Reflektioner över mordet på Ikea

Mirjam Tapper (Facebook)
den 11 augusti kl. 06:01 ·

Just sett ett par bilder tagna av en besökare på IKEA. Bilderna och texten till dem fick benen att nästan vika sig under mig. Om bilderna är autentiska (jag har ingen anledning att tro att de inte är det) visar det att det som många länge fruktat nu har hänt i Sverige. Morden förefaller att vara en ren terrorgärning.
Och utförda på det mest bestialiska sätt.
Jag blev rasande när Rapports journalist igår kommenterade morden och offrens situation med "de hade maximal otur". Och polisen kallade det ett galet dåd.

I vilket land som helst utom detta hade denna händelse föranlett en kommentar från regeringen, men här avfärdas det som en händelse vilken som helst i flödet av våldshandlingar. Och man bara mörkar och tystar ner. Jag känner ilska, besvikelse och förakt för detta lands politiker som lämnat/lämnar sitt folk i sticket och utsätter det för sociala experiment som får ödesdigra följder. Sverige är sjukt, mycket, mycket sjukt och det behöver tillfriskna. Är glad att jag slipper bo här längre. Jag har mycket att jämföra med då jag bott i många länder i Europa, följer med i nyhetsrapporteringen på tre språk utöver svenska och jag är upprörd ända in i märgen över ignoransen i Sverige.
Jag kommer att lämna in en lång skrivelse till Stefan Löfven i regeringskansliet för nu måste jag utnyttja min skrivkunnighet och mitt renommé som yrkesperson. Detta får inte fortsätta.
https://www.facebook.com/mirjam.tapper/posts/10206256165715743?_fb_noscript=1


Det ryktas att kvinnan blev avskuren halsen, så gammelmedia är i trångt läge och tex. blev Aftonhoran tvungen att lägga ut obduktionsrapporten. Även en debattartikel i DN tyder på att IKEA-morden kan bli en vändning för den satanistiska politik som just nu byter ut den svenska befolkningen.

http://www.dn.se/kultur-noje/ola-sigvardsson-ett-samhalle-dar-allt-ska-publiceras-blir-ett-mycket-obehagligt-samhalle-att-leva-i/

Hittade också denna bra artikel av Ingrid Carlqvist på Dispatch International

LEDARE: Varför vägrar polisen dementera ryktet om halshuggning på IKEA?
av Ingrid Carlqvist     13 augusti, 2015 

I måndags hände det som många svenskar fasat för: En asylsökande mördade slumpmässigt utvalda svenskar, dessutom mitt i det svenskaste av alla ställen – ett IKEA-varuhus. En man från Eritrea gick till angrepp med knivar mot Carola Herlin, 55, och hennes son Emil Herlin, 28. Båda dog och ett envist rykte gör gällande att Carola blev halshuggen – något som polisen varken vill svara ja eller nej på.

Polismyndigheter brukar vara mycket angelägna om att felaktiga rykten i samband med viktiga polisutredningar dementeras och avfärdas. Men inte i fallet med IKEA-morden. Bara några timmar efter det bestialiska dådet på IKEA i Västerås, dök ett fotografi upp på sociala medier. Det är taget genom en glasruta och olika föremål speglar sig i denna. Dock ser man tydligt hur en kvinna ligger livlös på golvet, och att hennes huvud ser ut att vara misstänkt långt ifrån axlarna.

Svenska mainstream-medier har inte skrivit en rad om ryktesspridningen om halshuggningen. Och polisen (som givetvis noggrant följer alla rykten på sociala medier) har inte nämnt ett ord om saken. Därför ringde Dispatch upp kommenderingschefen Per Ågren vid polisen i Västerås, och ställde frågan:

Det finns rykten om att kvinnan blev halshuggen? Stämmer det ryktet, ja eller nej?

Per Ågrens märkliga svar, avgivet i en mycket upphetsad ton, lyder:

”Jag tänker inte bekrä … beskriva över huvud taget vad som har hänt mer än att två blev mördade. Hur de blev mördade får du inte reda på av mig.”

Att Ågren vägrar dementera ryktet är svårt att tolka på annat sätt än att det är sant. Att Carola Herlin faktiskt blev halshuggen, eller åtminstone att detta var mördarens syfte. Vad kan det finnas för grunder för polisen att mörka sanningen? Det mest uppenbara torde vara att polisen, Migrationsverket och regeringen är livrädda för svenska folkets reaktion. Inte i form av upplopp utanför asylboenden, utan snarare i form av ett ännu större missnöje med den förda invandringspolitiken.

Hur Carola Herlin dog går förstås inte att mörka i oändlighet, när åtalet väcks blir förundersökningsprotokollet offentligt och även om delar av det sekretessbeläggs kommer för många att känna till sanningen för att den ska kunna gömmas undan.

