På onsdagen presenterade Stefan Löfven jobbpaketet ur den kommande budgeten.
– Nu börjar regeringens åtgärder att verka och synas i våra prognoser, sa Löfven bland annat.
Han hävdade också att Sverige tar steg efter steg mot målet att 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet. De närmsta två åren räknar regeringen med att nya satsningar i kombination med bättre konjunktur ska leda till 150 000 nya jobb.
Flera nya skatter planeras
Nu avslöjar Dagens Industri att finansdepartementet planerar flera förslag till höjda skatter.
Informationen kommer från redovisningen av utgiftstaket som sedan Göran Perssons tid som statsminister måste finnas i budgeten. Utgiftstaket betyder att regeringen måste ange ett maxbelopp för statens utgift de kommande tre åren, allt för att finanserna inte ska skena. Nivån får under inga omständigheter överskridas.
Totalt handlar det om skattehöjningar på 62 miljarder för de kommande fyra åren, enligt Dagens Industri som förutspår en "skattechock".
"Inget löfte"
Men finansminister Magdalena Andersson (S) menar att utgiftstaket är en marginal om konjunkturen går uppåt.
– Jag skulle inte ta det där som ett löfte om stora skattehöjningar. Det handlar om att kunna skapa sig ett utrymme om vi får god sysselsättningstillväxt och ökande skatteintäkter, säger hon till DI.
Regeringen planerar flera nya skatter, till exempel en ny finansiell aktivitetsskatt på fyra miljarder kronor.
– Finanssektorn ska kunna bidra lite mer, säger Magdalena Andersson till DI.
Dessutom planeras en höjning av bensinskatten vilket sammantaget ska ge nästan 2,5 miljarder kronor och lika stora intäkter väntas staten få in på en ny, planerad kemikalieskatt. Också en särskilt vägslitageavgift och ökad kontroll av skatteplanering inom fastighetsbranschen finns på gång.
"Ärvde underskott"
Samtidigt är regeringen pressad av underskotten.
Dem skyller Magdalena Andersson på sin företrädare Anders Borg (M) och den förra regeringen.
– I dagsläget är utgiftstaket inte problemet i svensk ekonomi utan att vi ärvde så stora underskott att vi behöver finansiera våra reformer, säger hon i DI.
Enligt Konjunkturinstitutet (KI) räcker inte krona-för-krona-principen för att finansiera välfärden. Ifall underskotten inte ska öka krävs 20 miljarder per år, enligt KI.
