Gemensam övning
Genom att erövra Gotland och genom att stationera avancerade missilsystem i Österjöområdet, det sistnämnda har Ryssland redan gjort, vill landet effektivt kunna göra det möjligt för NATO att framföra förstärkningar till Baltikum sjövägen. Sverige valde tidigare i år att förse utplaceringen av permanenta militära styrkor på Gotland.
Skaraborgs regiment og Wartofta stridsvognskompani gjennomførte i november 2015 øvelse på Gotland med stridsvogn 122 (bildet). Øvelsen hadde fokus på nasjonalt forsvar av øygruppen. Foto: JIMMY CROONA/FORSVARSMAKTEN
Ledaren för försvarkommittén i den svenska Riksdagen, Allan Widman (L), uttalar sig i SVT på torsdagen att han menar att det föreligger en reell fara för krig.
- Man måste vara klar över att detta inte handlar om någon svensk masshysteri, säger han i intevjun.
Les mer: Widman: «Finns en reell risk för krig» (ekstern lenke)
En rysk talesman i Moskva uttalade sig igår att Ryssland är bekymrad över hur den ryska minoriteten i Estland och Lettland blir behandlade. Det blir av en analytiker tolkat som en antydning om att Ryssland kan ha motiv om att vilja eskalera situationen i Baltikum för att etablera en politisk och ett militärt handlingsutrymme.
Ingen mottaktik
Det väckte hård debatt då svenska medier på onsdagen meddelade att Ryssland har sänt två korvetter från Svartahavsflottan till Kaliningrad vid Östersjön. Båtarna har långtgående kalibermissiler ombord, som NATO idag inte har någon mottaktik emot. Missilerna är ofta bestyckade med atomstridsspetsar och har en räckvidd på upp till 2600 kilometer.
Tidigare har Ryssland kungjort att de har utstationerade Iskander-M missiler i Kaliningrad. Dessa missiler kan bestyckas med taktiska atomvapen, och har en räckvidd på runt 500 kilometer eller mer. Till dessa missiler har NATO inte heller något att sätta emot, vilket Ryssland mycket väl vet, får aldrimer.no upplyst om från källor inom NATO.
Ändrar balansen
Det är grunden till att militäranalytikerna menar att Rysslands sista beslut ändrar den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön totalt.
NATOs generalsekretær Jens Stoltenberg etter NATO-toppmøtet i Polen lørdag 9. juli 2016. Foto: KJETIL STORMARK/ALDRIMER.NO
Generalsekreterare Jens Stoltenberg för NATO har också tidigare motsatt sig en utplacering av Iskander-M i Kaliningrad då den ändrar den säkerhetspolitiska situationen.
Försvarskommitténs ledare i Riksdagen, Allan Widman (L) uttalade sig igår om att han tolkar utplaceringen av Kaliber-missilerna som ett ryskt svar på beslutet om att utstationera 330 amerikanska USMC-soldater i Norge.
- Ett sådant beslut har erfarenhetsmässigt fört en annan reaktion från den andra sidan. Detta kan också ha sammanhang med den nyligen genomförda utplaceringen av Iskander i Kaliningrad. En strategisk poäng är ju att försöka låsa tillgången till Östersjön. De försöker navigera sig in till ett strategiskt övertag, säger Widman till Aftonbladet.
Sveriges försvarsminister, Peter Hultqvist, önskar inte spekulera i om Rysslands sista drag kan vara ett svar på den varslade utplaceringen av soldater från US Marine vid Värnes garnison i Tröndelag. Han vill inte heller svara på om Sverige betraktar den sista förflyttningen av de två korvetterna som temporärt eller permanent.
***
Tips oss: Vet du noe om denne saken eller har du nyhetstips om andre saker du vil at vi skal skrive om? Ta kontakt med oss, enten på post@aldrimer.no eller via det krypterte kontaktskjemaet på våre nettsider. Dersom du ønsker å sikre deg komplett anonymitet – last ned TOR browser og gå inn på vår tipsplattform www.securileaks.org mens du er inne i TOR-browseren.