Att vittnen inte redan trätt fram och berättat om vad de såg på IKEA, kan bero på att polisen skrämt vittnena med åtal om de bryter mot förundersökningssekretessen. Och att tala anonymt med medierna i det här fallet låter sig nog inte göras, av den enkla anledningen att svenska journalister är lika angelägna som myndigheterna om att fasorna på IKEA hemlighålls så långt det går.

Om det skulle visa sig att Carola Herlin inte blev halshuggen, så har polisen gjort ett stort antal människor livrädda helt i onödan genom att inte dementera ryktet. För att inte tala om hur plågsamt det måste vara för de anhöriga att detta rykte sprids. Syftet med det är extremt svårt att förstå. Och om det har hänt, och polisen döljer det, kommer stora frågetecken att uppstå – kan vi alls lita på vad den svenska polisen säger?

Man behöver inte vara spågumma för att inse att detta bestialiska dåd kommer att göra ännu fler svenskar negativa till landets invandringspolitik. Att stödet för Sveriges frikostiga invandring (vilket politikerna menar gör oss till en ”humanitär stormakt”) minskat kraftigt, syns inte minst i opinionsundersökningarna. I Sentios julimätning var Sverigedemokraterna näst största parti med 23,3 procent av rösterna, bara 0,8 procentenheter efter Socialdemokraterna, vilket nästan är en fördubbling sedan valet i september 2014 då SD fick 12,9 procent. Det skulle inte förvåna om SD i nästa mätning med råge har gått om Socialdemokraterna. Symptomatiskt skrev inga mainstream-medier om denna mätning, med undantag för Per Gudmundson i Svenska Dagbladet.

Den största grupp asylsökande som kom till Sverige förra året var syrier, vilket inte är konstigt eftersom det i Syrien pågår ett blodigt inbördeskrig och alla syrier lovas automatiskt permanent uppehållstillstånd. Drygt 30 000 kom från Syrien, och på andra plats kom Eritrea med en bit över 10 000 asylsökande. Eritreaner har sedan ett par år tillbaka nästan lika lätt som syrier att få stanna här, trots att inget krig och inga strider förekommer i landet på Afrikas horn. Men eftersom det räknas som en diktatur får alla som kan göra troligt att de kommer från Eritrea stanna. Diktaturargumentet gäller av outgrundlig anledning inte för kristna iranier som ofta skickas tillbaka till den stenhårda, islamiska teokratin Iran.

Så här skriver Migrationsverket på sin hemsida:

“Eritreaner är i dag den näst största gruppen asylsökande i Sverige och jämfört med samma period förra året, har antalet ensamkommande barn från Eritrea ökat med över 1 000 procent. Utvecklingen under årets andra kvartal har lett till ett trendbrott: Eritrea har gått om Afghanistan som det sedan fem år tillbaka största ursprungslandet för barn och unga utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. … Sedan årsskiftet 2014 får nästan alla eritreaner flyktingstatus i Sverige och bifallsandelen ligger hittills i år på 100 procent för alla avgjorda asylärenden.”

En av få eritreaner som inte fick stanna i Sverige är den för dubbelmordet misstänkte 36-åringen. Detta beror antagligen bara på att han redan hade uppehållstillstånd i Italien.

Mannen lämnade in sin första asylansökan 4 november 2013, och fick redan en dryg månad senare besked om att han inte skulle få stanna i Sverige. 30 januari 2014 överlämnades ärendet till polisen eftersom mannen avvikit från sitt boende. 25 maj 2015 lämnade han in en ny ansökan om asyl, vilken han fick avslag på 27 juli. I måndags var han på möte med Migrationsverket. Exakt vad som avhandlades är ännu okänt, men eftersom han inte överklagat beslutet stod det klart att han inom kort skulle flygas till Italien.

Men i stället för att ta mannen i förvar i väntan på avvisningen släpptes han ut – och gick omedelbart till IKEA och mördade två svenskar, med hjälp av två knivar som han slet till sig från husgerådsavdelningen. I dag vaknade han upp efter flera operationer (för de skador han antagligen vållade sig själv efter dubbelmordet), och han har nu erkänt dubbelmordet.

Fram till i dag var också en 23-årig eritrean misstänkt för delaktighet i dubbelmordet. Men under häktningsförhandlingen i eftermiddags släpptes han fri, sedan den äldre mannen erkänt att det var han som mördade Carola och Emil Herlin.

Vilka är då de eritreaner som just nu anländer i tiotusentals till Sverige? I Eritrea finns både kristna och muslimer, och siffrorna för hur stora de båda grupperna är varierar. Enligt Pew Research Center är 62,9 procent kristna och 36,5 procent muslimer, medan amerikanska utrikesdepartementet uppskattar andelen kristna till 50 och muslimerna till 48 procent.

