än som oväder.
– Då handlar det om riktigt kraftiga orkaner och det som händer efteråt, när de drar upp på våra breddgrader. Energin som finns kvar i de här gamla utdöda orkanerna kan leda att vi får en vecka med litet blåsigt och gråtråkigt höstväder, säger Pär Holmgren.
Men vi ska inte räkna med att Sverige förskonas från klimatförändringarna och det extremväder som följer i dess spår. Vi kommer att känna av det på olika på olika sätt.
– Ja, när det gäller värmeböljor, när det gäller risk för svåra skyfall, intensiv åska och större skillnader mellan perioder av torka och stor nederbörd, säger Pär Holmgren.
Särskilt förknippas extremvädrets faror hos oss med översvämningar. Vissa delar av landet är väldigt utsatta. Det handlar framför allt om Västerkusten, Örebro, Kristianstad, Vänernstränderna och områden längs Göta älv.
– Det kan handla om stora nederbördsmängder under mycket kort tid. En annan fara är mycket kraftiga vindstyrkor, säger Johan Groth.
Extra utsatta områden i Sverige
Även i Sverige förbereder sig på hur framtida oväder riskerar att påverka landet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ringat in 18 platser som är extra utsatta. I de berörda områdena finns detaljerade hotkartor med översvämningarnas utbredning och vattendjup vid olika flöden.
Sett ur ett meterologiskt perspektiv blir stormarna sannolikt inte värre för vår del, men Pär Holmgren menar ändå att stormskadorna riskerar att öka.
– Vi kan till exempel ta skogen, träden står mindre stadigt när det blir varmt och blött på vintrarna, säger han.
En del pessimister hävdar att det redan är för sent för att hejda den globala uppvärmningen – och vända utvecklingen.
– Det kommer aldrig att vara för sent att göra så mycket möjligt. Däremot har jag väldigt svårt att se att vi skulle lyckas med tvågradersmålet om det inte sker en otroligt stor omställning av hela vårt samhälle under detta och nästa årtionde, säger Pär Holmgren.
I USA har den nyvalde presidenten Donald Trump hotat med att skrota Parisavtalet, där länder kommit överens om att jobba för en mer miljövänlig politik.
– Å andra sidan går omställningen i Kina mycket fortare än vad man trodde för fem-tio år sedan. Om man bara tittar på Kina och USA är det kanske mer positivt än negativt egentligen, säger Pär Holmgren.
Källor: Science Daily, Washington post, Oceanography.
