Den 29 oktober anlände fraktskeppet till hamnen i Nordenham i Tyskland. Där lastades ammunitionen om på tåg och skickades till den amerikanska arméns lager i Miesau i Tyskland. Där lagras och skickas ammunitionen vidare till USA:s militärbaser i Europa.
– Vi fortsätter att bygga ut vår närvaro i Europa. Det här hjälper till att lugna våra allierade, samt det allmänna försvaret i Europa, om så är nödvändigt, säger överstelöjtnant Brad Culligan, chef för 838:e transportbataljonen inom USA:s armé.
”Avskräckande syfte”
Enligt den amerikanska generalen i Europa Ben Hodges handlar det om avskräckning.
– Det här har ett avskräckande syfte. Vi skulle kunna ha 1.000 stridsvagnar här, men om vi inte har nån ammunition till dem, så har de knappast nån avskräckande verkan. Det här är ännu ett exempel på USA:s engagemang för att skapa säkerhet och stabilitet i Europa, säger han.
FOI tror inte på samband med presidentvalet
Niklas Granholm som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror inte att det finns något samband mellan presidentvalet i USA och att armén skickar den största sändningen ammunition till Europa på mer än 20 år. Han säger att det här är en utveckling som varit på väg under en längre tid och beslut som fattats tidigare som genomförs nu.
– Bakgrunden är det försämrade säkerhetsläget i Europa till följd av det ryska mer aggressiva och opportunistiska agerandet gentemot Ukraina och de europeiska grannländerna. Hotet mot Europa har ökat och det här är ett av flera svar. Fler åtgärder kommer att följa, säger Niklas Granholm.
Leveransen av ammunition är en del av den strategiska kommunikationen som USA och andra länder genomför gentemot Ryssland. Det är också kommunikation till USA:s allierade i Europa, säger han.
– Budskapet till Ryssland är att USA kommer att försvara sina europeiska allierade om så behövs. Att leveransen sker öppet är inte så konstigt, eftersom det ändå inte går att dölja den, säger forskningsledare Niklas Granholm vid FOI.
Trump ifrågasatte militärt stöd till Baltikum
Presidentkandidaten Donald Trump ifrågasatte i somras om han som president automatiskt kommer att ge USA:s fulla militära stöd till försvarsalliansen Natos 28 medlemsländer.
Donald Trump är den första amerikanska presidentkandidaten som så tydligt ifrågasatt Natos artikel 5 som alltid varit helig för Natos medlemsländer. Den innebär ömsesidigt militärt stöd vid en konflikt. De baltiska länderna gick med i Nato 2004.