Den svenska polisen har inte uppgett om den misstänkte mördaren är kristen eller muslim, vilket också har gett upphov till idoga rykten och diskussioner på sociala medier.

En annan eritrean som begått bestialiska brott i Sverige är Henok Weire Fre. 28 april 2007 överföll han ett tidningsbud i Boden tidigt på morgonen, och sa till henne: “Jag vill knulla. Antingen så dödar jag dig eller så knullar jag dig. Jag har en kniv på mig.”

Därefter våldtog han kvinnan brutalt. Han dömdes senare till fängelse i 3,5 år, men hovrätten sänkte straffet till 3 år, eftersom han skulle utvisas. Det ville han dock inte vara med om, och ansökte därför om nåd hos regeringen. Då följde en kampanj av bland andra svenska Amnesty, och Migrationsverket uttalade sig om att Henok Weire Fre borde få stanna i Sverige – eftersom “risken är stor att han utsätts för omänsklig behandling i hemlandet Eritrea”. 2009 kom beskedet – Henok Weire Fre fick stanna i Sverige.

26 april 2011 begick Henok Weire Fre en ny brutal överfallsvåldtäkt, denna gång i Eskilstuna. Antagligen visade DNA-spåren att han var den skyldige, för 12 juni samma år gick polisen ut med en efterlysning av honom. I den står:

“Strax efter klockan 23 på kvällen den 26 april 2011 utsattes en ung kvinna för en överfallsvåldtäkt i centrala Eskilstuna. Kvinnan var på väg hem från sitt arbete när en man sökte kontakt med henne under förevändningen att vilja ha cigaretter för att därpå slita in henne i en hiss och genom misshandel och hot om att döda kvinnan förgripa sig på henne sexuellt. Gärningsmannen har varit helt obekant för offret och även vittnen har gjort iakttagelser av den flyende gärningsmannen. Det inträffade är att betrakta som ett mycket allvarligt brott. …

En bedömning från polisens sida är också att mannen får betraktas som farlig för allmänheten. Bedömningen vilar på den allvarliga brottsmisstanken och på vad som är känt om honom när det gäller tidigare begången brottslighet. Den återstående åtgärd som nu ytterst bedöms vara nödvändig för att få in uppslag på var den misstänkte befinner sig är att offentliggöra namn och bild på honom för allmänheten.”

Men trots att polisen gick ut med namn och bild på Henok Weire Fre har han aldrig gripits. Han är internationellt efterlyst och hans DNA har skickats ut över världen.

I ett normalt land hade journalister ställt regeringen till svars för den invandringspolitik som låter så många farliga människor komma in i Sverige, och därmed utsätter oskyldiga svenskar för våldtäkter, mord, bilbränder, upplopp, rån, misshandlar, handgranatsattacker och vilda skottlossningar. I Sverige sker raka motsatsen. Krönikörerna och nyhetsreportrarna överglänser varandra med storvulna ord om ”rashets” i Sverige, och lögnaktig rapportering om att ”våldet minskar”.

Dagens Nyheters påstående skjuts i sank av nationalekonomen Tino Sanandaji. Han skriver:

”DN baserar påståendet om ökad trygghet på reduktion av antal fullbordade mord. ’Under 1990-talet rapporterades i snitt cirka 100 fall av dödligt våld per år. Nu är siffran nere på 87 fall per år.’

Vad DN inte nämner är att det inte är våldet som har sjunkit, det är antal som dör av våldet. Bättre ambulans och akutvård räddar dramatiskt fler våldsoffer. Antal anmälda mordförsök har inte sjunkit, däremot sjönk andelen som dör av våldet. Dessa tendenser finns även i andra länder och är inte synonymt med minskad kriminalitet. När dödlighet från given mängd våld sjunker är antal som dör ett missvisande mått på brottslighet. Rättspatolog Jovan Rajs gav detta exempel ’Lasermannen sköt elva personer, varav en dog. På 30-talet skulle åtta eller nio ha avlidit, på 70-talet ungefär fem och i dag förmodligen ingen’.”

De frågor som känns mest brännande just nu är: Blev Carola Herlin halshuggen av IKEA-mördaren eller inte? Och om hon blev det – hur kommer svenska folket att reagera på detta bestialiska dåd? Hur många procent får SD i nästa opinionsmätning? Och inte minst: Hur länge ska myndigheterna bry sig mer om nyanlända våldsverkare än om oskyldiga svenskar som i så många år ställt upp på att låta sina skattepengar användas till andra länders medborgare?
http://www.d-intl.com/2015/08/13/ledare-varfor-vagrar-polisen-dementera-ryktet-om-halshuggning-pa-ikea/