Anton LaVey fick Hollywoods kändisar att gå med i djävulskyrkan
Med fastklistrade horn i pannan, nakna kvinnor som altaren och superkändisar bland sina lärjungar blev Anton LaVey en satanistisk superstjärna. Nu är det 50 år sedan han grundade Church of Satan – Satans kyrka. Som ung försörjde Anton LaVey sig på att spela orgel. På lördagsnätterna spelade han på sjaskiga nöjesetablissemang, på söndagsförmiddagarna spelade han på kristna möten. På krogen tafsade berusade män på de lättklädda kvinnorna i ställets danstrupp. I kyrkan satt männen med fruar och barn och bad till Gud. LaVey upptäckte att det var samma män på båda ställena. Det var där fröet till hans lära föddes. Den 30 april 1966 grundade han Church of Satan. Namnet till trots tror satanskyrkans medlemmar varken på Gud eller på djävulen. Church of Satan är en uttalat ateistisk rörelse som bara ser Satan som en symbol för människans drifter. Church of Satan ser sig själva som goda och livsbejakande – i motsats till kyrkan som de anser förtrycker och begränsar människor med sitt naturvidriga regelverk. ”Vi är den första offentliga organisationen i historien som öppet bekräftar människans sanna natur som en köttsligt djur som lever i ett kosmos som är likgiltigt inför vår existens”, skriver Church of Satan på sin hemsida. Lavey hade inte bara spelat orgel i ungdomen. Han hade jobbat på cirkus också – och han hade känsla för vad publiken ville ha. Med rakat huvud och klädd i långa slängkappor förrättade han sina ritualer i en atmosfär som fullkomligen ångade av dekandent sex. En liggande naken kvinna utgjorde altare medan barbröstade kvinnor på nattklubbsmanér dansade runt på scenen. Pressen kastade sig över LaVey, som såg till att hålla grytan kokande genom att ge intervjuer och skapa rubriker i en aldrig sinande ström. Kyrkans folk rasade, förstås. Men de unga och coola vallfärdade till LaVey, och snart också Hollywoods superstjärnor. Sammy Davis Jr träffade 1968 ett gäng unga människor, som alla hade en rödmålad nagel, på en nattklubb. Han följde med Church of Satans missionärer och hamnade mitt i en sexorgie. Sammy Davis Jr beskrev senare festen den natten som ”fängelsehålor, drakar och tygellöshet”. 1966 var Jayne Mansfield en falnande stjärna, hennes klassiska vamplook som hade förfört världen på 50-talet kändes gammaldags. Hon var märkt av ett hårt liv och brottades med drogproblem. När Anton LaVey erbjöd henne att bli hans översteprästinna var hon inte svårövertalad. Hon bjöd in satanistledaren till sitt hem och gick med satanskyrkan. Mansfields pojkvän Sam Brody uppskattade inte hennes ockulta intressen och brukade uttala sig nervärderande om Church of Satan och deras ritualer, något som enligt uppgift ska ha fått LaVey att kasta en förbannelse över honom. Enligt legenden var det LaVeys förbannelse som låg bakom bilolyckan där både Mansfield och Brody omkom året efter. Anton LaVey, som tyckte att alla rubriker var bra rubriker, gjorde ingenting för att dementera historien. Susan Atkins hade dansat topless i LaVeys ”Häxsabbat”-show innan hon gick med i sekten Manson-familjen. Den 9 augusti 1969 tog hon sig tillsammans med tre andra sektmedlemmar in i skådespelerskan Sharon Tates lyxvilla i Los Angeles. Den höggravida Tate och fyra andra människor mördades. Där och då nådde det frisinnade sextiotalets öppna och toleranta attityd mot satanismen sin brutala och definitiva slutpunkt. Nu var det inte längre hippt att gå på klubb med en rödmålad nagel. När LaVey i samma veva slutade offentliggöra sina medlemstal uppgav han att Church of Satan hade 7 000 medlemmar i USA. Förmodligen vad det där och då som satanskyrkan nådde sin höjdpunkt. Även på senare år har artister, mest känd är Marilyn Manson, associerat sig med LaVey. Men den gamle satanistprästen vande sig aldrig vid den moderna musiken utan föredrog att stanna hemma och spela klassiska kärlekssånger från 40-talet på sin orgel. Anton LaVey dog 1997. Church of Satan lever vidare. – Det är svårt att säga hur stor Church of Satan är i USA i dag, men några tusen medlemmar har de säkert. I Sverige har Church of Satan högst något hundratal löst organiserade medlemmar, säger Per Faxneld. Han är filosofie doktor vid Stockholms universitet och forskar om satanism. Faxneld säger att satanismen lever och frodas i dagens Sverige, även om den inte är lika omskriven i dag som på 1990-talet då en rad kyrkbränder, främst i Norge, och uppmärksammade brott, som mordet i Keillers park i Göteborg, satte satanismen på löpsedlarna. – Den satanism som är mest synlig i dag är den som är kopplad till hårdrocken. Till exempel bandet Watain har profilerat sig tydligt som satanister och de är seriösa i sin satanism, som är helt annorlunda än det LaVey stod för. De flesta av hårdrockssatanisterna tror på Satan som ett andeväsen, de tror verkligen på djävulen och dyrkar ondskan i varierande grad. Det är väldigt svårt att förstå att någon väljer att dyrka ondskan. – Det är otroligt komplext, en psykologisk gåta. Man kan tänka på dem som säger sig företräda det goda men som gör fruktansvärda saker i det godas namn, som IS till exempel. Det är mycket i religion är svårt att förstå, säger Per Faxneld. Är dagens satanism farlig för samhället? – Church of Satans medlemmar är i allmänhet inte det minsta farliga. I black metal-miljön däremot finns labila individer med våldspotential, men det är knappast ett hot mot samhället som helhet. Det finns också en brittisk satanistgrupp som haft kopplingar till både nynazistiska terrorister och våldsam islamism. Den gruppen är i någon mening farlig. Tror inte att Satan finns
Omgav sig med nakna kvinnor
Tecknet: En rödmålad nagel
Myten: Dödad av förbannelse
Från toplessdans till mord
Han gillade aldrig Mansons musik
”Något hundratal medlemmar i Sverige”
”De dyrkar ondskan”
