Fotografiska borde sluta sabotera försöken att göra kulturen tillgänglig
Fotografiskas grundare Jan Broman gillar inte att staten har gratis entré på sina museer. Foto: Carolina Byrmo
I en gammal industribyggnad vid Stadsgårdskajen i Stockholm ligger Fotografiska, en privatägd svensk konsthall för fotokonst.
Här har man ställt ut Annie Liebowitz, Lennart Nilsson, Steve Brandt, Sally Mann, Christer Strömholm och Jill Greenberg.
Fotografiska är en av Kultursveriges mest välbesökta institutioner. Över 500 000 personer årligen betalar för att gå in här, man har 150 personer anställda och man gör varje år nya miljonvinster.
Nu är konsthallen på krigsstigen mot svensk kulturpolitik.
Sedan början av februari är det fritt inträde på 18 svenska museer.
– Vi gör det för att öppna vårt kulturarv, vi äger dessa samlade skatter tillsammans. Att tillgängliggöra dem är ett viktigt steg, har kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) sagt om reformen.
Det gillar inte Fotografiska, som med den bästa vilja kan kallas ett museum.
Rasande kapitalister
I ett ampert brev till Konkurrensverket skriver grundaren Jan Broman att regeringens politik kan leda till "kulturell utarmning". Risken finns ju att människor väljer att gå på Moderna museet (fri entré!) i stället för att betala de 120 kronor det kostar att gå in på Fotografiska.
– Genom reformen åsidosätter man den nödvändiga konkurrensen på en marknad, säger Broman till Dagens Nyheter.
Att Fotografiska - som tidigare fått kritik för att de dumpar ersättningen till fotografer - nu värnar marknaden är ju lite roligt. Men möjligen är det så att vårt gemensamma kulturarv inte är en vara på en marknad i någon traditionell mening.
Att det är marknadshänsyn som ska gå före allt annat är nu ingen unik hållning för kulturkapitalister på Södermalm.
I Uppsala har den politiska majoriteten beslutat att fördela skolpengen så att de skolor som ligger i socioekonomiskt svaga områden och har elever som behöver lite mer stöd får det.
Det har fått Friskolornas riksförbund att bli vansinniga. Nu kan ju inte de privata skolkoncernerna som opererar i kommunen längre göra så stora vinster på skattepengar.
På platser som Helsingborg och Leksand har kommunen erbjudit gratis wifi på bibliotek och andra offentliga platser. Det har fått bredbandsoperatörer att anmäla kommunerna för illegal konkurrens.
När Borlänge kommun avskaffade avkastningstvånget på sitt fastighetskontor kunde man sänka hyrorna för de kommunala skolorna. I åratal hade skolorna betalat för mycket för sina lokale och genom hyressänkningen kunde kommunen sänka skolpengen. Friskolorna i Borlänge är nu mycket arga. En minskad skolpeng gör att friskolorna inte längre kan betrakta så mycket av skattepengarna som ren vinst.
Sluta sabotera
Så där kan man hålla på. Många är det som oroas över att gemensamma åtagande är dåligt för deras affärsidé, att politik som gynnar det allmänna hindrar privat vinning.
Man undrar vad nästa steg är.
Ska det privata leklandet anmäla kommunala lekplatser för att barn leker gratis där? Ska bokaffären anmäla bibliotek för att de senaste böckerna går att läsa gratis där? Ska bryggeriet anmäla svenska kommuner för att de förser sina medborgare med dricksvatten?
Nej, det ska de inte.
Och privata intressen som Fotografiska - som inte ens noterat ett tapp i besöksstatistiken, enligt DN - borde sluta försöka sabotera arbetet med att göra kulturen tillgänglig för fler.
