Propagandans effekt störst i Sverige och minst på människor söder om Sahara

25.03.2017 17:08
13
2602
Propagandans effekt - Svensk krigspropaganda 1941 artist Gunnar Widholm
Svensk propagandaaffisch från svenska Försvarsmakten (1914) – Artist: Gunnar Widholm – WorldWarEra.com
Jacob Nordangård - Foto: Pharos.org
Jacob Nordangård – Foto: Stiftelsen-pharos.org

Sociologen Jacques Ellul menade att intellektuella människor hade en större benägenhet att falla för propaganda. Detta beroende på deras benägenhet att tro på sin egen förmåga att sålla informationen och att de vill vara med i debatten inom alla tänkbara områden.

Text: Jacob Nordangård, ordförande Stiftelsen Pharos | Artikeln har tidigare publicerats på Pharos hemsida och därefter i tidskriften DSM (nr 1, 2017)

Intellektuella är lätta offer för det välpaketerade informationsflödet och de källor som anses ha högre renommé. De vill vara med, synas och höras. De förstår allvaret och har bildningen att kunna tala för andra som inte ”vet bättre”.

I Sverige är vi kanske mer benägna än i många andra länder att anamma detta. Svenskar ”känner till utvecklingsländernas problematik bättre än de som bor där”. Hade människorna i utvecklingsländerna bara haft samma kunskap som oss så hade de förstått hur företeelser som ”klimatkatastrofen” hotade deras liv.

I själva verket kan det sägas bero mer på avsaknaden av en effektiv propagandaapparat i dessa länder. I alla fall så är propagandan riktad åt ett annat håll. Och hur kan ett problem som inte är märkbart för de ”drabbade” egentligen existera?

Propagandans effekt störst i Sverige

I Sverige tror en stor andel på allt det som media och myndigheter serverar oss. Det är svårt att ifrågasätta att det finns olika intressen och agendor invävda som ligger bortom det som förs ut genom propagandakanalerna.

I Sverige ringlade exempelvis köerna långa till vaccineringsmottagningarna under svininfluensahysterin medan det i länder som Frankrike var betydligt glesare i leden. Där fanns en helt annan skepticism medan det i Sverige tolkades som oansvarigt och osolidariskt att inte ställa sig i ledet.


I studier som futurologen Graham Molitor gjorde på 70-talet var Sverige etta i att implementera nya åtgärder. Ingen annanstans var det så lätt att genomföra förändringar som i vårt land.


Det stod i kontrast till länder söder om Sahara där propagandan inte tycktes ha någon som helst effekt.


Där tog förändringen decennier. Kanske att det i dessa länder inte heller spilldes så mycket tid på att ”bearbeta” befolkningen. Det existerade helt enkelt inga effektiva informationskanaler för den stora massan.

Det visar också vilket effektivt propagandasystem som har byggts upp genom utbildning och media. Genom att ge befolkningen förmåga att inhämta information är denna också lättare att påverka.

Läs mer>>>

 

Ämne: Propagandans effekt störst i Sverige och minst på människor söder om Sahara

Svensken är ofta godtrogen.

Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet 28.03.2017
”En av de främsta hindren för intelligens är godtrogenhet, och godtrogenhet kan minskas enormt genom instruktioner i de vanligaste formerna av osanning. Godtrogenhet är ett större ont i nutid än det var tidigare, eftersom, tack vare tillväxten av utbildning, är det mycket lättare än vad det brukade vara att sprida felaktig information, och tack vare demokratin, är spridningen av desinformation viktigare än förr för de som håller i makten.”
/ Bertrand Russell

”One of the chief obstacles to intelligence is credulity, and credulity could be enormously diminished by instructions as to the prevalent forms of mendacity. Credulity is a greater evil in the present day than it ever was before, because, owing to the growth of education, it is much easier than it used to be to spread misinformation, and, owing to democracy, the spread of misinformation is more important than in former times to the holders of power.”
/ Bertrand Russell

Ny kommentar

Kontakt

Bakom kulisserna Yrsa Häggström
Fagottgatan 3
65631 Karlstad
+46 (0)726-992808
Skype: yrsa63
yrsa.haggstrom@speedmail.se