Storbritannien tillhör liksom Sverige nettobetalarna till EU, det vill säga att landet betalar in mer i avgift än det får tillbaka från EU:s gemensamma budget. För 2014 betalade britterna in drygt 11,3 miljarder euro efter att landets automatiska rabatt dragits bort och nettobidraget landade på närmare 5 miljarder euro.
EU-budgeten finansieras till viss del av tullavgifter på importvaror som kommer utifrån unionen. Men den största delen av budgeten betalas av medlemsländerna. Avgifterna beräknas i flera steg, där den största delen baseras på ländernas bruttonationalinkomster, BNI. I år räknar den svenska regeringen med att den här delen ska kosta Sverige drygt 28 miljarder kronor.
En mindre andel baseras på momsintäkterna där länderna i regel betalar in 0,3 procent till EU. Där har Sverige numera en rabatt och behöver bara betala in 0,15 procent eftersom landet betalar in mer i EU-avgift än andra jämförbara EU-länder. beslutet fattades 2007 men väntas enligt regeringen slå in först nu.
Sverige stod för närmare 3,3 procent av medlemsländernas bidrag till EU-budgeten 2014 medan Storbritanniens avgift motsvarade 9,7 procent. Räknar vi helt enkelt bort det brittiska bidraget ökar Sveriges andel av medlemsländernas avgifter till strax över 3,6 procent. Effekten blir sedan större ju större del länderna står för i dag. Tyskland, som har den enskilt största EU-avgiften, skulle alltså se sin andel av EU-budgeten öka mest.
En viktig fråga som måste lösas samtidigt som förhandlingarna om det brittiska utträdet pågår är hur stor EU:s budget ska vara i framtiden. Storbritannien har varit ett av de mest drivande länderna för att hålla nere budgeten.
Skulle de kvarvarande EU-länderna bestämma sig för att behålla budgeten på samma nivå som tidigare skulle den svenska EU-avgiften öka med närmare 413 miljoner euro eller drygt 3,9 miljarder kronor. För större bidragsgivare som Frankrike och Tyskland hamnar istället avgiftsökningen på mellan 20 och 26 miljarder kronor.
Ett mer troligare scenario är kanske att medlemsländerna kommer överens om att minska budgeten något, exempelvis genom att lyfta ut Storbritanniens inbetalningar men försöka skramla ihop nettobidraget på drygt 5 miljarder euro eller 46,4 miljarder kronor.
Förutsatt att fördelningen mellan länderna förblir densamma skulle det betyda att den svenska EU-avgiften ökar med drygt 1,7 miljarder kronor istället. För de största bidragsländerna handlar det fortfarande om avgiftsökningar på runt 10 miljarder kronor.
